The beach protection law has for a long time been regarded as something that prevent rural development due to its exploitation ban. The government has presented a tool with expectation that it will increase the attractiveness of rural construction. In 2010 it became possible for municipalities to identify areas in rural areas close to beaches within the framework of the municipality's overall planning. In these areas, when considering an exemption it can be considered if the measure contributes to rural development. This study aims to investigate the outcome of three of Värmlands municipalities' LIS planning, Säffle, Hagfors and Kil are the municipalities that are concerned. The focus has been on examining the outcome of the municipalities' LIS plans, determining factors for the results of the plans outcome and which problems that has been identified by the beach protection legislation regarding rural development. In order to respond to the essay’s both a document study and interviews have been applied. Much shows that Säffle received the most comprehensive result of their LIS plan, because they have applied a different method in the development of LIS areas than other municipalities have done. Kil and Hagfors have had a relatively small result from their LIS plan, six and four dispensaries respectively. The study shows that since it became possible for municipalities to pick out LIS areas, the county administration only repealed four beach protection dispensaries approved by the municipalities, which indicates that the reason why the number of dispensaries is few may not be in the legislation. Other factors may be more crucial. The study shows that a lack of interest to establish in the LIS areas has characterized Kil and Hagfors' planning, which has resulted that there have not been many dispensaries in their areas. The economic aspects have a major influence beyond the lack of interest, because in most cases the cost of production exceeds the secondary value when building in the countryside. This study shows that the biggest deficiency in the beach legislation are that it is seen as inflexible, both because it is not easy to supplement with new LIS areas after the plan has been adopted, but also because it does not take in consideration the need of specific locations. / Strandskyddet har under en lång tid betraktats som något som hejdat landsbygdsutvecklingen till följd av dess exploateringsförbud. Ett verktyg som av regeringen presenterats i hopp om att öka attraktiviteten för att bygga på landsbygden är att det år 2010 blev möjligt för kommuner att inom ramen för kommunens översiktsplanering peka ut områden på landsbygden i strandnära lägen. I dessa områden kan det vid prövning av dispensansökningar beaktas om åtgärden bidrar till landsbygdsutveckling. Den här studien syftar till att undersöka utfallet av tre värmländska kommuners LIS-planering. De kommuner som det gäller är Säffle, Hagfors och Kil. Fokus har legat på att granska utfallet av kommunernas LIS-planer, vad som varit avgörande för att resultatet av planerna blivit som det blivit samt vilka brister som kan identifieras av strandskyddslagstiftningen beträffande landsbygdsutveckling i strandnära läge. För att bemöta uppsatsens frågeställningar har både en dokumentstudie och intervjuer tillämpats. Resultatet av studien visar att Säffle fått det mest omfattande resultatet av deras LIS-plan, mycket pekar på att detta är på grund av att de tillämpat en annan metod vid framtagandet av LIS-områden än vad övriga kommuner gjort. Kil och Hagfors har fått ett förhållandevis litet utfall av deras LIS-plan, sex respektive fyra dispenser. Studien visar att sedan det blev möjligt för kommuner att peka ut LIS-områden har Länsstyrelsen endast upphävt fyra strandskyddsdispenser som kommunerna godkänt, vilket indikerar på att orsaken till att antalet dispenser är få eventuellt inte ligger i lagstiftningen utan att det finns andra faktorer som har haft betydelse. Studien visar att ett bristande intresse av att etablera sig i LIS-områdena har präglar Kil och Hagfors planering vilket medfört att det inte blivit många dispenser i deras områden. Utöver ett bristande intresse så har den ekonomiska aspekten ett stort inflytande genom att produktionskostnaden i de flesta fall överstiger andrahandsvärdet när man bygger på landsbygden. De största bristerna i strandskyddslagstiftningen enligt den här studien är att den ses som stelbent, både genom att det inte på ett enkelt sätt går att komplettera med nya LIS-områden efter planens antagande men också för att den inte tar hänsyn till specifika platser.

No description available.

Sjukvårdssystemet på landsbygd genomgår en successiv nedmontering. Detta innebär att sjukvårdsinrättningar och avdelningar avvecklas främst i områden där avstånden till vård redan är stora. Denna studie syftar att undersöka denna förändring ur ett hållbarhetsperspektiv. Som fallexempel tas nedläggningen av förlossningsavdelningen och BB på Sollefteå sjukhus i Region Västernorrland. Studiens syfte uppfylls genom insamling och analys av kvantitativa data, som beskriver sjukvården på landsbygds förändring över tid, samt kvalitativa data om följderna av dessa förändringar. Analysen utgår ifrån studiens teoretiska ramverk, där definitioner av social hållbarhet samt maktförhållandet mellan stad och landsbygd kopplas till det empiriska materialet. Resultaten visar en generell försämring av den fysiska närheten till vård, tillgängligheten i form av vårdplatser och väntetider samt det medborgerliga förtroendet för sjukvårdssystemet. Samtidigt finns belägg för att systemets förändring innebär positiva följder för vårdens kvalitet samt regionens ekonomi. Den sociala hållbarheten kring sjukvårdssystemets förändring är därmed något kluven, medan maktstrukturerna i landbygdsklyftan befästs i och med resultaten.

Det finns ingen definitiv definition av friluftsliv, utan tolkningen av vad som är friluftsliv skiljer sig runt om i samhället. Backman (2004) tydliggör dock en samling av ofta förekommande definitioner. Den första visar att friluftsliv både kan vara en fysisk aktivitet eller enbart en vistelse ute som inte ställer krav på fysik aktivitet. Den andra är att friluftsliv varken innehåller några tävlingar eller mätbara prestationer. Den tredje definitionen säger att det bör handla om att vistas ute i naturen för att kalla aktiviteten för friluftsliv. Liknande definition publicerade regeringen 2003 då friluftslivet definierades som “vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling” (Regeringskansliet, 2003). Idag är skolan den enda platsen där barnen är garanterade att möta friluftsliv och ges en möjlighet att lära sig inom ämnet. Studier visar att friluftsliv hos unga bedrivs i relativt liten utsträckning. Enligt studier finns det stora vinster med friluftslivet både ur ett hälsoperspektiv men även ur ett miljöperspektiv (Backman, 2004). Detta väckte intresset för att genomföra denna studie. Det är känt att allt fler personer bor i storstadsmiljöer idag samt att det utövas friluftsliv i liten utsträckning idag. Detta fick oss att fundera på hur förutsättningarna ser ut beroende på om man är elev i en stadsskola eller i en landsortsskola.

Sweden is one of the countries of Europe that has the fastest rate of urbanization and The Swedish National Audit Office recognizes a risk of an increased polarization between urban and rural areas. This study examines what perceptions of city and country that are dominating the Swedish planning landscape. The study is based on a discourse analysis of the Regional development strategy of Västerbotten, interviews with officials at rural municipalities and a theoretical framework concerning the relationship between city and country. The results suggest that a market liberal discourse is dominating the Swedish planning practice, but it is also argued that a Keynesian discourse is traceable among the informants. A part from a market liberal discourse the regional development strategy of Västerbotten is also reproducing an unequal balance of power where the city is superior to the countryside. The officials at the municipality are not reproducing this power relation to the same extent, but are associating sustainability with the preconditions of the city. The thesis is concluded with some suggestion on how the regional planning can be developed to promote good living conditions in the rural municipalities and in long term a reduced polarization between urban and rural areas.

In this essay I share my thoughts on painting’s ability to merge and dissolve; the personal and thegeneral, visual and bodily experiences. That a painting carry the property of bleeding throughspatiality’s. I will talk about paintings in our shared environment as bodies in space. Between whatthe painting might refer to and the space the painting's back rests against. The space to enter andthe common body - this in-betweenness of the painting as an object. This is an attempt in text toapproach properties of painting - the activation and archiving of divergent spaces, bodies andsensibilities.

Flera av Sveriges landsbygder står idag inför stora utmaningar med en minskande befolkning, genom att allt fler väljer att bosätta sig i städer och att befolkningen på landsbygden blir allt äldre. Samtidigt fokuserar samhällsplaneringen idag till stora delar på urbana miljöer och hur vi lyckas planera hållbara städer. Detta kan till stor del bero på den större andelen av världens befolkning som bor i städer jämfört med andelen bosatta på landsbygden. Denna uppsats syftar till att undersöka en svensk kommuns arbete med landsbygdsutveckling och hur de arbetat med samverkan mellan bygderna och kommunen i planeringen för att uppnå en hållbar utveckling och en levande landsbygd. Uppsatsen baseras på en fallstudie av Örnsköldsviks kommuns landsbygdsplanering. / Several of Sweden's rural areas today face major challenges with a declining population, as more and more people choose to settle down in cities and that the average age in rural areas is increasing. At the same time, community planning today largely focuses on urban environments and how we succeed in planning sustainable cities. This may be largely due to the larger proportion of the world's population living in cities compared to the proportion living in rural areas. This essay aims to investigate a Swedish municipality's work with rural development and how they worked with cooperation between the rural areas and the municipality in the planning to achieve sustainable development and vibrant countryside. The thesis is based on a case study of Örnsköldsvik municipality's rural planning.

The purpose of this study is to investigate how the municipality Örnsköldsvik is working with rural development as a whole and in the four geographical BYGDSAM-areas. The study will also investigate how the outcome of the municipality’s designated areas for exemption of the shoreline protection, also called rural development in shoreline locations, has developed within the last ten years. To do this a qualitative study has been done in form of six interviews. Four of the respondents are representants for each BYGDSAM-area and two respondents represents the municipality where one works with rural development and the other one works with rural development in shoreline locations. The municipality Örnsköldsvik is working with rural development from several different approaches. They have a rural development strategy as an addition to their overview plan, they also have a thematic supplement for rural development in shoreline locations. BYGDSAM – the country in collaboration was formed in 2017 as a long-term solution for the rural development on the countryside. Örnsköldsviks municipality has a diversified land use with large nature resources and therefore also scattered rural problems. The rural countryside differs if the location is near the coastline and the city Örnsköldsvik or inland in the country. The inner parts of the municipality are facing problems like disused service in form of schools shutting down and a lack of nursing homes. The areas that are located near the coast and the city Örnsköldsvik are facing other problems like a lack of houses and plots to build on. These areas also have an increase in housing prices because they are more attractive to move to. One of the tools to work with rural development is – rural development in shoreline locations. This tool gives municipalities opportunity to point out areas in shoreline locations that are suitable for settlement. None of the respondents that was interviewed for the study could comment on that settlement had taken place within such an area during the last ten years in Örnsköldsviks municipality. But this tool in rural planning is complicated. The legislation that prevails now, makes it hard for municipalities in Sweden to point out areas where exemptions from the shoreline protection can be applied. The municipalities “must almost guess” where attractive areas for settlement is right now or are going to be in the future. The legalisation on shoreline protection applies to all water, without taking the locations diversity into consideration. In 2019 the government put down a suggestion saying that the shoreline protection should be rebuilt from the ground up. The survey was done in 2020 and the suggestion is going to be displayed in 2021. The changes were supposed to make development on the countryside easier, but what so far has been exhibited is that this may not be the case and therefore no major changes are expected to occur in the shoreline protection.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken betydelse en skolas geografiska plats har för genomförandet av utomhuspedagogik i NO samt hur den utformas på de olika platserna. De pedagoger som intervjuats arbetar på skolor i stad och på landsbygd och undervisar i årskurserna F-6. Vilka ämnesområden inom NO som möjliggörs i de olika miljöerna kommer även att undersökas. För att besvara arbetets forskningsfrågor intervjuades sex pedagogersom arbetar i land och stad. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för synen på utomhuspedagogik som metod för NO-undervisning är David Allan Kolbs teori kring upplevelsebaserat lärande. Resultatet visar att utomhuspedagogik i NO påverkas av skolans geografiska plats men att faktorer som elevgruppens behov och tidigare erfarenheter samt resurser i vissa fall tycks vara av större betydelse. Resultatet visar även att det inte finns några större skillnader i vilka NO-områden som möjliggörs beroende på om pedagogen arbetar i stad eller land. Det innebär således att pedagoger, trots skolans geografiska plats, kan erbjuda eleverna NO-utomhuspedagogik.

Studien presenterar ett förslag på hur ett alternativt seniorboende som riktar sig till personer över 55 i Kalvsvik kan utformas. Studien är inriktad på hur den yttre miljön och exteriören kan utformas på ett lämpligt sätt. Eftersom det råder en bostadsbrist i byn resulterar det i att äldre personer med gårdar i byn endast har möjligheten att flytta in till Växjö när de inte längre har energi att ta hand om sina gårdar. Ett önskemål från byborna har varit att ta fram funktionella lägenheter till äldre personer och med gemensamma utrymmen för att skapa en samhörighet.  Studien baseras på intervjuer med representanter från invånare i Kalvsvik, arkitekter och en landsbygdsutvecklare från Växjö kommun. En komparativ studie har genomförts där fem olika seniorboenden har studerats. Det slutgiltiga resultatet av studien redovisar ett seniorboende som består av två våningar med faluröd träfasad som innehar 16 lägenheter. Det finns även en yttre miljö med stora gemensamhetsytor som är tillgänglighetsanpassade.