Syftet med studie är att undersöka hur barns inflytande i fritidshemmet ser ut enligt de pedagoger, lärare, förskollärare och barnskötare som arbetar där. Studien grundas i en syn på fritidshemmet som barnkulturell plats, en arena för barnkultur och barns kultur. Från den synvinkeln anses det viktig att studera fritidshemmet utifrån barnkulturellt perspektiv som en plats där barn spenderar stora delar av sin vardag i och som såtillvida kan anses ha påverkan på barns uppväxtvillkor. Studien har genomförts genom djupintervjuer med fyra pedagoger som arbetar på fritidshem. Teoretiska perspektiv är: barnkultur, intersubjektivitet, barndomssociologi, generationsordning, childism och barns rätt att komma till tals. Frågeställningar: Hur ser barns möjlighet till inflytande ut inom fritidshemmet ifrån pedagogernas synvinkel? På vilka sätt arbetar pedagogerna på fritidshemmet aktivt med barns möjlighet till inflytande? Är pedagogerna som arbetar med barn på fritidshemmet medvetna om vuxnas makt över barns möjlighet till inflytande, och i så fall, vad ger det sig för uttryck? Resultatet i studien visar att barns möjligheter till inflytande inom fritidshemmet är kontextberoende och som en effekt begränsade utifrån informanternas synvinkel. För att barn ska ha möjlighet att utöva inflytande inom fritidshemmet så krävs vuxna som lyssnar och arbetar medvetet för att uppfylla den rättigheten. Slutsatsen är att kunskapen bland pedagogerna, gällande uppdraget, är för varierande inom fritidshemmets arbetslag. En annan slutsats kan vara att uppdraget från Skolverket inte är rimligt med de förutsättningar som fritidshemmen har.

Unga ställs inför ett stort utbud av utbildningar och ett arbetsliv i ständig förändring. Forskning visar att behovet av att stärka ungas valkompetens har ökat. Att välja utbildning, och samtidigt veta vad man vill göra längre fram, är svårt för ungdomar. En forskningsrapport från Skolverket framhåller att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur ungdomar väljer gymnasieutbildning. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av social och kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledningen ska fungera som en kompensation för vilken stöttning eleven får med sig hemifrån. Studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig oavsett i vilken kommun eleven studerar. Den nationella styrningen av uppdraget är inte reglerad och preciserad, utan det är upp till varje kommun och skola att avgöra hur resurser för studie- och yrkesvägledning fördelas. I mitt examensarbete genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med fem studie- och yrkesvägledare inom den kommunala grundskolan. Syftet var att få kunskap om arbetet med valkompetens och likvärdighet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. I intervjustudien framkom att professionen upplever att det finns brister i likvärdigheten mellan skolorna. Kunskap kring läroplan och styrdokument samt vad som påverkar ungas val finns inom professionen. Dock saknas det ett systematiskt arbete med karriärvägledning. Det saknas även en plan för hur studie- och yrkesvägledning kan förebygga att unga begränsas av social och kulturell bakgrund i sina framtida val. Skolinspektionen och Statens offentliga utredningar, SOU, drar likande slutsatser när det gäller brister i likvärdighet och kvalité för studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Om skolan ska fungera som jämlik arena i samhället, och arbetet med studie- och yrkesvägledning spegla styrdokumenten, behöver resurser satsas på karriärlärande insatser i grundskolan.

Sammanfattning Studien har en kvasiexperimentell design och syftet är att bidra med kunskap och analysera om en styrd diskussion i förhållande till en ej styrd diskussion medför djupare kunskap på prov angående begrepp i biologi. Undersökningen genomfördes på fyra typer av lektioner med totalt sex elevgrupper varav fyra av grupperna i årskurs nio och två av grupperna i årskurs sju. Eleverna genomförde lektionerna inom den ordinarie undervisningen med antingen en styrd eller en ej styrd diskussion om ett antal begrepp i biologi. Kunskaperna kontrolleras därefter i test. Den styrda diskussionsfrågorna utgår från SOLO-taxonomins nivå, multistrukturell och relationell. Den ej styrda diskussionen utgår från elevernas tankar om lärarens genomgångna fakta.      Analysen av skillnaden mellan styrd och ej styrd diskussion sker med beroende t-test och inomgruppsdesign då alla elever genomgått både styrd och ej styrd diskussion med parallella lektioner. Analysen av betingelser på olika lektioner genomfördes med oberoende t-test och för att analysera lektioner användes oberoende t-test.      Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan en styrd och en ej styrd diskussion för inlärning av begrepp i biologi. För årskurs sju gällande den styrda diskussionen finns en signifikant skillnad mellan lektionerna där den styrda diskussionen gynnar lärandet på lektion ”näringskedja” och resultatet visar hög effekt. Det finns även en tendens till skillnad gällande den styrda diskussionen för lektionerna i årskurs nio där lektion ”hjärnproblem” gynnas av en styrd diskussion och visar medeleffekt. Det innebär att innehållet i en lektion kan ha betydelse för hur en diskussion kan genomföras för bästa lärande. En förklaring, till den signifikanta skillnaden för årskurs sju styrd diskussion på lektion ”näringskedja” kan vara kognitiv belastning. Kognitiv belastningsteori visar att SOLO-taxonomins frågor kan ha betydelse på lektioner med hög kognitiv belastning då lektionsinnehållet är komplext och okänt för eleverna och i studien kan det appliceras på lektion ”näringskedja”. Tendensen att en styrd diskussion stödjer inlärning i årskurs nio på lektion ”hjärnproblem” kan förklaras av att elever har egna kunskaper men begreppen är komplexa med hög kognitiv belastning och eleverna får stöd av en styrd diskussion där kunskapen organiseras.       Studiens resultat kan ge lärare stöd att i undervisningssituationen själva avgöra vilken typ av diskussion som ska genomföras för en god inlärningssituation. Studien ger även information till lärare att tillägna sig kunskap om vilken kognitiv belastning varje lärandeobjekt har för att stötta elevernas lärande i biologiundervisningen. / Summary The study has a quasi-experimental design and the purpose is to contribute knowledge and analyze whether a controlled discussion in relation to an uncontrolled discussion entails deeper knowledge on tests regarding concepts in biology. The survey was conducted on four types of lessons with a total of six groups of students, of which four of the groups in grade 9 and two of the groups in grade 7. The students completed the lessons in the regular teaching with either a controlled or an uncontrolled discussion about a number of concepts in biology. The controlled discussion questions are based on the level of the SOLO taxonomy, multistructural and relational. The uncontrolled discussion is based on the students' thoughts about the teacher's reviewed facts.     The analysis of the difference between controlled and uncontrolled discussion takes place with dependent t-test and in-group design as all students have undergone both controlled and uncontrolled discussion with parallel lessons. The analysis of conditions on different lessons was performed with independent t-test and to analyze lessons independent t-test was used.     The results show no significant differences between a controlled and an uncontrolled discussion for learning concepts in biology. In parts of the study, differences emerge. For grade 7 students, regarding the controlled discussion, there is a significant difference between the lessons where the controlled discussion favors learning in lesson “food chain”. The result shows a high effect. There is also a tendency to differ regarding the controlled discussion for the lessons in grade 9, where the lesson "brain problems" benefits from a controlled discussion and shows average effect. This means that the content of a lesson can have an impact on how a discussion can be conducted for better learning. One explanation for the significant difference for grade 7 students guided discussion of the lesson "food chain" may be cognitive load. Cognitive load theory shows that the questions of SOLO taxonomy can be important in lessons with a high cognitive load as the lesson content is complex and unknown to the students and in the study it can be applied to the lesson "food chain". The tendency for a guided discussion to support learning for grade 9 students in lesson "brain problems" can be explained by the fact that students have their own knowledge but the concepts are complex with a high cognitive load and the students are supported by a guided discussion where the knowledge is organized.     The results of the study can give teachers support to decide in the teaching situation themselves what type of discussion should be carried out for a good learning situation. The study also provides information to teachers to acquire knowledge about the cognitive load each learning object has to support students' learning in biology lessons.

Syftet med studien är att visa hur lärares sex- och samlevnadsundervisning, dess utmaningar och strategier i undervisningen ser ut, i årskurs 4-6. Fyra lärare och en skolsköterska intervjuades. Tidigare forskning tyder på att en utebliven sex- och samlevnadsundervisning kan leda till en negativ utveckling av elevernas syn på sin sexualitet. Resultatet av studien visar att undervisningen sker i anpassad form från förskoleklass till årskurs nio. Läromedel används ofta men kompletteras med film. Samarbete med skolsköterska ser olika ut på skolorna. En utmaning som lärare upplever är svårigheten att tala om pornografi. Strategier för en framgångsrik undervisning är "Frågelåda", ord på tavlan och film som utgångspunkt för diskussion. Med hjälp av metoderna kan lärarna möta eleverna i deras verklighet. Sammantaget ger studien en inblick i hur några lärare hanterar utmaningar i sex- och samlevnadsundervisningen som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner mellan kollegor i årskurs 4-6.

I denna studie undersöks hur Bilingual Montessori School of Lund (BMSL):sspråkbadsmetod kan ha en positiv påverkan på begreppsförståelse. Den fokuserar på detkomplexa sambandet mellan flerspråkig pedagogik och dess inverkan på begreppsförvärv.Genom att använda exempel från språkbadsmetoden, testar denna studie hypotesen attspråkbadspedagogik ger en icke försumbar effekt på kreativt tänkande, men viktigast av allt,på konceptualisering av ämnesmässiga innehåll. Genom en noggrann diskussion om vilkenmetod som används har en empirisk analys gjorts ur tre perspektiv: en teoretisk analys avlitteraturen i ämnet, en intervjustudie med fyra semi-strukturerade lärarintervjuer och enenkätstudie där fler än 80 elever mellan årskurs 7 och 9 fick i uppdrag att besvara en enkät för att testa några av de iakttagelser som gjorts av de intervjuade. Syftet med denna forskning är att ta fram en empirisk kvalitativ innehållsanalys baserad på exempel från de intervjuades påståenden och därigenom utveckla en djupare förståelse om begreppsförvärv och hur detta yttrar sig i en stimulerande flerspråkig undervisningsmiljö. Vidare är syftet med denna studie att fastställa om BMSL okonventionella språkbadspedagogiks påverkan på begreppsförvärv kan vara orsaken till skolans höga poäng i de svenska nationella proven i matematik, engelska, svenska, NO och SO i årskurs 9 under de senaste åren. Analysen har lett till slutsatsen att flerspråkiga pedagogiska metoder som BMSL:s språkbadsmetod kan ha en mycket positiv inverkan på elevernas förmåga att tillgodogöra sig begrepp. Analysen hardessutom genererat nya hypoteser som kan utgöra grund för ytterligare fördjupande forskning inom specifika ämnen såsom språkbadsmetodens inverkan på elevens kreativitet,demokratisering av klassrummet, interkulturell medvetenhet och kognitiv utveckling. Denbidrar också till ett nytt kompetensutvecklingsperspektiv och samarbetsperspektiv för enpositiv utveckling av svenska läroplanens pedagogiska lärandemål. / This research focuses on the complex relationship between multilingual immersionpedagogy and its impact on concept acquisition (begrepp). By using the example of BilingualMontessori School of Lund (BMSL)'s språkbad method, this study tests the hypothesis thatmultilingual immersion pedagogy produces a non-negligible impact on creative thinking, butmost importantly, on the conceptualization of topic-specific content. With a careful reflectionon the method used, an empirical analysis has been made from three perspectives: atheoretical analysis of the literature on the subject, an interview study with four semistructured interviews with teachers, and a survey-based study where more than 80 students in grades 7 to 9 were given the task of answering a questionnaire to test some of the observations made by the interviewees. The purpose of this research is to produce an empirical qualitative content analysis based on examples taken from the interviewees’testimonies to develop a deeper understanding about concept acquisition and the way itmanifests itself in a stimulating multilingual immersion teaching environment. Furthermore,the aim of this study is to establish if BMSL’s unconventional multilingual immersionpedagogy’s impact on concept acquisition can be the reason for the school’s outstandinglyhigh scores in the Swedish National Tests in Maths, English, Swedish, NO and SO in grade 9over the past few years. Nevertheless, the analysis led to the conclusion that multilingualimmersion methods like the BMSL språkbad method can have a very positive impact onstudents' ability to assimilate concepts, but also helped generate thesis-seeking rather thanthesis-supporting observations about its impact on the students’ creativity, classroomdemocratization, intercultural-awareness and cognitive development. It also highlights thepedagogical collaboration and competence development perspective promoted by theSwedish National Curriculum for Compulsory School Lgr 11.

Prior research in the field of culture and language education depicts the close relation between language and culture. Furthermore, such research emphasises that in order to understand and to be able to use a language properly, one needs to acknowledge that language is culture. Today English is a global language and a tool for communication in working life, in studies and when travelling. Hence, to be able to communicate in English one needs to know the cultural codes in these specific settings. Moreover, language teaching has many dimensions and according to the curriculum, teachers have an obligation to raise cultural awareness amongst pupils as well as teach fundamental values. The purpose of this paper is therefore to investigate how secondary teachers and pupils view and work with culture and how these views can be connected to the curriculum and to the syllabus of English Lgr.11. Through interviews with secondary pupils we found that their view of culture to an extent connects to the cultural content of the curriculum for Swedish compulsory school, Lgr.11. Through teacher interviews, we additionally found that even if the teachers had a broad view of culture that was connected to the curriculum, they did not always manage to convey their cultural teaching to their pupils.

En esta tesina se reporta una investigación sobre las expectativas y la motivación que los alumnos tienen en la escuela obligatoria, noveno grado, con respecto a la asignatura de español como lengua extranjera. El estudio se basa en un cuestionario y cinco entrevistas. El resultado, que ha sido analizado en base en la teoría de las expectativas y la teoría de la motivación, se presenta con la ayuda de gráficos de barras y muestra que las expectativas de los alumnos cambian a medida que cambian sus notas a lo largo de los años que estudian. Así pues, algunos resultados indican que la mitad de los alumnos están motivados para aprender más español, ya que el interés por viajar es una motivación que aporta más allá del objetivo y de las metas establecidas en el plan de estudio. También la relación entre el profesor y el alumno es un factor importante que contribuye a cumplir con las expectativas que crea el alumno. Con una buena relación y comunicación se pueden cumplir las expectativas y conducir a una actitud positiva. Una actitud positiva a menudo afecta positivamente la motivación de los alumnos y puede conducir a la continuación de los estudios en la asignatura. / This study investigated the expectations and motivations of ninth grade students towards learning Spanish as a foreign language. The study is based on one questionnaire and five interviews. The analyzed results are based on the expectancy theory and the motivation theory and are presented in columns to show that the students’ expectations gradually change alongside their advancement through the grades during the years they spend studying the subject. The results indicate that half of the students are more motivated to expend their knowledge of Spanish, travelling being the main driver contributing to a rise in motivation, rather than the curriculum´s purpose and goals. An additional contributing factor to raise motivation among students was found to be how well the relations between teacher and student are developed and maintained. A well maintained relationship between teacher and student, with room for communication and expectations leads to a positive attitude towards the subject. A positive attitude often leads to motivational gains towards expanding its knowledge in the subject.

The purpose of the study is to add more knowledge about how two textbooks and teacher guides for science teaching in grade 1-3 relate to the central content of Lgr 22 and how they support teaching. The selected textbooks and accompanying teacher's guides are PULS NO-boken and Boken om NO 1-3. We have conducted a quantitative analysis of the textbooks and a qualitative analysis of the teacher guides. In the quantitative analysis, we have examined the extent to which the textbooks cover the central content. In the qualitative analysis, we used an existing framework for teacher guides.  The results show that both textbooks cover all parts of the central content, but to varying degrees. Boken om NO 1-3 contains the most systematic investigations and the only field study in the textbooks is found in Boken om NO 1-3. PULS NO-boken has more information than Boken om NO 1 - 3. The result regarding the teacher guides is that PULS NO-boken in comparison to Boken om NO 1 - 3 has more subject didactic information and suggestions and supports the teacher's subject knowledge through factual explanations.  Both textbooks cover all the core content prescribed by the curriculum. Thus, the choice between the textbooks lies with the teacher depending on which approach they prefer to use. Our conclusion is that the teacher's guide to PULS NO-boken benefits both teachers and students the most, as it is richer in subject-specific tasks and explanations than Boken om NO 1-3. / Syftet med studien är att tillföra mer kunskap om hur två läroböcker och lärarhandledningar för NO-undervisning årskurs 1–3 relaterar till det centrala innehållet i Lgr 22 och hur de stödjer undervisningen. De utvalda läroböckerna med tillhörande lärarhandledningar är PULS NO-boken och Boken om NO 1–3. Vi har gjort en kvantitativ analys av läroböckerna och en kvalitativ analys av lärarhandledningarna. I den kvantitativa analysen har vi granskat omfattningen av läroböckernas behandling av det centrala innehållet. I den kvalitativa analysen har vi använt oss av ett befintligt ramverk för lärarhandledningar. Resultatet visar att båda läroböckerna behandlar alla delar i det centrala innehållet, dock i varierande omfattning. Boken om NO 1 – 3 innehåller flest systematiska undersökningar och den enda fältstudien i läroböckerna återfinns i Boken om NO 1 – 3. Vidare skiljer sig mängden faktatext mellan läroböckerna. PULS NO-boken har fler faktameningar än Boken om NO 1 – 3. Resultatet beträffande lärarhandledningarna är att PULS NO-boken i jämförelse med Boken om NO 1 – 3 har fler ämnesdidaktiska uppgifter och förslag samt stöttar lärarens ämneskunskap genom faktaförklaringar. Båda läroböckerna behandlar allt centralt innehåll som läroplanen föreskriver. Således ligger valet mellan läroböckerna hos läraren beroende på vilket arbetssätt hen föredrar att använda. Vår slutsats är att lärarhandledningen till PULS NO-boken gynnar såväl lärare som elever mest, då den är rikare på ämnesspecifika uppgifter samt förklaringar än Boken om NO 1–3.

Many political reforms are currently implemented in the Swedish schools. The trend indicate that education in Sweden follows neo-liberal restructuring policy, that highlights assessment, marketization and surveillance in different aspects. According to the new curriculum LGR 11 the school head is the school's educational leader with responsibility for the school's results and development. The reforms put new demands on the school heads tasks, their responsibility and leadership. The aim of my research study is to investigate how the school heads experience andhandle this situation. I have chosen a phenomenological and hermeneutic perspective, that analyzes what the school heads direct their attention towards and how they experience meaning and context in their work with reforms. The analysis shows that the school heads have experiences about what the work with the reforms is about and that their own position and action in this work is very important. They have also imaginations about how they themselves and in collaboration with others in the organisation have to handle in this work in different ways so that the reforms can be implemented. In the reform process they even have a lot of dilemmas to handle in their local and concrete context, which is linked to the school's local conditions, history and tradition.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha på detta arbete. Studiens frågeställningar var: Hur resonerar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan kring bedömning och betygssättning? Hur har lärare i idrott och hälsa i särskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/på vilka sätt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan Lgr 11? Metod Intresseförfrågningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10. Åtta lärare svarade positivt till medverkan varav två av dessa, efter vidare kontakt, sållades bort på grund av att de var verksamma i annan skolform än grundsärskolan. Intervjuer genomfördes sedan med de sex informanterna, på en tid och plats som passade informanterna. Intervjuerna var ca 40 min långa, semistrukturerade och frågeområdena omfattade tankar kring betyg och bedömning generellt, hur bedömningsarbetet sett ut med Lpo 94 som styrdokument, samt hur lärarna uppfattade Lgr 11. Intervjuerna behandlade även frågor rörande hur lärarna kunde föreställa sig att undervisningen skulle kunna se ut med Lgr 11 som styrdokument. Resultat Lärarna uppgav att deras huvudsakliga syfte med bedömningsarbetet var att samla information för att kunna anpassa undervisningen. Fem av sex ställde sig frågande till betyg i särskolan. Hälften av de tillfrågade lärarna uppgav att bedömning i särskolan är problematiskt på grund av att elevgruppen är heterogen. Lärarnas dokumentation av elevernas utveckling skiljde sig åt, några dokumenterade ingenting medan andra hade välutvecklade system. I samtliga fall bedömdes eleverna genom observation. Lärarnas samlade intryck av Lgr 11 var att kraven ävarhögre än i Lpo 94 men tre av dem menade att de är väldigt oinsatta i särskolans nya kursplan för idrott och hälsa. Slutsats Lärarnas skiftande inställning till kunskapsbedömning och dokumentation av bedömning kan relateras till deras uppfattning av syftet med ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan. Vidare verkade det som att implementeringen av Lgr 11 inte fått särskilt stort fokus i idrott och hälsa i grundsärskolan på de skolor som informanterna i denna studie var aktiva. Anledningen till denna brist på fokus kan dock ej urskiljas ur resultaten i denna studie, utan kräver en annan studie med ett annat fokus. / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10, incorporates assessment and documentation of knowledge in their practice. The aim of the study was also to investigate what possible effect the introduction of the new curriculum and syllabi of Lgr 11 will have on their work. The questions this study asked were: How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled argue about assessment and grading? In what way have teachers in physical education and health in schools for mentally disabled documented the progression of their pupils, with Lpo 94 as a framework? What tools of assessment have been used with Lpo 94 as a framework? and How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled perceive Lgr 11? Method An inquiry of participation was sent to 50 active teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10. Eight teachers agreed to participate in the study. Two of these eight teachers were excluded due to the type of school they worked in did not match the intended form of the study.  Interviews were then conducted with the six informants, at a place and time that suited the informants. The interviews were approximately 40 min long, semi-structured and the questions covered thoughts on grading and assessment in general, how the assessment process with Lpo 94 as a framework had been carried out along with  how the teachers perceived Lgr 11 and their thoughts on how their lessons will look, with Lgr 11 as a framework. Results The main purpose of the assessment process is gathering information to be able to make sure that the lessons maintain an appropriate level of difficulty, according to the interviewed teachers. Five out of six teachers questions the usage of grades in schools for intellectually disabled. Every other teacher claims that assessment in schools for intellectually disabled is difficult, mainly because of the heterogeneity of the groups of pupils. The way the different teachers document their pupils development differs from one-another, some teachers do not document the development at all, while some have elaborate methods for documentation. All of the teachers state that they assess their pupils through observation. The teachers’ collected impression of Lgr 11 is that the demands are higher than in Lpo 94 but three of the teachers mean that their familiarity with the new curricula for Physical education and health is poor. Conclusions The way the teachers in this study work with assessment and documentation of knowledge differs from one another. Some of the teachers seem to emphasize the importance of a functioning assessment process more than others. This can be related to what the teachers perceive as the purpose of physical education and health in schools for intellectually disabled. Furthermore it seems like the implementation of Lgr11 in physical education and health-classes has not received the attention needed in the schools in which the informants in this study are active. The reason for this lack of attention cannot be distinguished in the results of this study. Another study with a different focus would be necessary to investigate this matter.