Denna uppsats syftar till att studera den diskursiva kampen kring dieter. Vi har satt fokus på hur kontroverser kring dieten LCHF gestaltas i media. LCHF är en diet som innebär att man håller en kost som till grunden innebär ett lågt intag av kolhydrater och ett högt intag av fett. Utifrån diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt studeras mediers framställning av LCHF. Studiens empiriska material omfattas av 50 stycken tidningsartiklar från svensk tryckt press under åren 2007–2017. I studien så används socialkonstruktionism som teori och diskursanalys används som metod. Resultat visar att det finns två huvudsakliga diskurser kring den diskursiva kampen om LCHF i media. Dessa har vi benämnt som den traditionella diskursen om kost och en modern hälsosam kosthållning: LCHF. Denna uppsats bidrar till tidigare forskning som inte har studerat den diskursiva kampen kring dieter i någon större utsträckning.   Nyckelord: LCHF, health, media, diet, discourse, social construction

Studiens syfte var att undersöka psykisk hälsa och välbefinnande i en grupp som äter LCHF (Low Carb High Fat). I studien deltog 246 personer, rekryterade från intressegrupper om LCHF på Facebook. Deltagarna delades in i två grupper efter hur strikt och hur länge de ätit LCHF. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Psykiskt välbefinnande och nedsatt psykiskt välbefinnande undersöktes med GHQ-12. Psykiskt hälsotillstånd undersöktes med en självskattad retrospektiv före- och eftermätning. Resultaten av nedsatt psykiskt välbefinnande jämfördes med Folkhälsomyndighetens nationella populationsvärde. Resultaten visade att båda LCHF-grupperna skattade sitt psykiska hälsotillstånd signifikant bättre efter LCHF diet än före. Hela LCHF gruppen skattade nedsatt psykiskt välbefinnande signifikant bättre än den svenska populationen. Resultaten tyder på att LCHF diet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan och välbefinnandet. / The purpose of the study was to investigate mental health and mental well-being in a group eating LCHF (Low Carb High Fat). In the study, 246 people recruited from interest groups about LCHF on Facebook participated. The participants were divided into two groups by how strictly and how long they had eaten LCHF. The study was conducted as a questionnaire survey. Mental well-being and impaired mental well-being were investigated with GHQ-12. Mental health status was investigated with self-assessed retrospective pre- and post-measurement. The results of impaired mental well-being were compared with the The Public Health Agency of Swedens national population value. The results showed that both LCHF groups estimated their mental health status significantly better after LCHF diet than before. The entire LCHF group estimated its impaired mental well-being significantly better than the Swedish population. The results indicate that LCHF diet has a positive impact on mental health and well-being.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hälsosam livsstil utifrån hur den påverkar olika hälsomarkörer hos normalviktiga personer där en viktminskning ej har eftersträvats. Frågeställningen var följande: Hur påverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt deras kroppsvikt? Metod En experimentell studie har genomförts på 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 år. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt kroppsvikt mättes vid normala levnadsförhållanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag. Resultat BMR sänktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P<0,05). HDL (High-density lipoproteins), LDL (Low-density lipoproteins) samt totalkolesterol höjdes signifikant (P<0,01) med 21%, 25% respektive 22%. Ingen signifikant skillnad i LDL/HDL-kvot, triglycerider eller blodtryck erhölls. Blodglukos sänktes med 12%, skillnaden var dock ej signifikant. Andel kroppsfett sänktes signifikant med 8,7% (P<0,01) och fettmassan med 11% (P<0,01). Den fettfria massan visade ingen signifikant skillnad. Midjemåttet minskade signifikant med 2,3% (P<0,05) och kroppsvikten i genomsnittt med 1,24 kg (P<0,05). Höftmåttet visade ingen signifikant skillnad mellan mätningen före och efter 3 veckors LCHF-kost. Slutsats Studiens resultat tyder på övervägande negativa effekter av 3 veckors LCHF-kost på olika hälsomarkörer, vilket skulle kunna få allvarliga följder så som kardiovaskulära sjukdomar och depression förutsatt att verkan successivt ökar. / Abstract Aim The aim of this study is to examine if LCHF (Low Carb High Fat) could be a healthy lifestyle based on how it affects various health markers in normal weight people where weight loss has not been pursued. Specific question: How does intake of a LCHF diet with a maximum of 30 grams of carbohydrates per day during 3 weeks affect normal-weight women´s BMR, blood lipids, blood glucose, blood pressure, body composition, waist and hip dimensions and body weight? Method An experimental study was performed on 8 normal-weight women aged 20 to 35 years old. All subject´s BMR, blood lipids, blood glucose, blood pressure, body composition, waist and hip dimensions and body weight were measured at normal living conditions before the study began. Each subject was put on a strict 3 week Low Carb High Fat diet consisting of only 30 grams of carbohydrates per day. Results BMR was reduced by an average of 4,4% which was significant (P<0,05). HDL, LDL and total cholesterol were increased significantly (P<0,01) by 21, 25 and 22%, respectively. There were no significant differences in LDL/HDL ratio, triglycerides or blood pressure. Blood glucose concentration was reduced by an average of 12%, however the reduction was not statistically significant. Percentage body fat was significantly lowered with 8,7% (P<0,01) and fat mass with 11% (P<0,01). The fat free mass showed no significant difference between pre- and post-tests. The waist circumference was significantly decreased by 2,3% (P<0,05) and average body weight of 1,24 kg (P<0,05). The hip dimension showed no significant difference between pre- and post-tests.   Conclusion The results of this study indicate negative effects on the blood lipid profile after 3 weeks of LCHF diet, which could lead to serious consequences such as cardiovascular disease and depression provided that the effect is progressively enhanced.

Bakgrund Svenska livsmedelsverkets rekommendation att minska konsumtionen av mättat fett har på senaste tiden ifrågasatts. Kritiker anser att det saknas belägg för att mättat fett och hög fettkonsumtion ökar risken för övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Debatten har figurerat i media där kostbudskapen ofta är förenklade och motsägelsefulla vilket kan ha skapat en förvirring hos konsumenterna. Syfte Syftet var att undersöka deltagarnas val av matfett och fetthalt i mejeriprodukter, attityder kring fett och hälsa, förtroendet för olika kostinformationskällor, samt skillnader mellan kön-, ålder- och utbildningsgrupper.
 Metod En enkätstudie genomfördes utanför tre matbutiker i Umeå. Enkäten bestod av tio sak- och attitydfrågor. Även kön, ålder och utbildningsnivå tillfrågades för att möjliggöra en jämförelse mellan dessa grupper. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test. Signifikansnivån sattes till p<0,05.
 Resultat Deltagarantalet uppgick till 126 stycken varav 65 kvinnor och 61 män. Flest deltagare valde mellanmjölk, vispgrädde, smörgåsmargarin med 75 % fett respektive olja. Uppemot hälften av deltagarna hade gjort förändringar i val av matfett och mejeriprodukter, varav fler åt det magrare hållet. Kvinnorna uppgav sig mer hälsomedvetna gällande konsumtion av mejeriprodukter och matfett och valde signifikant oftare vispgrädde jämfört med männen. I övrigt sågs inga skillnader mellan kön, ålder samt utbildningsnivå i valet av mejeriprodukter och matfett. Däremot ansåg signifikant fler äldre än yngre att magra mejeriprodukter är hälsosammast och fler låg- än högutbildade att mer fett och mindre kolhydrater bör eftersträvas.
Mindre än hälften av deltagarna sa sig ha förtroende för livsmedelsverkets och dietisters kostbudskap. Slutsats Mediedebatten kan ha påverkat konsumenternas inställning till fett och hälsa. Yrkesverksamma inom kostområdet bör därför ta mer plats i media, och framförallt rikta sig till de grupper som tenderar att ta till sig kostbudskap därifrån. Ytterligare studier krävs för att klargöra om fettdebatten i media har förändrat synen på fett och hälsa hos populationen.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.      Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv. Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar. För att uppskatta om deltagarna riskerade att få i sig för lite av något näringsämne jämfördes deras rapporterade intag med estimated average requirement (EAR).   Resultat Åtta deltagare inkluderades i studien. BMI (body mass index) var >25 hos samtliga och fem angav att de försökte gå ned i vikt. Det rapporterade energiintaget (RE) var 34% lägre än det uppskattade energibehovet. Kolhydrater tillförde i genomsnitt 8% av energin och fett 69%, varav mättat fett 29%. Intaget av kostfiber och kolesterol var 7,5 respektive 625 mg/dag. Sackaros utgjorde 0,6% av energiintaget. Intag <EAR förekom i störst utsträckning för jod, järn och folsyra. Vitamin E, niacin, vitamin B12 och fosfat intogs med god marginal i relation till EAR. Slutsats LCHF-kosten i denna studie bestod av mycket fett och lite kolhydrater, vilket rapporterats innebära både för- och nackdelar på folkhälsan. Ska kosthållningen hållas en längre tid krävs modifieringar för att minimera rapporterade risker. / Background LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) is a low-carbohydrate diet that have had a major impact in Sweden. The swedish National Food Administration are concerned regarding how this development will affect the public health, especially due to the rising cholesterol levels seen during the same period. The spokesmen of this diet are questioning the current recommendations meaning they are to blame for us being fat and ill. Despite this debate there’s a lack of data regarding the make up of  this diet. Objective The objective of the preset study was to chart the LCHF-diet regarding foodstuff choice and nutrient intake and discuss it from a public health perspective. Method 14 individuals who concidered eating a LCHF-diet were recruited to perform a scaled food record during three days. To estimate whether the participant where at risk consuming to little of a specifik nutrient the reported intake was compared with the estimated average requirement (EAR). Results Eight participants where included in the study. BMI (body mass index) exceeded 25 amongst all participants and five stated they where trying to loose weight. The reported energi intake(REI) was 34% lower than the estimated energy requirement. The mean carbohydrate consumtion contributed with 8% of the energy and fat 69%, of which saturated fat 29%. The consumption of dietary fiber was 7,5 g/day and the intake of cholesterol 625 mg/day. Sucrose contributed to 0,6% of total energy consumption. Intake <EAR where most common for iodine, iron and folic acid. Vitamin E, niacin, vitamin B12 and phosphate where consumed with margin to EAR. Conclusion The LCHF-diet in this study consisted of a large amount of fat and little carbohydrates, which has been reported to result in both advantages and disadvantages on public health. Should this diet be kept for a long time adjustments has to be made to minimize the reported risks.

Background One of the challenges to public health in Sweden is the consumption of excessive saturated fat and too little unsaturated fat. The National Board of Health and Welfare (NBHW), the Swedish National Food Agency (SNFA) and the health sector work together to tackle such challenges, through educating the public on healthy dietary habits. The SNFA provides guidelines for all nutritional information but some of the guidelines have often been questioned leading to uncertainty and differing attitudes towards the consumption of fat in particular. Aims The study’s aim was to compare healthcare professionals’ attitudes to dietary fat and fat consumption to those of non-health professionals. A further aim was to assess if the named two groups gave advice on dietary habits. Method An online questionnaire survey was carried out with the participation of 260 adults recruited through convenience sampling. The questionnaire comprised 13 questions and the data collected were compiled in Microsoft Excel then imported to IBM SPSS 20.0., for processing and analysis. Results were analyzed using chi-square tests with p<0.05. Results A total of 73 healthcare professionals and 187 non-health professionals took part in the study.  Significantly more healthcare professionals than non-health professionals knew and were positive to established dietary advice regarding fat. There were however no differences between the two groups in the consumption of hard dietary fats. Both groups gave advice on dietary habits. Conclusions Healthcare professionals can be perceived as more knowledgeable than non-health professionals on fat consumption. The sharing of dietary advice by healthcare professionals may therefore lead to positive developments regarding those dietary guidelines that have often been questioned. This however requires that the healthcare professionals act professionally and separate what they do in private from what they advise their patients. / Bakgrund En av utmaningarna för folkhälsan i Sverige är konsumtion av för mycket mättat fett och för lite omättat fett.  Socialstyrelsen, det svenska Livsmedelsverket (SLV) och hälsosektorn arbeta tillsammans för att hantera utmaningen genom att utbilda allmänheten om goda matvanor. SLV ger riktlinjer för all näringsinformation men vissa av dessa har ifrågasatts vilket leder till osäkerhet och varierande inställning till just fett och dess konsumtion. Syfte Studiens syfte var att studera attityder till fett och fettkonsumtion bland hälso- och sjukvårdspersonal och icke-vårdpersonal.  Ytterligare syfte var att se om de två grupperna gav råd om matvanor. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes med deltagandet av 260 vuxna som rekryterades genom bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 13 frågor.  Data som samlades in sammanställdes i Microsoft Excel och fördes sedan över till IBM SPSS 20.0 för bearbetning och analys. Resultaten analyserades genom att använda chi-två test med p < 0,05. Resultat Totalt deltog 73 hälso- och sjukvårdspersonal och 187 icke-vårdpersonal i studien. Betydligt fler hälso- och sjukvårdspersonal än icke-vårdpersonal visste om och var positiva till etablerade kostråd om fett. Det fanns dock inga skillnader mellan de två grupperna i konsumtionen av hårda fetter i kosten. Båda grupperna gav råd om matvanor. Slutsatser Hälso- och sjukvårdspersonal kan upplevas som mer kunniga än icke-vårdpersonal angående fettkonsumtion. Råden om matvanor från hälso- och sjukvårdspersonal kan därför leda till positiv utveckling när det gäller de kostråd som ofta ifrågasätts. Detta kräver dock att hälso- och sjukvårdspersonalen agerar professionellt och separerar vad de gör privat och råd de ger till patienter.

Bakgrund: Dieter får allt större utrymme i media samtidigt som allt fler följer någon diet. Syfte: Syftet var att undersöka varför vuxna personer i Sverige valt att följa någon form av diet. Vidare undersöktes bland annat socioekonomiska faktorers inverkan på valet av diet. Metod: En webbaserad enkät distribuerades via Facebook där 235 personer deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 23 slutna frågor. Svaren sammanställdes och analyserades i IBM SPSS Statistics 21.0. Resultaten analyserades med hjälp av Chi-2 test, Mann Whitney U test samt boxplots. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Studien visade att fler kvinnor än män, fler överviktiga än normalviktiga samt fler deltagare bosatt i samhällen än städer följt någon diet (p=0,001, p=0,002 respektive p=0,047). Vanligaste förekommande diet var LCHF och den vanligaste orsaken att följa en diet var för att må bra följt av utseendemässiga skäl. Främsta anledningen till att följa sin dåvarande eller senaste diet var för att deltagaren ansåg den hållbar. Deltagarna angav att de kom i kontakt med sin dåvarande eller senaste diet via vän, familj eller bekant, detta angavs även som vanligaste sättet att få vidare kunskap om dieten. Slutsats: En diet är inte per automatik hälsosam och en definition skulle underlätta framtida arbete inom området. För att förändra befolkningens kostvanor kan de sociala faktorerna vara av stor betydelse. / Background: Diets receive increasing media attention while more and more follow some kind of a diet. Objective: The aim was to investigate if and why adults in Sweden have chosen to follow any kind of diet. The impact of socioeconomics factors, on the choice of following a diet, were further analysed. Method: A web-based survey was distributed via Facebook where 235 people participated through a convenience sample. The questionnaire consisted of 23 closed questions. Responses were compiled and analyzed in IBM SPSS Statistics 21.0. The results were analyzed using the Chi-2 test, Mann Whitney U test and boxplots. The significance level was set at p <0.05. Results: The study showed that more women than men, more obese than normal-weight and more participants living in smaller municipalities than cities followed some kind of diet (p = 0.001, p = 0.002 and p = 0.047). Most common diet was LCHF and the most common reason to follow a diet was to feel good followed by reasons of appearance, which was the same for both sexes. Most common reason to choose their, for the time ongoing or latest diet, was that it was considered sustainable. Participants indicated that they came in contact with that same diet by friend, family or acquaintance who also were indicated as the most common way to gain further knowledge about the diet. Conclusion: A diet is not automatically healthy and a definition would facilitate future work in the field. In order to change people's eating habits social factors can play an important role.

This study explores the possible efficacy of a low carbohydrate and high fat nutritional intervention (LCHF) as a treatment possibility aiming to improve the ability of self-control and regulation in the context of carbohydrate-addiction. The study first outlines why increased simple carbohydrate consumption has been implicated as a risk-factor in numerous chronic conditions, and then explores the possibility that a reduction of such consumption could lower general medical expenditure in the healthcare sector of already overburdened institutions, especially in developing countries like South Africa. Since the neurobiological evidence for food addiction is compelling, this study investigates the impact of a low carbohydrate and high fat eating (LCHF) regimen by measuring the change in the severity of addictive behaviour in relation to a reduced carbohydrate consumption. Results indicate that a LCHF nutritional intervention lessened addictive behaviour after just 30 days, resulting in a statistically significant decrease in addiction symptoms from day 1 to day 30. The weight and BMI values of the participants recorded at the end of the study showed a reduction from those obtained during the pre- treatment stage, and the self-perceived ‘feeling in control’ also improved in all participants after the intervention. The introduction of a LCHF nutritional intervention presents a relatively cost-effective treatment and preventative measure to combat carbohydrate over-consumption and its numerous health complications, and it is therefore hoped that the positive findings of this study will foster further research, using larger samples, into this type of nutritional intervention against addictive eating behaviour. / Psychology / M.A. (Psychology)