Bakgrund: Cirka 7550 kvinnor drabbades år 2016 av bröstcancer i Sverige. Tidigare studier visar att ett diagnosbesked upplevs som ett stort uppbrott hos kvinnorna vilket orsakar en förändrad livsvärld. Med en förbättrad kännedom om hur sjukdomen påverkar det dagliga livet kan förhoppningsvis sjuksköterskan få djupare insikt i individernas livsvärld för att kunna stödja dem i deras hälsoprocess. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserat på fem självbiografier användes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys som resulterade i elva underkategorier och fyra kategorier: känsloladdad sjukdom, behandlingens påverkan, vikten av stöd och livsförändring. Resultat: Resultatet visade att leva med bröstcancer upplevdes vara en påfrestande sjukdom, där det redan vid cancerbeskedet blev en stor omställning. Behandlingen medförde både fysiska och psykiska biverkningar, där de fick en ny kroppsidentitet. Att få stöd från närstående, sjukvården och andra bröstcancerdrabbade var av stor betydelse. När kvinnorna avslutat sin behandling upplevdes en otrygghet och där de ansåg att någon form av eftervård saknades. De hade även svårt att läka psykiskt då det alltid fanns en rädsla att drabbas av återfall. Resultatet visade också att sjukdomen förändrade deras vardag både positivt och negativt, där de fick insikt över hur viktigt livet var. Slutsats: Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer innefattar en rad olika faktorer som påverkade deras liv i olika utsträckning. Där har sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet en viktig betydelse såsom att skapa en god vårdrelation, att synliggöra patientens behov samt att ge den information som krävs för att kunna stödja kvinnorna i återhämtningsprocessen. Eftersom det finns brister i eftervården anses det vara nödvändigt hos allmänsjuksköterskan att ta del av kvinnors erfarenheter av bröstcancerns påverkan, för att bidra till ytterligare kompetens.

Njurtransplantation är den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativ och kvantitativ forskning valdes som metod. Nio artiklar analyserades. I resultatet beskrivs tre teman: Kroppen och den nya njuren, Tacksamhet och Ansvar, Ökad livskvalitet och rädsla att förlora den. De njurtransplanterade patienter upplever en förändrad kropp som fungerar igen med den nya njuren samtidigt som det innebär en balansgång mellan hälsa och sjukdom. Känslor av tacksamhet och ansvar följer med det nya livet. Den njurtransplanterade patienten upplever lycka över att bli transplanterad och frihet från dialys men en rädsla att förlora njuren finns alltid närvarande. Livet med en ny njure upplever den njurtransplanterade patienten som en stor förändring av den levda kroppen och en övergång från sjukdom till hälsa. En hälsa som patienten upplever ställer krav på att patienten tar ansvar för att sköta om sig. Njurtransplanterade upplever ofta att deras kropp inte tillhör dem själva och att de har ett begränsat inflytande över sin vård, då de är bundna till sjukvården för resten av livet. För att skapa en god vårdrelation bör sjuksköterskan vara lyhörd för patientens känslor efter njurtransplantationen och ha en förståelse för att den njurtransplanterade patienten har både positiva och negativa känslor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Allvarlig sjukdom ställer livet på sin spets för berörda människor. Sedan år 1975 harstamcellstransplantation varit en behandlingsmetod vid sjukdomar som exempelvisleukemi och myelom. Människan lever i världen genom sin kropp och upplever lidandeoch hopp. Sjuksköterskan är skyldig att lindra patienters lidande och att arbetaevidensbaserat. Det finns idag relativt lite forskning om stamcellstransplantation ochhur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta dessa patienter. Syftet medlitteraturöversikten var därför att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter avlivssituationen i samband med stamcellstransplantation. Examensarbetet är enlitteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserade enligtFribergs metod. Resultatet belyser fyra huvudkategorier med två subkategorier vardera:”Att vara sin kropp”, ”levd verklighet”, ”att söka efter mening och sammanhang” och“upplevt lidande”. I patientens sökande efter en ny identitet upplevs världen annorlundaoch de får ett nytt perspektiv på livet. Hoppet är en avgörande faktor för att patientenska kunna ta sig igenom sjukdom och behandling. Sjuksköterskan kan genom att lyssnapå patienten vägleda denne i rätt riktning så att hen kan hitta styrkan och uppleva hopp.Ökad medvetenhet hos vårdpersonal leder till att patienters lidande kan upptäckas samtlindras och att deras känsla av hopp får möjlighet att stärkas i en annars förhållandevisdyster tillvaro. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning. En litteraturöversikt av kvalitativa studier genomfördes för att belysa problemområdet. Studierna inkluderade kvinnor i åldrarna 25-77 som samtliga hade genomgått bröstkirurgi till följd av bröstcancer. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde vi urskilja tre kategorier: Att stå inför fullbordat faktum, Bröstet som symbol och Att hantera situationen. Resultatet visar att förlusten påverkade kvinnorna negativ och de upplevde en känsla av att inte längre vara kvinnliga och önskvärda inför deras partner. Dessutom påverkades känslan av normalitet och kvinnorna verkade vara överens om att en bröstprotes eller bröstrekonstruktion var nödvändig för att undvika stigmatisering. Kvinnorna hade till en början svårigheter att anpassa sig till den nya kroppen men med tiden kunde de uppleva förändringen som en positiv erfarenhet. En bredare kunskap hos allmänsjuksköterskor behövs för att både pre- och postoperativt kunna ge professionellt stöd och vägledning för den utsatta kvinnan. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Depression är globalt sett och i synnerhet i västvärlden ett enormt hälsobekymmer som orsakar stort lidande. Enligt världshälsoorganisation är cirka 300 miljoner människor i världen drabbade av depression. Fysisk aktivitet som behandlingsform för depression är evidensbaserad och används redan idag i Sverige genom fysisk aktivitet på recept. Denna uppsats är en litteraturstudie vars syfte är att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos individer med depression. Tio stycken kvalitativa forskningsartiklar och en kvantitativ har använts. Resultatet presenteras som fyra huvudteman med tretton subteman. Huvudteman är följande: ”Upplevelse av rörelse”, ”Upplevelsen av förändad livsrytm”, ”Upplevelsen av gemenskap”, ”Upplevda förutsättningar”. Resultatet indikerar vikten av individanpassning och den tydliga kopplingen mellan fysisk aktivitet och det psykiska välmåendet.

Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är vanligt i Sverige. Behandlingar vid bröstcancer leder till biverkningar som påverkar kvinnors levda kropp och sexualitet vilket skapar ett stort lidande. Det är sjuksköterskan ansvar att förebygga och lindra lidande. Det behövs en djupgående förståelse av patienters upplevelser vid bröstcancer för att sjuksköterska ska kunna bedriva en adekvat omvårdnad. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av förändring i sin levda kropp vid bröstcancer. Metod: En beskrivande innebördsanalys av självbiografier. Resultat: Det framkom en upplevelse av stympning efter mastektomi och en rädsla för håravfall. Det fanns en förlust av den kvinnliga identiteten. Orkeslöshet var vanligt efter behandlingarna vilket påverkade vardagen. Oro fanns över vad andra tyckte om den nya kroppen. Sexualiteten försämrades och påverkade den levda kroppen. Rörelseförmågan upplevdes sämre efter behandlingarna. Trots alla biverkningar fanns en acceptans hos kvinnorna för den nya kroppen. Konklusion: Den levda kroppen och sexualiteten förändras vid bröstcancer och både den mentala och fysiska hälsan påverkas. Sjuksköterskan behöver prata och lyssna på patienten för att kunna ge en adekvat, personcentrerad vård. / Background: Breast cancer is common in Sweden. Breast cancer treatment results in side effects that affect their lived body and sexuality which cause tremendous suffering. The nurses’ responsibility is to prevent and relieve suffering. There is a need for a deeper understanding of patients’ experiences when diagnosed with breast cancer for the nurse to be able to give adequate care. Aim: To illustrate women experiences of changes in their lived body when diagnosed with breast cancer. Method: A qualitative study with descriptive content analysis of autobiographies. Result: An experience of being maimed after going through a mastectomy and a fear of hair loss emerged. There was a lost of the female identity. It was common to feel lack of energy during the treatment which affected everyday life. There was a concern about others thoughts regarding the new body. Sexuality was impaired and it affected their lived body. The ability to move became partially impaired after the treatments. Despite all side effects women started to accept their new body. Conclusion: The lived body and sexuality changes in connection with breast cancer. Both mental and physical health was impaired. The nurse needs to talk and listen to every patient to be able to give adequate, individual care.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att livmodern avlägsnas. Livmodern kan förknippas med kvinnlighet vilket medför att en hysterektomi kommer att påverka kvinnornas livsvärld. Den kvinnliga identiteten speglas av hur kvinnor upplever sig själva och det är sammanlänkat till de fysiska könstillhörigheter som är bundna till könet. Hälsa är ett tillstånd som ständigt förändras och redogör för kvinnors aktuella livssituation. Hälsa upplevs subjektivt, därför ingår det i sjuksköterskors roll att se till att det vårdande mötet är följsamt och tillmötesgående.  Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors erfarenheter av en hysterektomi.  Metod: Litteraturstudie där åtta artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats. Artiklarna togs fram ur databaserna CINAHL och psycINFO. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och analyserades genom integrerad analys.  Resultat: Hysterektomerade kvinnor erfar både positiva och negativa aspekter när det kommer till deras kvinnlighet och sexuella hälsa, deras syn på den levda kroppen samt på sjukvårdens agerande. Slutsats: Sjukvården behöver belysa att kvinnors värde inte placeras i ett organ och med hjälp av adekvat information och utbildning skapas en trygghet i samband med operationen. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor utövar i yrket ska utgå från kvinnors specifika erfarenheter.

Hysterektomi innebär borttagande av livmodern och är idag ett av de vanligaste ingreppen inom kirurgisk gynekologi i Sverige. Indikationer för att genomgå hysterektomi innefattar bland annat svåra blödningstillstånd, smärta, myom, endometrios samt malignitet. Operationen utförs även akut i livräddande syfte relaterat till komplicerade förlossningar. Hysterektomin kan utföras i kombination med ooforektomi, vilket innebär avlägsnande av en eller båda äggstockarna. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kvinnors upplevelser av den levda kroppen efter att ha genomgått en hysterektomi, med eller utan samtidig ooforektomi. Litteraturöversikten bygger på forskning av nio artiklar, varav sju är av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en av mixad metod. I resultatet identifierades fyra huvudteman: kroppsuppfattning, kroppsliga upplevelser, kroppen som kvinnlig samt oro över omgivningens uppfattning om den förändrade kroppen. Utifrån dessa ytterligare identifierades åtta subteman: en komplex upplevelse, sexualitet, lättnad över att bli fri från symtom, den förändrade kroppen, förlust av kvinnlighet, förmågan att bära barn, ensamhet och isolering samt relationen till en manlig partner. I diskussionen förs resonemang kring kvinnors upplevelser av den hysterektomerade kroppen. Upplevelsen beskrivs som unik och komplex, präglad av livsvärld, omgivning, normer, kultur och kroppsideal.