Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter. Studien visar på olika förutsättningar för inflytande. Det finns elever som endast får göra de enkla, oväsentliga valen i klassrummet medan andra får vara med och planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Lärarna upplever sig trängda mellan det centrala innehållet i kursplaner och styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Enligt lärarna finns det ett behov av kollegial tolkning av styrdokumentens intentioner för att klargöra begreppet elevinflytande. En tydlig skolorganisation förstärker delaktighet liksom tydliga lärare som leder in elever i ett demokratiskt förhållningssätt. Lärarna visar på att elevinflytande engagerar även föräldrar, vilket medför att eleverna får en positiv inställning till skolan. En av studiens paradoxala slutsatser är att elevinflytande kan exkludera svaga elever som inte får möjlighet att göra sig hörda. En annan slutsats är att dagens skola har ett stort fokus på kunskapsbildningen, vilket gör att elevinflytandet inte får den dignitet som styrdokumenten beskriver. / The purpose of this study is to investigate how teachers are experiencing the steering documents intentions with student participation. The study was conducted with a phenomenological life-world approach where teachers describe how they feel about student participation based on their own experiences and life worlds. Furthermore an hermeneutic interpretation theory has been used to provide an understanding of how teachers describe students' influence in the school activities. The methodology for this study is qualitative. The empirical material consist of eight interviews with primary teachers in six different schools. The study highlights the various opportunities for influence. There are students who only get to do the simple, insignificant choices in the classroom, while others may be involved in planning, implementing and evaluating teaching. Teachers feel they jostled between the core content of the curriculum and policy documents intentions with student participation. According to the teachers, there is a need for collegial interpretation of policy documents intentions to clarify the concept of student participation. A distinct school organization enhances participation as well as a distinct teacher that leads students in a democratic approach. Teachers show that student participation involved also parents, resulting in a positive attitude towards school among students. One of the study's paradoxical conclusion is that student participation may exclude weak students who do not get the opportunity to be heard. Another conclusion is that today's school has a major focus on knowledge formation, making that student influence may not be the force as the policy documents describe.

I denna undersökning har ämnesinnehållet i kemiläroböcker för årskurs 4–6 analyserats för att synliggöra om det fortfarande överensstämmer med det nya centrala innehållet i Lgr 22 som blir aktuellt hösten 2022. Då det sker en förändring i det centrala innehållet kommer undersökningen fokusera och ta reda på om ämnesinnehållet fortfarande är aktuellt eller inte. Tidigare forskning har visat på att läroboken har en stor central del i att förmedla fakta i kemiundervisningen. Tidigare forskning visar också att många lärare förlitar sig på läroböckerna när de planerar sina lektioner och att de uppfyller läroplanens mål, innehåll och principer. De läroböcker som har analyserats i undersökningen är Fysik och kemi Grundbok, Boken om fysik och kemi och FyKe: fysik, kemi 4–6. Böckernas ämnesinnehåll har analyserats och kategoriserats utifrån Lgr 11 och Lgr 22 centrala innehåll med hjälp av en analysmall som grundar sig i läroplansteorins formulerings- och transformeringsarena. Resultatet visar på att en del ämnesinnehåll inte stämmer överens med det nya centrala innehållet, men resultatet visar även att en del ämnesinnehåll inte heller stämmer överens med det centrala innehållet i nuvarande läroplanen Lgr 11. Detta visar på att vikten av att granska den nya läroplanen för att få kunskap om eventuella förändringar, men även granska läroböckerna som används i undervisningen så att man som lärare har koll på om läroboken följer den läroplan som är aktuell.

De nationella proven används dels för att mäta elevers kunskaper, dels som material i undervisningen och som stöd när skolans styrdokument ska tolkas och praktiseras. Proven som används i undervisningen är dock gamla och konstruerade under en läroplan som nu finns i reviderad version. I och med detta undersöks i denna studie huruvida ett äldre nationellt prov fortfarande är relevant att använda och om det stämmer överens med nuvarande kursplan för svenska i grundskolan. Centralt i undersökningen är teorier om läsprocesser, vilka det nationella provets läsdel baseras på, samt litterära kompetenser, vilka beskriver hur läsningens bärande komponenter samverkar med varandra i ett didaktiskt perspektiv. Analysen är kvalitativ i och med att formuleringar i kursplan och prov tolkas med hänsyn tagen till ovan nämnda teorier. Även kvantitativa element används i arbetet i och med att fördelningen mellan olika processer och kompetenser är av intresse att undersöka. Resultatet visar att det nationella provet till övervägande del stämmer överens med både föregående och rådande kursplan. Gällande läsprocesser förekommer främst förstå i det nationella provet och av de litterära kompetenserna delar performanskompetens och literary transferkompetens på utrymmet medan den konstitutionella kompetensen ges minst plats. I och med detta kan det vara lämpligt att använda nationella prov i undervisningen, men viss försiktighet bör beaktas då proven kan genomgå förändringar i framtiden.

Vi lever i en tid där genusfrågor flitigt diskuteras i olika sammanhang. Samhällsdebatten kring #metoo-initiativet, både motståndet och själva initiativet, är ett bevis på hur aktuellt och viktigt detta ämne är för vår samtid. Att frågan inte kommer att försvinna förrän kvinnor upplever att det sker en förändring är något som tydliggjorts i denna debatt. För att vi ska kunna förstå debatterna, diskussionerna men även de politiska beslut som sker kring frågor som rör kvinnor och jämställdhet idag är det viktigt att vi har en förförståelse för hur synen på kvinnor sett ut i vårt land historiskt samt hur man hanterat frågor som rör jämställdhet och kvinnosyn tidigare. Skolan är en institution som länge speglat samt reproducerat det politiska klimat vi lever i. Styrplaner är politiska dokument som på många sätt vittnar om sin samtid. Därför anser vi att läroplaner och läroböcker som utformas efter dessa kan fungera som ett verktyg för att försöka förstå olika dimensioner av kön och jämställdhetsfrågor genom historien i Sverige. Porträtterandet av kvinnor i läroböcker är ett perspektiv som kan hjälpa oss förstå utvecklingen kring synen på kvinnan genom tiderna. Eftersom Sverige innan kyrkan och staten skiljde sig åt januari 2000 ansågs vara ett kristet land och även idag bland många fortfarande anses vara det, så är synen på den kristna kvinnan något som i sammanhanget kan vara värt att utgå ifrån i försöket att förstå olika aspekter av jämställdhetsfrågor.

Kreativitet är ett vanligt förekommande begrepp idag, både inom skola och näringsliv. Iläroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) förekommer det påflertalet ställen men ingenstans definieras begreppet, varför tolkningen av densamma riskerarblir individuell.Min studie har för avsikt att skapa en ökad förståelse för begreppet kreativitet sett ur skolans,men även ur näringslivets perspektiv samt bena ut vad som anses främja kreativiteten.Studien består av en begreppsanalys där litteraturstudier samt insamlandet av empiri form avkvalitativa intervjuer ligger till grund för resultatet. Totalt sex intervjuer har genomförts varavtre med slöjdlärare och tre med företagare.Att entydigt definiera kreativitetsbegreppet har visat sig vara svårt men att det handlar om enprocess kring en ny och i förlängningen användbar idé framkommer i flera fall. Erfarenhetoch kunskap ses som mycket avgörande i den kreativa processen där dessa två parametraranvänds för att generera något nytt. Kreativitet kräver bland annat mod och självförtroendeför att våga pröva lösningar och idéer, men även god vägledning och coachning underprocessen visar sig gynna kreativiteten.Skolans syn på vad kreativitet är formuleras med betydligt fler ord än företagarnas. Detta kanses som ett bevis på att avsaknaden av en gemensam definition av begreppet riskerarelevernas utbildning då lärarens subjektiva tolkning av begreppet avgör hur kreativitet lärs ut.

The aim of the present study is to examine four teachers’ experience of pupils’ reading comprehension, with special focus on their perceptions of reading comprehension, their experience of pupils’ changed attitudes to reading in the last ten years, and the reading strategies the teachers use in their teaching The result shows that the teachers have a relatively unanimous view of what reading comprehension means, but they use different reading strategies and they have differing experiences of pupils’ attitudes to reading. The pupils’ decreasing motivation to read means that they need more guidance today than before. The teachers give the pupils a chance to develop their reading ability by revealing different reading strategies, but the lack of motivation in the pupils is an obstacle to their development.

Mot bakgrund av att svensk matematikundervisning visat sig vara strakt styrd av läromedel, vilket i sin tur visat sig påverka hur och om eleverna får möjlighet att utveckla matematiska förmågor. På grund av detta finns ett behov att bidra med kunskap om vilka förutsättningar läromedel ger att utveckla matematiska förmågor i förhållande till Lgr 2011. Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om hur två läromedel tillverkade efter 2011, som sägs vara anpassade efter rådande läroplanen behandlar området procent. Studien genomfördes med läromedelsanalys som metod, där kriterierna för de utvalda läromedlen var att de skulle vara producerade efter 2011 och behandla området procent. Studiens resultat visar att uppgifterna i de analyserade läromedlen främst ger förutsättningar att utveckla de matematiska förmågorna resonemangsförmågan, metodförmågan, begreppsförmågan och den minst komplexa delen av problemlösningsförmågan samtidigt som kommunikationsförmågan ges mindre förutsättningar att utvecklas i förhållande till de andra förmågorna. Resultatet visar även att möjligheten till begreppsinlärning inom området procent är förenlig med det centrala innehållet i den nuvarande läroplanen för området procent i de analyserade uppgifterna.

Denna studie har undersökt hur två bildlärare arbetar med två mål i kursplanen för bild och har med hjälp av två av didaktikens centrala frågor, undersökt och diskuterat dessa. Två semistrukturerade intervjuer gjordes med två olika informanter i olika delar av Sverige. Dessa bildpedagoger skiljer sig åt vad gäller antal undervisande år, härkomst och storlek på orten de undervisar i, de är däremot i samma åldersgrupp och båda är kvinnor. Resultatet och analysen är indelad efter de två didaktiska frågeställningar studien svarar på; hur arbetar du med målen och vad gör du för att arbeta med dessa. Resultatet visar att den ena informanten aktivt jobbar med de två målen medan den andra informanten enbart jobbar med ett av de undersökta målen, detta på grund av en osäkerhet hos informanten när det kommer till en öppenhet om bland annat diskussioner kring sexualitet.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om vilka ramfaktorer som påverkar arbetssituationen och undervisningen för modersmålsläraren och vilka konsekvenser som uppstår. I undersökningen genomfördes enskilda intervjuer med sex modersmålslärare som undervisar eller har undervisat upp till årskurs nio. En bearbetning av materialet gjordes utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv, där olika ramfaktorer sågs hämma eller främja arbetet som modersmålslärare. Grunden för indelningen av olika ramkategorier i resultatet var dessa ramfaktorer. Studiens resultat visar att gruppundervisning är, överlag, en främjande faktor för modersmålslärarens undervisning, särskilt i moment där dialog är att föredra. Gruppundervisning påverkar dessutom elevens muntliga språkutveckling positivt jämfört med enskild undervisning då eleverna har möjlighet att samtala med likaspråkiga kamrater. Ramfaktorer såsom kunskapskrav, samarbete med övriga skolverksamheten, tid, lokal, utrustning och läromedel visas ha en allmänt hämmande inverkan på modersmålslärarens undervisning samt arbetsmiljö. Studiens resultat visar även att dessa ramfaktorer tycks ha en negativ påverkan på ämnet modersmåls- och modersmålslärarens status i skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur undervisning, som den förklaras i kapitel 4 i Lgr 11, beskrivs av några pedagoger vid några fritidshem. Studien gjordes med sociokulturell ansats och kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. De empiriska resultaten analyserades med delar av Wengers teori om praktikgemenskaper och indikerade att en delad repertoar kring begreppet undervisning saknades och att det ömsesidiga engagemanget ibland var bristfälligt. Pedagogerna tycktes trygga i att genomföra sitt uppdrag, men uttryckte att de fått minimal fortbildning kring Lgr 11. Stor vikt lades vid värdegrunden och relationer. Brist på planeringstid, personalbrist, icke ändamålsenliga lokaler och stora barngrupper sågs som hindrande för arbetet. Resultatet överensstämmer i stort med aktuell forskning i ämnet. I resultatdiskussionen diskuterades att fortbildning kring Lgr 11 och ett mer aktivt läroplansarbete skulle kunna vara gynnsamt för undervisningen i fritidshemmet. Ett intressant ämne för fortsatt forskning vore pedagogers syn på balansgången mellan omsorg, utveckling och lärande.