Syftet med detta arbete är att beskriva hur man kan göra en lektionsplanering i slöjd enligt Lgr 11, de nya regelverken som trädde i kraft hösten 2011, där hänsyn tas till elever med ADHD. Arbetet bygger på litteratur om ADHD och implementeringen av Läroplanen för grundskolan med hjälp av Skolverkets Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen samt egen beprövad erfarenhet i slöjdundervisning. I arbetet beskrivs vad ADHD innebär, hur det kan visa sig och hur man kan bemöta problematiken för att kompensera för elevers svårigheter i skolan, samt att lärarens kunskap om ADHD-problematiken är väsentlig för att kunna bemöta elever på ett bra sätt. Eftersom det finns så många olika beteenden till samma diagnos så är det viktigt att veta vilken problematik som man ska ta hänsyn till, eftersom alla är olika och har olika behov.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande.

Varje dag kan du i någon av våra största kvällstidningar läsa om hälsa, utrymmet för hälsa har ökat både i media och samhället. Hälsa som begrepp är både brett och svårdefinierat och har även förändrats genom åren. Den forskning som finns sedan tidigare pekar på att undervisning om hälsa främst fokuserar på de fysiologiska delarna av hälsan. Denna studies syfte har varit att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar om hälsa och hälsoundervisning. Metoden som använts har varit kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i Idrott & hälsa på högstadiet. Mitt resultat visar att lärarna ser hälsa utifrån ett salugent synsätt, deras beskrivningar av vad de vill att eleverna skall lära sig om hälsa pekar också på ett salugent synsätt. De beskriver dock att de bedriver sin undervisning om hälsa på ett mer patogent sätt, där fokus ligger på de mer fysiologiska bitarna som även tidigare forskning visar. En av slutsatserna är att den nya kursplanen för Idrott & hälsa i Lgr 11 inte har påverkat lärarnas sätt att undervisa om hälsa i stort sett någonting alls.

Syftet med denna uppsats är att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebär, hur begreppet används i den senaste svenska läroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran då begreppet förekommer i grundskolans läroplan utan vägledning för tolkningen av begreppet. Begreppsanalysen gjordes i två delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanställa fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet används för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det är en innehållsmässig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, där fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att påverka beteende. Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran används i läroplanen. Resultatet visar att det i läroplanen talas om två olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika värden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet är det elevens föräldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a. överföring av kunskaper och värden. Många av de ord som används tillsammans med fostran i Lgr-11 kan betecknas med samlingstermen plastic words, då dessa ord är så innehållsmässigt breda att de inte har någon specifik betydelse och att de därav är öppna för tolkning. Uppsatsen ska ses som ett bidrag till den större diskussionen om vad som påverkar likvärdigheten i den svenska skolan och om tjänsten skattesubventionerad läxläsning har något stöd i grundskolans läroplan.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssätt, samt även undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna är delaktiga i sina lärandemål. Den undersöker lärarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsärskola, samt grundsärskola inriktning träningsskola.  Taluppfattning handlar mycket om att det är ett verktyg och grunden i all matematik, men även om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande utvecklas i samspel med andra och att lärandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon. Den fenomenografiska metodansats som använts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, där resultatet blir ett utfallsrum. Resultatet diskuteras utifrån studiens frågeställningar och visar att det finns en hel del likheter mellan skolformerna och undervisningen, men också en del stora variationer. En av de stora skillnaderna är att undervisningen inom grundsärskolan och inriktning träningsskolan, oftare sker i mindre grupper eller enskilt. Att göra en förankring till Lgr 11 så att eleverna blir delaktiga i sina lärandemål, visar den största variationen mellan skolformerna. Alla intervjuade lärare är eniga om att det är viktigt att använda sig av olika undervisningsmetoder som gynnar elevernas lärande.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar. Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80. Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Även om lärarna undervisade i och runtomkring samma centralort blev resultatet att synen skiljer sig från person till person. Dock utmärkte sig vissa traditioner mer än andra. En tradition med stor närvaro var människa-natur traditionen, även den naturgeografiska traditionen var väl representerad i lärarnas syn.

Lärare har ett viktigt uppdrag att utföra i skolan, bland annat ska krav och mål i styrdokument Lgr 11 och kursplaner från Skolverket uppfyllas. Alla elever ska få möjligt att utvecklas och få lära på sitt sätt. En viktig utmaning är att få eleverna att se sina möjligheter. De flesta av dagens lärare är medvetna om att det finns olika lärstilar och lärstrategier bland elever, det vill säga att olika elever lär sig bäst på olika sätt. Syftet med den här studien är att få kunskap om hur synen på inlärning och lärstrategier har förändrats under de senaste 30 åren och även få förståelse för varför lärare behöver variera undervisningen för att tillgodose elevers olika behov så att de får de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan. Att få kunskap om olika lärstrategier kan användas som redskap i undervisningen i yrkeslivet. Enligt Skolverket ska lärare lära ut effektiva lärstrategier till eleverna och där ”lära att lära” är en av nyckelkomponenterna. I styrdokumentet Lgr 11 står det att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov och att skolan ska ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov för att alla ska få en likvärdig utbildning. Därför kan inte undervisningen utformas lika för alla. Forskningsfrågorna som ställs i den här studien är följande: -Hur har synen på inlärning förändrats de senaste 30 åren?-Vilka olika lärstilar och lärstrategier anses existera? -På vilka sätt kan lärare variera sin undervisning för att tillgodose elevers olika behov?-Känner de intervjuade lärarna till att det finns olika lärstilar och lärstrategier?Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med sju lärare. Tidigare forskning ger en översikt över inlärning, lärstilar och lärstrategier och hur synen på inlärningsstilar och lärstrategier har förändrats. De kvalitativa intervjuerna synliggör vad de intervjuade lärarna känner till om lärstilar, lärstrategier och svårigheten att tillgodose alla elevers individuella behov. Men att det idag är lite lättare att tillgodose elevers olika behov, då det är mer fokus på att alla elever är olika och lär sig olika. Det pratas mer om olika lärstrategier. Digitala verktyg är också en bidragande del till att använda olika lärstrategier. De viktigaste resultaten av den här studien är att synen på skolan och lärarens roll har förändrats under de senaste 30 åren. När det gäller eleven har fokus flyttats från inlärningsstilar till lärstrategier. Läraren är fortfarande viktig, men på ett annat sätt. Idag ses läraren mer som en handledare som ska hjälpa eleverna att utvecklas och nå sina uppsatta mål. Läraren är en lärstrategi. Som lärare måste undervisningen varieras hela tiden för att så många elever som möjligt så ofta som möjligt, ska få möjlighet att använda sina lärstilar och lärstrategier på bästa sätt. Lärare behöver också ha kunskap om vad det står i styrdokumentet Lgr 11 och i kursplaner om att sätta varje elev i centrum.

<p>Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.</p><p>Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen.</p>

Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet. Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure. The next syllabus structure is based on one level as opposed to before when it was built on two levels of objectives, which makes the upcoming syllabus clearer and more concrete than the current syllabus in mathematics.