I denna studie undersöks vad lärare har för förutsättningar och möjligheter att genomföra fältstudier i årskurserna 7-9. Detta görs både kvalitativt och kvantitativt genom en enkätstudie och en intervjustudie. Studiens frågeställningar söker svar på vad det finns för påverkansfaktorer på fältstudiers och exkursioners genomförande genom exempelvis stöd från skolledning och arbetslag, LGR 11 samt de nationella provens utformning. Studien kommer fram till att det finns många faktorer som påverkar den enskilde lärarens möjligheter och förutsättningar att genomföra fältstudier och exkursioner. Till skillnad från tidigare forskning observerades att respondenterna i denna studie huvudsakligen bedrev mer samhällsgeografiska fältstudier och exkursioner än naturgeografiska. Utöver detta visade kurs- och ämnesplanerna ha haft en stor inverkan på geografiämnets status samt det ämnesinnehåll som främjades i och med att fältstudier inkluderades i LGR 11. De nationella proven har en betygsstödjande och formativ funktion där de agerar som ett stöd för lärare genom att visa vad geografikursen skulle kunna innehålla ämnesmässigt. Här visade proven en normerande tendens då alla provfrågor som inkluderats sedan dess införande har handlat om samhällsgeografi och de lärare som uppger sig tagit inspiration från dessa tenderar att genomföra mer samhällsgeografiska än naturgeografiska fältstudier och exkursioner.

Studiens syfte var att genom det sociokulturella perspektivet på lärande, undersöka hur lärare i lågstadiet har förberett sig inför den stundande implementeringen av tillägget rörande samtycke i Lgr 22. Detta utreddes genom fem kvalitativa intervjuer med fem lärare i lågstadiet. Den data forskarna fick från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att en del förberedelse har skett men att lärarna önskar och förväntar sig ytterligare förberedelser. Flera lärare får under intervjuns gång syn på att de redan undervisar om samtycke samt har kunskap kring pedagogiska redskap som kan användas. Samtliga lärare anser även att undervisning om samtycke i lågstadiet är mycket viktigt för elever i lågstadiet. Slutsatsen är att de intervjuade lärarna behöver mer förberedelser för att uppnå en samsyn om samtycke så att undervisningen blir likvärdig för alla elever. Lärarna anser det viktigt att påbörja undervisning om samtycke tidigt. De anser även att läromedlet Stopp! min Kropp!samt gruppdiskussioner är lämpliga för undervisning i lågstadiet och främjar nya kunskaper.

Denna studie vänder sig till de som har intresse av eller arbetar på fritidshem. Syftet med studien är att bredda kunskapen om och i vilken utsträckning det finns förutsättningar att realisera den förändrade läroplanens (Lgr11) innehåll på fritidshem. En kvantitativ studie genomfördes där respondenterna fick besvara en webbenkät, 266 svar inkom. Enkäten bestod av 19 frågor med fasta svarsalternativ och en fråga med fritext svar. Den kvantitativa data från enkäten har analyserats i SPSS i form av frekvens-, sambands- och Chi2 analys. I resultatet framkommer det att den tid man har för planering påverkar möjligheten till att kunna planera läroplansstyrda aktiviteter. Detta då respondenter som har mer planeringstid oftare planerar utifrån läroplanen än de som har mindre planeringstid. Ytterligare en analys har genomförts med stöd av läroplansteorin och ramfaktorteorin. Detta för att kunna beskriva ramar och förutsättningar för att kunna arbeta läroplansstyrt på fritidshem. Denna analys har genomförts med stöd av begreppen formulerings-, transformerings- samt realiseringsarenan. Från denna studie går det att konstatera att anställda som saknar utbildning har mindre tid för planering. De som har utbildning har också tid att planera för läroplansstyrda aktiviteter på fritidshemmet.

Studiens syfte är att öka förståelsen för det aktuella arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan utifrån verksamma mellanstadielärares perspektiv. Studien utgår från socialkonstruktionismen. Målet med studien är att bidra till en ökad kunskap om tillägget som berör hedersrelaterat våld och förtryck i den nya läroplanen (Lgr 22), samt hur verksamma lärare lyckats implementera tillägget i sin undervisning. På grund av detta har kvalitativa intervjuer använts som metod. Studiens baseras på sex intervjuer med verksamma mellanstadielärare från olika skolor. Samtliga intervjuer har sedan analyserats genom en tematisk analysmetod.  Studiens resultat visar bland annat att det finns en generellt positiv inställning till tillägget i Lgr 22 om hedersrelaterat våld och förtryck, men att det råder en viss osäkerhet hur tillägget ska operationaliseras. Det framkommer en stor diskrepans i förberedelserna inför den nya läroplanen bland informanterna. Enbart hälften av informanterna uppfattar att de fått stöd av skolans rektor/ledning vid implementeringen. Angående ansvarsperspektivet för implementeringen anser en majoritet av informanterna att ansvaret bör delas mellan lärare och rektor, medan en minoritet vill lägga ansvaret på kommunal/nationell-nivå. Majoriteten av informanterna har inte implementerar tillägget om hedersrelaterat våld och förtryck i sin undervisning, och det framkommer en stark önskan om fortbildning om ämnet.

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete. / In this study is an unstated tension reviewed that was revealed through conversations with teachers at a school with pupils diagnosed with autism during spring 2013. The teachers explained the difficulty with implementing the swedish curriculum for comprehensive school Lgr 11 in their organisation concurrent to the demand of consideration they were forced to take meeting their pupils, limitations caused by the diagnose autism. Through the teachers perspective is an attempt to explain the tension done, with the use of the concept responsibility and the theory ramfaktorteori as tools for analysis is attempt done to understand and explain the unstated tension between the framework Lgr 11 and the terms autism set for the teachers when they form their organisation. This study is a survey done seen through a few teachers subjective reality and their comments on an phenomenon in their everyday work.

Syftet med studien är att öka elevers materialförståelse för olika textilier och förbättra deras förmåga att fatta självständiga samt välgrundade beslut utifrån det de vill skapa. Följande frågeställningar utgår undersökningen ifrån: Vad är grundläggande materialkännedom i textilslöjd för grundskoleelever?Hur kan slöjdlärare öka elevers materialförståelse i textilslöjd? Utgångspunkten för studien har sin grund i en övningsuppgift inom materialkännedom som jag genomförde med åk 9 i textilslöjd under VFU. Metoden i denna undersökning påminner om en learning study med ett planerat undervisningsinnehåll som inbjuder deltagarna attt aktilt utforska olika textilier utifrån ett body-mindperspektiv. Avslutningsvis genomförs en kunskapskontroll med frågesportspelet Kahoot1 för att ta reda på vad deltagarna tagit med sig. Till den första frågeställningen har jag sammanställt frågeformulär från två slöjdlärare och till andra frågeställningen har resultatet i Kahoot analyserats utifrån två analyskriterier som beskriver svårighetsgrad och kunskapsutveckling.De allra flesta textilslöjdslärare arbetar inte med materiallära som ett eget ämne utan tar upp det när de upplever det passande. Materiallära behöver dock inte endast presenteras som något teoretiskt där eleverna blir passiva lyssnare till olika textila termer. Genom att som lärare ha en systematik och konsekvent lyfta in materialläran kan det bidra till en ökad medvetenhet hos eleverna, särskilt i en tid när miljö- och hållbarhetsfrågor är mycket aktuella.

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta. Arbetets syfte är att lyfta orsakerna bakom förändringarna inom SO som Lgr 11 har fört med sig, vilka motiv som finns och vad förändringarna har inneburit. Jag har även undersökt högstadielärares syn på de samhällsorienterade ämnena, hur uppfattningen av SO förändrats över tid samt problematiserat genomförandet av reformer som bryter mot ett vedertaget synsätt. Med hjälp av intervjuer, artiklar, utredningar, avhandlingar och andra för temat relevanta källor har jag underbyggt slutsatsen av min frågeställning som grundar sig i dessa teman. Resultatet av den forskningen som jag tagit del av visar att orsakerna bakom de nämnda förändringarna i stor utsträckning är politiskt grundade snarare än utbildningsdidaktiska, då goda resultat på papper leder till högre status internationellt för Sverige. Införandet av Lgr 11 har lett till en mer bedömningsorienterad och disciplinär skola då den tydligt specificerar vilka kunskaper som ska undervisas och vilka krav som ska ställas på eleverna. Samtidigt förespråkas det av Skolverket och Skolinspektionen en progressiv och ämnesintegrerad undervisning. Dessa statliga institutioner går antingen emot sitt uppdrag eller så har de inte hunnit ställa om efter införandet av Lgr 11. Behörighetsreformen för lärare som börjar gälla 2015 kommer kräva ämnesbehöriga lärare och den nya lärarutbildningen som utbildar 6-9 lärare med djupare ämneskunskaper inom färre ämnen bidrar även den med att möjligheten till integrerad SO-undervisning minskar.

BakgrundGrundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ”utifrån elevens förutsättningar” i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken. Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka och analysera hur grundsärskolans verksamhet, i ämnet matematik åk 7-9, förhåller sig till övergången mellan två kursplaner. Hur har de yttre ramarna, t.ex. kursplanetext och organisation, för undervisningen förändrats genom införandet av en ny kursplan i matematik? Vilka problem och möjligheter kan identifieras när det gäller införandet av Lgr 11 i undervisningen i matematik i grundsärskolan? På vilka didaktiska sätt har den nya kursplanen gett avtryck i matematikundervisningen i grundsärskolan? Hur resonerar pedagogerna kring betyg och bedömning för lärande i relation till tidigare styrdokument?TeoriHuvudsakligen används två teorier, dels Hasenfelds om olika teknologier inom människobehandlande organisationer och dels Lundqvist mer aktörsnära och handlingsorienterade teori om implementering, främst utifrån begreppen: förstå, kunna och vilja. MetodStudien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex pedagoger som arbetat med båda läroplanerna har intervjuats utifrån deras uppfattning om läroplansskiftet med fokus på matematik. Vi har också gjort jämförelse mellan de båda kursplanerna i matematik, en beskrivning av likheter och skillnader i de båda kursplanerna.ResultatResultatet presenteras i fem olika teman; ett förändrat elevunderlag, pedagogernas attityder till läroplan-/kursplaneskiftet, matematik-didaktik, implementering och betyg och bedömning. Ett av de centrala resultaten är att elevunderlaget i grundsärskolan har förändrats de senaste tio åren och att eleverna som i dag blir placerade i grundsärskolan befinner sig på en lägre kognitiv nivå än tidigare. Detta påverkar förutsättningarna för pedagogerna som undervisar i ämnet matematik. Förändringsdirektiven är svåra att applicera direkt med tanke på situationen i skolorna, t.ex. uppfattar man lärandemålen som allt för högt satta. Kraven på eleven upplevs ha ökat och det har skett en förskjutning från att ha arbetat utifrån elevens förutsättningar till att arbeta mot uppsatta mål i matematik. Ett annat centralt resultat är att man ett upplevt ett ointresse från skolledningen när det gäller implementeringsarbetet. När grundsärskolan är integrerad med grundskolan har läroplansskiftet för grundsärskolan hamnat i skuggan gällande implementeringsarbetet av Lgr 11. ImplikationerUr vårt perspektiv är denna studie relevant i relation till vårt yrke och visar att en läroplansreform inte kan emanera som en skrivbordskonstruktion. För hur är det egentligen tänkt då skolan ska navigeras med hjälp av en läroplan, som förvisso är välstrukturerad, men som tycks vara skriven för en elevkrets som inte är inskriven i grundsärskolan? Vi menar att det dokument som ska formulera framtiden för grundsärskolans elever måste realiseras från en plattform där skolans aktörer har en dialog om vilken roll vi ska tilldela grundsärskolan.

I denna uppsats undersöks elevinflytande ur ett elevperspektiv, detta för att öka lärares förståelse för hur elever upplever och ser på begreppet elevinflytande. Vi diskuterar också hur elevernas erfarenheter av begreppet elevinflytande ser ut samt vilka positiva respektive negativa tankar det finns hos eleverna kring begreppet. Den bild som framkommer i undersökningen jämförs sedan med tidigare forskning. Teoridelen baseras på begreppen intresse och makt. Undersökningen utgörs av enkäter gjorda i en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6, samt en gruppintervju i varje årskurs. Valet att använda två olika metoder, kvantitativa och kvalitativa, gjordes då dessa två metoder kompletterar varandra bra. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är viktigt för dem att få vara med och ha inflytande över sin skolgång. Eleverna vill ha inflytande över allt rörande deras skolgång, från raster till skolmat och undervisning. Elevinflytande påverkar elevers skolgång på ett positivt sätt genom att det blir roligare, de lär sig lättare och får bättre översikt över sin skoldag. Ett samband mellan intresse, makt och elevinflytande har till viss del kunnat urskiljas både i tidigare forskning och i resultatet av denna undersökning. / This paper examines student participation from a student perspective. This is to increase teachers' understanding of how students experience and looks at the concept of student participation. We also discuss how students' experiences of the concept of student participation look like and what positive and negative thoughts the students have about the concept. The picture that emerges in the study are then compared with previous research. The theoretical part is based on the concepts of interest and power. The study consists of surveys conducted in a grade 4, a grade 5 and a grade 6, and a group interview in each grade. The choice of using two different methods, quantitative and qualitative, were made because these two methods complement each other well. The results of the survey show that students think it's important for them to be involved and have influence over their education. Students want to have control over everything related to their schooling. Student participation affects students' schooling in a positive way by making it more fun, they learn more and get a better view of their school day. A relationship between interest, power, and student participation has been partially observed on both previous research and the results of this study.

SammanfattningSyftet med den här studien är att undersöka likvärdigheten i fysiklärares bedömning inom en skola. För att undersöka detta intervjuades fem lärare som undervisar i fysik. De fick bedöma kvalitén på fyra elevers svar på provfrågor inom optik och akustik. Lärarna fick också i uppgift att motivera sin bedömning samt berätta om sina erfarenheter kring implementeringen av Lgr 11. Intervjuerna spelades in och transkriberades och i resultatet redovisas deras bedömning och erfarenheter av införandet av Lgr 11.I litteraturavsnittet presenteras forskning om likvärdig bedömning och implementeringen av Lgr 11. Tidigare forskning visar på brister i bedömningens likvärdighet, trots att en av anledningarna till införandet av Lgr 11 var just att öka likvärdigheten. Det visar sig att tolkningen av värdeorden i kunskapskraven är en viktig faktor som gör det svårt att bedöma likvärdigt. Ur elevernas synvinkel är likvärdigheten av stor vikt då bedömning och betygsättning får konsekvenser för elevernas möjligheter till vidare studier.Resultatet av undersökningen visar att lärarna inom skolan bedömer olika. Det framkommer i denna undersökning att det är svårare att avgöra skillnaden mellan de högre kunskapskraven, C till A än E till C. De fem lärarna har olika erfarenheter av införandet av Lgr 11. Detta beror bland annat på att de har jobbat olika tid inom den aktuella skolan, samt olika utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Alla respondenter efterfrågar mer tid till att diskutera bedömning och kunskapskrav. Det framkommer också att de anser att det finns betydligt mer stöd för införandet av Lgr 11 jämfört med Lpo 94