No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa sätter betyg samt hur deser på skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet. Studien bestod av enkvalitativ undersökning där intervjuer genomfördes med fyra lärare från två olika skolor isödra Sverige. Resultatet pekar på att lärarna som var med i studien lägger upp lektionernagenom att titta på kursplanen så att de får med alla moment som ska vara med. De sätter betyggenom att gå efter kursplanen och informerar eleverna vid terminens början om vad som står ikursplanen och förklarar de olika gränserna för betygen. En sak som alla lärare tyckte varviktig i deras betygsättning var att man ska dokumentera vad eleverna gjort efter varje lektionoch vilka kriterier eleven har uppnått med lektionen för att slutligen sätta ett så rättssäkert ochlikvärdigt betyg som möjligt. De fördelar som lärarna nämnde med det nya styrdokumentetvar att det är klarare och tydligare hur man ska sätta betyg men samtidigt så menade lärarnaatt en av nackdelarna är att en elev kan få ett lägre betyg trots att denne till stor majoritet haruppfyllt högre betygskriterier. Förutom detta så kan man inte dra några definitiva slutsatsergällande skillnaderna mellan det nya och det gamla betygssystemet utan flera undersökningarpå detta område krävs.

Syftet med föreliggande studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka och samman-ställa hur begreppet språklig medvetenhet synliggörs i aktuell svensk forskning med anknytning till grundskolans tidiga år, samt belysa hur detta avspeglas i Skolverkets bedömningsmaterial Hitta språ-ket. Med stöd av detta undersöker vi även hur man kan utveckla språklig medvetenhet hos elever. Resultatet av analysen påvisade att definitionen av språklig medvetenhet i forskningen var av lik-artad karaktär mellan vissa forskare och skiljde sig mellan andra. Vid analysen kunde vi urskilja fyra kategorier av språklig medvetenhet: (i) perspektivskiftning från innehåll till form; (ii) som en enskild kategori; (iii) densamma som fonologisk medvetenhet; och (iv) densamma som litteracitet. I Skol-verkets kartläggningsmaterial Hitta språket betonas utveckling av språklig medvetenhet utifrån arbete med fonologisk medvetenhet. Däremot skiljer sig Skolverkets definition av språklig medve-tenhet gentemot kartläggningsmaterialet. Enligt Skolverkets definition av Andréasson och Sandell Ring (u.å) handlar det framförallt om en perspektivskiftning från språkets innehåll till formen och inte om arbete med fonologisk medvetenhet (Andréasson & Sandell ring, u.å, s. 4). Att det råder skilda definitioner gällande vad språklig medvetenhet är kan vara problematiskt för den enskilde läraren i bedömning- och undervisningssituationer. Detta med anledning av att både bedömningen och undervisningen kan resultera i skiftande karaktär beroende på vilken definition läraren innehar av begreppet. Dessutom när två dokument framtagna av Skolverket definierar be-greppet på skilda sätt skapas en tvetydig föreställning om vad begreppet faktiskt innebär och vad man som lärare ska bedöma hos sina elever.

Syftet med denna undersökning är att vidga begreppsapparaten för att diskutera skolslöjdens processer och estetiska uttryck. Jag har sökt besvara följande frågeställningar:      Hur kan en slöjdprocess beskrivas enligt teorin om ett dynamiskt förlopp? Hur kan tillverkarens hållning bli synlig som ett estetiskt uttryck i ett slöjdföremål? Jag har gjort det genom att tillverka åtta lådor i trä, ibland med inslag av metall. Den första frågan har besvarats genom en analys av fältanteckningar utifrån Knutes teori om hantverkande som ett dynamiskt förlopp, där jag observerar min egen hållning, i bemärkelsen ett sätt att vara i arbetet. Genom en fallstudie över min egen slöjdprocess har jag undersökt begreppets användbarhet och överförbarhet på en slöjdkontext. Den andra frågan har besvarats genom bildanalys med fokus på bildens (i detta fall föremålets), estetiska karaktär och känslokaraktär. Undersökning visar att teorin om ett dynamiskt förlopp i flera avseenden kan överföras på en slöjdprocess. Begreppen som undersöks fungerar mindre bra för att beskriva idéutvecklingen. De skulle också kunna kompletteras ytterligare med fler lägen. Hållningen påverkas också av vilket material man arbetar med och hur pass förtrogen man är med arbetssättet. En hållning kan bli synlig som uttryck i en övergripande bemärkelse, som antingen kroppslig eller kognitiv. En kognitiv hållning syns i originella konstruktionslösningar eller en genomtänkt design. En kroppslig hållning syns i de fall där materialet och dess hantering är centralt för uttrycket: med precision och motorisk kontroll, eller med motstånd, där kompromisser och misstag blivit en del av uttrycket. Hållningsbegreppet som här prövas skulle sannolikt kunna användas för att förtydliga ett kroppsligt lärande och de kroppsliga ställningstaganden som inverkar på uttrycket.

Enligt tidigare studier så lever gamla undervisningstraditioner kvar från tidigare läroplaner för grundskolan och kursplaner i ämnet geografi. Forskning har även visat att pedagogers utbildning är av stor betydelse när det gäller att komma ifrån selektiva undervisningsmetoder. Studier lyfter även hur det akademiska ämnet har förändrats över tid och hur detta kan ha påverkat lärarutbildningen. Denna studie har undersökt på vilket sätt och vilket innehåll som bearbetas i geografiundervisningen för årskurs 4-6 för att ta reda på om selektiva undervisningstraditioner fortfarande kvarstår i undervisningen. Studien har tagit avstamp i ämneslitteratur och tidigare forskning i ämnet och genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var sex stycken till antalet och informanterna är från olika delar av Sverige, har olika lång arbetslivserfarenhet samt olika typer av lärarutbildning. Studiens resultat och slutsats kan påvisa att geografiundervisningen i årskurs 4-6 är på väg bort från selektiva undervisningstraditioner men resultatet visar även att det behövs en gemensam tolkning av vad kursplanen vill att pedagogerna ska förmedla. Resultatet visade även att det saknas kunskaper i att genomföra fältstudier och att vidareutbildning är ett behov hos flera av informanterna. / <p>2021-06-15</p>

Bedömning anses vara en svår uppgift i dagens skola. Kunskapskraven är uppbyggda med värdeord och ger därför utrymme för tolkning. I samband med införandet av Lgr 11 ställdes högre krav på en likvärdig betygssättning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare synliggör progression och vilka kvaliteter de uppehåller sig vid när de bedömer elevsvar i historia på mellanstadiet. När Lpo 94 infördes ändrades synen på kunskap och betygssystemet, från en behavioristisk kunskapssyn till en konstruktivistisk sådan. Denna kunskapssyn finns även i dagens läroplan, Lgr 11. Vår teori utgår därför från den konstruktivistiska kunskapssynen, det mål- och kriterierelaterade betygssystemet och historiedidaktik. För att samla in data har metoden “Thinking Aloud” använts. Totalt deltog sex lärare från olika kommuner, alla behöriga i historia på mellanstadiet. Resultatet visar att lärare lägger vikt vid olika kvaliteter och har svårt att definiera hur progression mellan olika elevsvar synliggörs. Vidare syns det att lärare tar subjektiva faktorer i beaktande när de bedömer. Av resultatet kan vi även utläsa att lärare tycker att det finns svårigheter med bedömning och de tycker att det är problematiskt att värdeorden är tolkningsbara.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen. Uppsatsen behandlar också kunskapsbedömning ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. I det avslutande diskussionskapitlet diskuteras uppsatsens slutsatser som bland annat innefattar att Lgr 11 är mer preciserande och tydlig än vad Lpo 94 är. Detta är dock en nackdel i det avseende att det är flera av kunskapskraven som är svåra att uppnå för barn med autism, vilka de inte var i samma utsträckning med Lpo 94. I och med att Lpo 94 inte var lika tydlig gavs lärarna mer tolkningsutrymme vad varje mål skulle innefatta.

Recently a new national curriculum was introduced in Swedish grade schools. This study set out with the purpose to investigate how teachers have interpreted and perceived the new policy documents during their first year in action. The theoretical framework consists of Aristotle's qualification of knowledge which divides knowledge into three forms: episteme (scientific knowledge), techne (practical knowledge, skills, and crafts) and phronesis (practical wisdom). Through the lens of Aristotle's three forms of knowledge, we analyze the results of our semi structured survey which consists of both closed, semi-open, and open questions. The data consists of eleven survey answers by history teachers across the country. The results illustrate that teachers have interpreted and perceived the new national curriculum differently, and have, therefore, drawn different conclusions based on their different circumstances. However, the teachers seem to share a mutual understanding that subject knowledge is more emphasized in the new national curriculum. Most of the teachers devote time to practical knowledge in their lesson plans, but argue that the development of practical wisdom, however, is rather a spontaneously occurring form of knowledge that is not or cannot be planned ahead as easily. Lastly, the results of this study indicate that training, collegial communication, and consultation can have an impact on the understanding of a curriculum.

Hållbar utveckling har varit med som innehåll i kursplanen för slöjd sedan 2011. Det finns ytterst lite forskat om hur slöjdlärare undervisar om hållbar utveckling i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur begreppet hållbar utveckling ger sig uttryck i svenska slöjdlärares undervisning. Hur tolkar de kursplanen i slöjd och hur det utförs i undervisningen. Frågeställningarna i denna studie är: (1) Hur tolkar slöjdlärare begreppet hållbar utveckling i förhållande till kursplanen? (2) Hur påverkar beskrivningen av hållbar utveckling i kursplanen valen och användandet av material i undervisningen? (3) Hur går undervisningen till om hållbar utveckling? För att få svar på frågeställningarna så genomfördes en kvalitativ enkät där 20 yrkesverksamma slöjdlärare medverkade. Studiens data har analyserats med hjälp av det läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande tre faser: formulering, transformering och genomförande som teoretiskt ramverk. I studiens resultatdiskussion kan man se slutsatser hur slöjdlärarna tolkar hållbar utveckling i förhållande till kursplanen. Vid inköp av material till slöjdundervisningen påverkar ställningstagandet till vilka material slöjdlärarna anser vara hållbara och miljövänliga. I frågan om hur slöjdlärarna undervisar om hållbar utveckling så finns även där olika och gemensamma undervisningsmetoder.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare i ämnet svenska som andraspråk på mellanstadiet resonerar kring de förändringar som iscensättningen av den nya läroplanen, Lgr22, har inneburit för dem i såväl organisation som i undervisning. Syftet innefattade även hur lärarna resonerade kring stöttning av elevernas språkliga resurser. Forskningsstrategin bestod av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Den rikstäckande digitala enkätundersökningen besvarades av 19 lärare. Av dessa lärare deltog sedan två i intervjuer som spelades in via Zoom. Materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att lärarna över lag är nöjda med förändringarna i läroplanen men att de inte har påverkat undervisningen nämnvärt. Men i och med de förändringar som har skett i organisationen av undervisningen har positiva effekter avspeglats i mer undervisningstid och förbättrade gruppindelningar. Lärarna upplever att de stöttar sina elever i att använda sina språkliga resurser men studien visar att de behöver bli mer planerande i sitt användande av elevernas språk i klassrummet. För att det ska bli ett användbart pedagogiskt verktyg behövs såväl planerad stöttning som den interaktionella som sker i stunden.