Jämställdhet är ett högaktuellt ämne i samhällsdebatten. Skolan har i uppdrag att uppfostra elever till att bli demokratiska medborgare som ska kunna delta i samhället. I läroplanen finns skrivningar om att undervisningen ska vara jämställd och att eleverna ska få samma möjligheter oavsett könstillhörighet. En stor del av historien som förmedlas i historieämnet präglas av kungar och mäktiga män. Utifrån vår egna erfarenhet så får kvinnor inte samma utrymme i undervisningen. Vi valde därför att undersöka hur kvinnor framställs i historieundervisningen och hur lärare arbetar för att göra sin undervisning jämställd. Detta gjorde vi enligt kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer av behöriga lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att kvinnor inte fick tillräckligt med utrymme i undervisningen och att det var upp till lärarna själva att se till att komplettera läromedel och undervisning med kvinnor. Vi har kommit fram till att det är intresse som styr hur representationen av kvinnor ser ut och att det inte går att förlita sig på läromedel då även de saknar jämlik representation. Dessa slutsatser pekar på att det behövs mer insatser när det kommer till jämställdhet och konstaterar att undervisningens likvärdighet kan brista med en ojämn representation.

Denna studie syftar till att analysera tre läroböcker för årskurs 4–6 med utgång i Jacksons tolkande ansats för att se hur islam framställs i svenska läromedel samt hur väl det centrala innehållet i den nya läroplanen LGR 22 för årskurs 4–6 uppfylls. En jämförelse av de analyserade läroböckerna genomförs även. Studien använder sig av Robert Jacksons tolkande ansats för att svara på forskningsfrågorna. Studien utgår ifrån tre huvudbegrepp i denna teori: religiös tradition, gruppnivå och individnivå. Dessa begrepp används för att identifiera hur väl islam representeras i varje lärobok. Metoderna som använts är en kvalitativ innehållsanalys och en kvalitativ komparativ metod.   Resultatet visar att samtliga tre läroböcker inkluderar de delar av det centrala innehållet som använts i analysen. Dock har läroböckerna en väldigt översiktlig karaktär och representerar inte islam lika väl på en gruppnivå. På individnivå representerar vissa läroböcker islam väl genom intervjuer med individuella muslimska barn. Studien visar att det finns många likheter mellan läroböckerna men de har också skilda tillvägagångssätt. Man ser tydliga paralleller mellan tidigare forskning och studiens resultat, främst hur representationen av islam har brister. Exempelvis att islam representeras som en helhet i stället för en religion med många riktningar och individuella tolkningar. Detta kan leda till att stereotyper och felaktiga bilder av muslimer uppstår i läroböckerna.

I denna studie kommer vi att redogöra för hur lärare tillgängliggör skönlitteratur i klassrummet och undervisningen och hur de uppfattar sin förmåga att välja skönlitteratur till sina elever. Vi har valt en kvantitativ enkätstudie utifrån tre forskningsfrågor om lärares uppfattningar kring sin förmåga att välja skönlitteratur som stimulerar och motiverar elever till läsning och i vilken utsträckning de anser sig använda skönlitteratur i undervisningen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån ramfaktorteorin och sociokulturellt perspektiv. Forskning visar att barn läser mindre idag än tidigare. Även om det finns ett brett utbud av skönlitteratur och det fortsätter att publiceras tusentals nya skönlitterära böcker årligen för barn och unga framkommer det i flera studier att elever inte uppfattar skönlitteraturen som de läser i skolan som intressant. Av vår enkät som behöriga lärare i förskoleklass till och med årskurs 6 fått besvara framkommer att arbetet med skönlitteratur i skolan inte visar några markanta skillnader i elevers lästid i jämförelse med forskningsstudier som gjordes 2007 och 2017 även fast studier visar att det skulle gynna eleverna.  I vår enkät framkom det även att majoriteten av lärarna som svarat på enkäten anser att de inte har fått den kunskap de skulle behöva under sin tid på lärarutbildningen för att bedriva undervisning med skönlitterära böcker i större utsträckning. Majoriteten av respondenterna anser att det är av eget intresse för litteratur och erfarenhet från sin egen skolgång som hjälper dem i sina val att välja skönlitteratur till sina elever. Samtidigt som majoriteten av lärarna anser att det egna intresset påverkar förmågan att välja skönlitteratur så anser nästan 17 procent av respondenterna att deras egna intresse för skönlitteraturläsning inte har någon betydelse för deras förmåga att välja skönlitteratur.  Ett annat intressant resultat som framkom är att lärarna som undervisar i årskurs tre är de lärare som varierar mest i avsättning av tid för tyst läsning. Det vill säga att det är stora variationer i hur mycket tyst lästräning eleverna får. Även framkom det i resultaten att det är lärare som undervisar i förskoleklass som har gemensamma samtal med eleverna om skönlitterära böcker. Medan boksamtal i väldigt låg utsträckning sker i årskurs 6, samtidigt så är det i årskurs 6 som man ägnar sig åt tyst egen läsning i störst utsträckning.

This study investigates how language teachers in Swedish in compulsory school, in accordance with the new curriculum where sexuality, consent and relationships is a new field, plan to teach about honour-related violence and oppression. This area fits well within the Swedish language subject since it focuses on developing communicative competences (Skolverket 2022). This is investigated with the following research questions: (1) how do language teachers in Swedish plan to teach about honour-related violence and oppression? and (2) what support do language teachers in Swedish feel they have received and have to be able to teach students about honour-related violence and oppression?  This was investigated using an online survey with 18 questions. The questions were answered by fourteen teachers, all of whom are authorized to teach Swedish. The result showed that the majority of teachers had not yet planned this area. Several teachers also stated that they do not feel that they have enough knowledge in the field to confidently teach about it. None of the teachers who responded to the survey stated that they received support from their principal to increase their knowledge and competence regarding honour-related violence and oppression, although it is the principal’s responsibility. The results also show that several teachers want to use literature teaching to deal with honour-related questions. The study shows that it is important to further investigate and develop didactic, as well as cross-curricular topics on school-wide issues.

The current Swedish curriculum for the compulsory school came in 2022 and replaced the one from 2011. The curriculum and the subject Physical education and health (PEH) have been through multiple changes historically regarding the name of the subject, the text, content and objectives. Something that is relevant today is the diversity in Swedish schools where there are many different students with different backgrounds, experiences and expressions. Because of this it is interesting to compare and explore how inclusion is visible in the current curriculum and the previous ones.  The study aimed to compare curriculum from the years 1969, 1994 and 2022 in PEH for grades 7-9. The purpose is also to examine the thoughts and goals behind the changes in the curricula and relate them to an inclusion perspective. The study was a qualitative literature study which analyzes the curriculum, syllabus and their commentary material through a qualitative content analysis. Curriculum theory was used as a theoretical framework. In the results both similarities and differences were found from an inclusion perspective between the curricula and five categories were created. For example the results showed differences regarding the content of PEH where it goes from a content focused on competition and performance in specific sports while the latter two curricula was about movement and could include more various activities and interests. Differences in the language between the curricula was shown through concepts and words that have different consequences on inclusion.   The study concluded that there are many similarities between the curricula where there is an inclusive way of thinking in PEH even in the older curricula, especially with regard to their time and context. However inclusion increased through the curriculum changes.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärares utbildning, kompetens och intresseför teknik påverkar den undervisning som genomförs i teknikämnet. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare från tre olika skolor som ligger i samma kommun. Tidigare forskning i ämnet existerar, vilket presenteras i de kommande delarna bakgrund och tidigare forskning. Resultatet i studien visar att bristande eget intresse och bristen på utbildning och fortbildning inom teknikämnet påverkar undervisningen och de didaktiska valen.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka synsätt på musikämnet som framträder i den nya kursplanen för musik i grundskolan från år 2011, samt jämföra dessa synsätt med de som framträder i den äldre kursplanen från år 2000. Resultatet har uppnåtts genom en diskursanalys av de båda kursplanernas texter. Det vittnar om att det i den äldre kursplanen finns en tydlig diskrepans mellan å ena sidan de texter som motiverar ämnets existens i skolan och hur undervisningen skall utföras samt å andra sidan den som handlar om hur bedömningen och betygsättningen skall gå tillväga. Kursplanen från 2011 visar dock inte upp några större sådana tendenser. Diskussionskapitlet tar utöver denna diskrepans även upp vilka samband det finns mellan de olika musikdiskurserna och de som förekommer inom annan forskning samt hur den nya kursplanen kan relateras mot tidigare läroplanskoder. / The purpose of the study is to find out attitudes to the subject music which can be found in the curriculums of the Swedish elementary schools from 2000 and 2011 and to establish a comparison between both. The conclusions are achieved through a discourse analysis of curriculums and reveals a major discrepancy in the document from 2000 between on one hand the text that concerns the purpose of the subject and its implementation and on the other hand its instructions concerning assessment and grading. Meanwhile, the curriculum from 2011 shows a relatively consistent attitude to all aspects of the subject. This aforementioned discrepancy is further explored in the discussion chapter along with parallels in other research’s discourses concerning the music subject and the historical views of the Swedish elementary schools music subject.

Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, som utfördes 2009 samt 2019 på två olika skolor, innehållande tre olika enkäter, en till föräldrar och elever i en klass 1 respektive klass 6 och en till lärarna. Frågorna har handlat om vad som anses viktigast att fokusera på när elevtexter ska bedömas och hur det känns att få en text bedömd. Syftet med uppsatsen är att se om det skett någon attitydförändring och om den i så fall går att koppla till den nya läroplanen Lgr-11 som kom 2011. Slutsatsen är att det har skett vissa attitydförändringar och att dessa till viss del går att koppla till Lgr-11. / The essay is based upon two survey inquiries, performed in 2009 and 2019 on two different schools, one for parents and pupils in a class 1 and in a class 6, and one for all teachers. The questions are about what is considered the most important to focus on when assessing pupils’ texts and how it feels when your text is assessed . The main aim with the essae is to see wether there has been any change in attitude and if it in that case can be correlated to the new curriculum, which came in 2011. The conclusion is that there has been some changes in attitude and that they partially can  be correlated to Lgr-11.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s. Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher’s job is that of a lone worker. The purpose of this paper is to study how the role of the teacher has been defined in the Swedish curricula of 1962, 1980, 1994 and 2011. Of particular interest is if the teacher role is expected to be solitary or collaborative and if this has changed from the 1960s to the current curriculum of 2011. The theoretical framework consists of the frame factor theory and systemic/role theory. The curricula have been studied using a word search method, identifying sentences with the words teacher or teachers. These sentences have then been coded in different categories depending on what instructional words have used together with the word teacher/teachers. In the analysis, specific interest has been addressed to autonomous (solitary) or homonymous (collaborative) role expectations. The study shows that the teacher role has changed from one curriculum to the other. The state control of the teacher varies through the use of different instructional words. The state control has increased and is strongest in the most recent curriculum of 2011. The study also reveals the fact that Swedish curriculums never have been used to stress to collaborative aspects of being a teacher but rather to stress solitary role expectations. / Syftet med denna studie är att studera hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, med fokus på två olika sätt att se på lärarens uppdrag; läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet eller lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning. Frågeställningarna i studien är; Hur har lärarens uppdrag formulerats i läroplanerna? Förväntas läraren utföra sitt uppdrag ensam eller tillsammans med andra lärare? Organisationsteori är utgångspunkten för forskningsintresset och det är inom denna sektor som studiens resultat kan vara av praktisk nytta. Studien fokuserar på läroplanerna och de rollförväntningar som beskrivs i dessa. Rollteori/systemteori ger de teoretiska begreppen och är utgångspunkten för analysen. Studien har en kvalitativ ansats men en viss kvantitativ bearbetning av data förekommer. Ett urval av data har gjorts från läroplanerna LGR 62, LGR 80, Lpo 94 samt LGR 11. Vid urvalet har selektiv kodning använts med utgångspunkt i kärnkategorin läraren/lärarna. Nästa kategorisering har varit vilka instruktionsord som kopplas samman med kärnkategorin. I analysmomentet har särskilt intresse riktats mot autonoma rollförväntningar (individuella roller) eller homonoma rollförväntningar (samarbetsroller). Studien visar att formuleringen av lärarens uppdrag förändrats från en läroplan till en annan. Statens styrning har förändrats genom användandet av olika slags instruktionsord. Vad man väljer att styra hårdare har varierat. Den senaste läroplanen LGR 11 innehåller också den starkaste styrningen genom ett konsekvent användande av instruktionen läraren ska. Studien visar också att läroplanerna aldrig i någon högre grad har använts för att formulera ett kollektivt uppdrag riktat till lärarna som grupp. De kollektiva beslutsprocesser som beskrivs är mer inriktade på att involvera eleverna i beslutsfattande. Huvudfokus i alla läroplanerna ligger på den enskilde lärarens arbete och inte på ett kollektivt utförande av uppdraget.

Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur högstadieelever uppfattar teknikämnets användbarhet. Utgångspunkten är vad Skolinspektionen (2014) påpekade i sin granskning av ämnet teknik när det gäller att erbjuda teknikundervisning som grundskoleelever upplever som relevant. Fokusområden har varit elevernas syn på teknikämnets relevans för deras vardagsliv. Metoden för studien är en kvalitativ undersökning som bygger på semistrukturerade intervjuer med totalt åtta elever, varav 4 elever från årskurs 8 och 4 elever från årskurs 9. De här eleverna kommer från två skolor som ligger i en förort i Göteborg. Mina teoretiska utgångspunkter är vissa relevanta forskningsstudier och även två lärandeteorier; det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. Resultatet från studien visar en variation i en liten skala mellan flickors och pojkars värdering av teknikämnets användbarhet. Undersökningen visar att alla intervjuade elever vill se samband mellan teknikundervisning i skolan och livet utanför. Med andra ord kan man säga att det är meningsfullt för eleverna att förstå i vilket sammanhang teknikuppgiften kan vara aktuell och fruktbar i relation till människa och samhälle. / Abstract The purpose of this thesis is to investigate how secondary pupils perceive the usefulness of the subject technology. The starting point is what the School inspection (2014) has pointed out in its review of the subject technology when it comes to offering technology teaching, which secondary school pupils perceive as relevant. The focus area has been the students´ view on the relevance of  subject technology för their everyday lives. The method of this study is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight pupils, 4 pupils from class 8 and 4 pupils from class 9. Those pupils are from two suburban schools which are located in Gothenburg, Sweden. My theoretical points have been some relevant research and also two learning theories; the socio-cultural perspective and pragmatism. The results of the study show a variation in a small scale between girls´ and boys´ appreciation of the usefulness of technology. The survey shows that all the interviewed pupils want to see the connection between technology education in school and life outside. In other words, one can say that it is significant for the pupils to understand the context in which a technology task may be relevant and productive in relation to humans and society.