Syftet med denna studie har varit att söka förstå centrala aspekter för yrkesämnets didaktik inom gymnasieskolans industriprogram. Detta genom att lyfta fram exempel på situationer där lärarnas erfarenheter från tidigare arbete inom industrin ger stöd till elevernas kunskapsbildning. Tidigare forskning i form av tre olika studier samt en teoretisk utgångspunkt baserad på fyra begrepp – livslångt lärande, kunskap, mästarlära och kompetens fick utgöra en bas för det fortsatta arbetet med studien.Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med två lärare och fem elever, samt observationer av fyra lektionstillfällen. Det insamlade materialet från intervjuerna transkriberades och därefter analyserades data i perspektiv av studiens frågeställningar.I resultatet för studien återfinns beskrivande delar baserade på intervjuer och observationer samt en sammanfattning inklusive slutsatser. Lärarna ger uttryck för vikten av sin industriella yrkeserfarenhet som grund för sitt nuvarande läraryrke. De ger också en bild av olika didaktiska val, exempelvis för hur de motiverar och skapar intresse hos eleverna. Elevernas upplevelser av olika lärandesituationer visar på hur deras kunskapsbildning kan stödjas av lärarens agerande. Två centrala aspekter träder fram i min tolkning av data – vikten av ett varierat agerande hos läraren samt praktiskt arbete. Avslutningsvis följer en diskussion där studiens metod analyseras och resultatet återkopplas till den teoretiska utgångspunkten. I metoddiskussionen förs ett resonemang om valda metoder för datainsamling samt det faktum att ett fåtal informanter deltagit i studien. Diskussionen av studiens resultat förs i tre avsnitt – lärarnas yrkeserfarenhet relaterad till didaktiska val, kunskap och kompetens hos eleverna, samt livslångt lärande. / The purpose with this study has been to try to understand central aspects of didactics for professional subjects within the upper-secondary school industrial program. This has been done by highlighting examples of situations where the teacher’s experience from earlier work within the industry has been used to support the student’s building of knowledge. Three different examples of earlier research, and a theoretical background based on four conceptions – lifelong learning, knowledge, master learning and competence was used as a basis for the continued work with the study. The study is based on qualitative interviews with two teachers and five students together with observations of four classroom sessions. The collected material from the interviews has been transcribed and after that data has been analysed in the perspective of the main questions of the study.In the result section of the study there are different parts that describes the result of the interviews and the observations. There is also a summary including conclusions. The teachers express the importance of their industrial background as a base for their present profession as teachers. They also give examples of different didactical selections made to motivate the students and help them build an interest for the actual subject. The student’s experiences of different learning situations shows how their building of knowledge can be supported by how the teachers act in the classroom. Two central aspects are shown in my interpretation of data – the importance of a variated action from the teacher and practical work. Finally there is a discussion section where the method of the study is analysed, and the result is reconnected to the theoretical basis for the study. In the discussion of the method the selected methods for data collection, and the fact that the number of informants in the study is rather low, is argued about. In the discussion of the study result three parts are included – the teacher’s industrial experiences related to didactical selections, knowledge and competence among the students, and lifelong learning.

It is not an uncommon feature anymore to find young mothers in Venda secondary schools busy with their studies. These young mothers, referred to as schoolgirl mothers in this investigation, do however, battle in general with their studies and experience problems different from those of ordinary schoolgirls. It was, therefore, decided to launch an investigation into the problems related to the learning situation of such schoolgirl mothers. The formation of relationships by the adolescent has been used as a point of departure for this study. Contrary to expectations, the empirical investigation has revealed that schoolgirl mothers maintain basically good relationships with themselves, their studies and others. On the other hand, their academic achievements are significantly lower than those of ordinary schoolgirls. Further research is necessary to shed more light on the situatedness of schoolgirl mothers in general and in Venda secondary schools in particular. / Psychology of Education / M. Ed. (Psychology of Education)

No description available.

No description available.

我們認為，在網路教育的中的Amazon.com尚未成形之際，有關教育網站的任何分析與研究，其實就是嚐試對於一連串「什麼是教育網站？」的問題，給予較具體及系統性的回答；據此，本研究從整理「網路教育」的定義開始，歸納包括Michael G. Moore及Bill Gates等學者專家對網路教育的觀察及想法，推導出教育網站幾個可能的「想像空間 (構面)」[第2-1節]；並且，整合相關的「教育理念」、「網站經營邏輯」與「網路科技」到各構面中作為觀察 (或比較) 各網站差異的指標 [第2-3節]；此外，環顧實際的競爭環境，文中在構面要素的選擇上，也絕大部份以能夠直接從介面進行觀察為主要考量。最後，為了滿足網路經濟□「一夕數變」的動態需要，我們進一步推演構面間的邏輯關係、分析方法及觀察程序，使「構面」及「構面要素」更能輔助作為網站經營長、短期的決策依據 [第3章]。 研究發現，由歸納定義形成「構面」及「構面要素」的網站分析方法，可以系統性地整理出網站經營要素，協助經營者適度界定營運範疇 並妥善分配資源比重。以「教育網站」為例，本研究所採用的分析方法，可以有效幫助經營者脫離空泛的想像，更具體地將經營重心縮小到「結構」、「對話」、「社群」、「軌跡」四個構面及其相對應的構面要素上。 我們也發現，不僅「教育網站」四個「網路經營」構面間有嚴謹的演化邏輯 (Ch.2-3-5.3)，構面背後的「教育理論」更同時存在相同的邏輯基礎 (Ch.2-3-5.7 )。這使得本研究可據之以推論104人力網站為「教育網站」再合適不過的「定位型」聯盟 (Ch.3-1-2)；推論亞卓市形成「幽靈課程」及「幽靈學生」 的原因 (Ch.3-1-3)；並決定研究中的各變數關係如何構築一個完整的研究架構(Ch.3-3)。 根據上述邏輯基礎，我們另外發現，一個同時滿足「網路經營」、「網路科技」、「教育及學習理論」的「網路教學情境」設計 (Ch.2-3-5.6)，如何模擬出「真正的」教育網站風貌。同時，在此情境下的網路學習方式，也讓吾人有機會重新思考如何增進教育網站「忠誠度」：在「個人」先備知識與「社群」分類知識游走間摧化；一種有別於其它非教育性質網站的獨特作法 (Ch2-3-5.6；Ch.3-1-2)。 我們還發現，妥善設計一個觀察程序，可以組合本研究中的部份結果成為進行網站比較時的觀察標準；如此可以協助經營者在面對不同型式同樣標榜教育功能的各式「教育網站」時，有能力更深入也更完整探討其間的差異所在 (Ch3-4-1)。 我們更發現，由於「構面」及「構面要素」除了能夠動態組合、方便賦予權重指標，同時還能因應變動的競爭環境，靈活增刪構面要素而不影響決策系統；整個研究因此提供了「決策系統可程式化」的機會 (Ch3-2-1；Ch3-2-2；Ch3-3)。

Studien beskriver fyra gymnasielärares uppdrag som mentorer. Lärarnas uppdrag är inte knutet till ett specifikt skolämne utan avser en administrativ och stödjande funktion kring en avgränsad grupp elever eller en klass. Uppdraget som mentor har studerats utifrån det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, som är influerat av det sociokulturella perspektivet. Syftet med studien är att kartlägga, beskriva och analysera lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion. Studien har bedrivits utifrån en etnografisk ansats med deltagande observationer. Inom ramen för den deltagande observationen har genomförts olika former av samtal och intervjuer. Urvalet av mentorer är ett medvetet urval. Det betyder att studien beskriver mentorer med tydligt engagemang i sitt uppdrag. Under ett läsår har fyra mentorer, deras klasser samt nio fallelever följts. Studien visar att i de fall då mentorskapet fungerar väl tycks mentorn få en unik position för överblick av sina ansvarselevers skolsituation. I två av de studerade klasserna är lärandesituationen inledningsvis problematisk både för enskilda elever och klassen som helhet och studien visar hur mentorn kan vända på situationen. Mentorns utvecklings- och mentorssamtal med sina ansvarselever tycks skapa dialogiska läranderum, som ger mentorn en helhetsbild av den enskilde elevens skolsituation. Överblicken ger mentorn möjligheter att bygga upp ett eget kunskapssystem kring eleven. Detta kunskapssystem tycks sedan ge mentorn underlag för att påverka skolans strukturer och öka elevens utrymme för lärande och delaktighet både på individ- och gruppnivå. Studien avtäcker dock flera kritiska aspekter för mentorns genomförande av sitt uppdrag. Mentorernas samarbete med övriga lärare och arbetslag kring elever i behov av särskilt stöd är inte utvecklat på skolnivå. Styrningen och utformningen av uppdraget är upp till den enskilde mentorn. Det råder brist på tid för uppdragets genomförande samt läraren har ingen utbildning för uppdraget. Sammantaget synliggörs på skolnivå en risk för brist på likvärdigt bemötande av alla elever. / The study describes four upper secondary school teachers’ assignments as mentors. The teachers’ task is not tied to a specific school subject, but refers to an administrative and supportive role regarding a distinct group of students or a class. The mentoring assignment has been studied from a communicative relational perspective, which is influenced by the socio-cultural perspective. The aim of this study is to identify, describe and analyze the teacher’s assignment as mentor in terms of both content and function. The study has been conducted using an ethnographic approach with participant observations. Within the framework of participant observation, different types of conversations and interviews were carried out. The choice of mentors by purposeful sampling entails that the study describes mentors with a clear commitment to their assignments. Four mentors, their classes, and nine case-students have been followed over the course of a school year. The results of the study show that in those cases in which mentorship works well, it seems that the mentor has a unique position for overview of the school situation of pupils he or she mentors. In two of the classes studied, the learning situation is initially problematic for both individual students and the class as a whole, and the study shows how the mentor can turn the situation around. The dialogue between mentor and student seems to create a space for mutual learning and to provide a good overall picture of the pupil’s school situation. The overview gives the mentor an opportunity to build up his or her own knowledge system about the pupil. This knowledge system seems to then provide the mentor a basis for influencing the school’s structure and increasing the students’ opportunities for learning and participation at both individual and group level. The study reveals, however, several critical aspects for the mentor’s performance of his or her mandate: The mentors’ collaboration with other teachers and teams of professionals regarding pupils in need of special support is not developed at the school level; the management and design of the assignment are left up to the individual mentors; there is a lack of time for carrying out the assignment; and teachers lack training for the assignment. Generally evident at the school level is a risk of lack of equal treatment of all students.