Under de senaste decennierna verkar det ha skett en förskjutning mot mer mätbara aspekter i skolans styrdokument. Detta är något som har väckt tankar kring vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen, då skönlitteraturen och de tolkningar och reflektioner som hör till läsningen är svåra att mäta och bedöma. I dagsläget inväntas en ny revidering av läroplanen, och därför är det av didaktisk relevans att belysa vilka förändringar som skett gällande litteraturens ställning i kursplanen för svenska. Syftet med denna studie är att belysa om några förändringar har skett i synen på skönlitteratur i svenskämnets kursplan med tillhörande kommentarmaterial från Lgr11 till Lgr22. De forskningsfrågor som studien ämnar ge svar på är: Hur legitimeras skönlitteratur i kursplanerna och kommentarmaterialen? Vilka likheter och skillnader går att utläsa gällande hur skönlitteratur legitimeras? Vilka sätt att läsa framträder genom legitimeringarna i dokumentens formuleringar?   Studien har en kvalitativ metodansats i form av komparativ textanalys för att kunna belysa innehållsliga likheter och skillnader i materialet. Analysen utgår från ett litteraturdidaktiskt, transaktionsteoretiskt perspektiv där de centrala begreppen efferent läsning och estetisk läsning aktiverats som analysverktyg. Efferent läsning karakteriseras av att uppmärksamheten fästs vid vad läsaren kan föra med sig från läsningen vad gäller fakta och information. Vid estetisk läsning fokuseras i stället läsupplevelsen, den personliga tolkningen och meningsskapande. Dessa begrepp används för att synliggöra vilka förutsättningar som ges i kursplanerna och kommentarmaterialen till olika sätt att läsa. Resultaten visar att litteraturen legitimeras på mycket liknande sätt i de två kursplanerna med tillhörande kommentarmaterial, trots den starka kritik som förts fram mot hur skönlitteraturens roll i svenskämnet förminskades och instrumentaliserades i Lgr11. Sex olika legitimeringar gör sig gällande i de analyserade dokumenten, i vilka det framgår att litteraturen läses för att den kan bidra till: språkutveckling, identitetsutveckling, förståelse för omvärlden, kunskap om litteratur, läsupplevelser och att väcka läslust. Några skillnader i hur litteraturen legitimeras i skolan framträder således inte mellan dokumenten, men det finns skillnader legitimeringarna emellan och i vilken omfattning de ges stöd i dokumenten. Utifrån analysen tolkas det att formuleringarna skapar förutsättningar för både efferent och estetisk läsning, men i större mån för efferent läsning där praktiska göromål i läsningen fokuseras. Resultaten från denna studie bekräftar till stor del de resultat som tidigare forskning redogör för.

Att skönlitteratur ska kunna bidra till ökad empati, tolerans och förståelse för medmänniskor är en vanlig föreställning hos såväl lärare som författare. I kursplanen för svenska år 7–9 kopplas skönlitteraturen till utvecklande av identitets- och livsfrågor, vilket stärker denna föreställning. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur skönlitteratur kan bidra till elevers identitetsskapande. Följande frågor har formulerats för att besvara syftet: • Vad kan skönlitteratur erbjuda elever som bidrar till identitetsskapande? • Vilka förutsättningar behöver elever för att skönlitteratur ska ha potential att bli identitetsskapande? För att söka och sammanställa befintlig forskning som berör valt området har metoden systematisk litteraturstudie använts. I resultatet identifierades två huvudsakliga teman som beskriver hur skönlitteratur kan bidra till elevers identitetsskapande: dels genom att skapa igenkänning och empati, dels genom främmandegöring. Det krävs dock att litteraturundervisningen ger eleverna förutsättningar att uppleva igenkänning och främmandegöring. Dessa förutsättningar har kategoriserats i tre teman: att identifiera sig som läsare, att reflektera och samtala om läsning och att anlägga ett metaperspektiv på läsning. Varje enskilt tema kan bidra till identitetsskapande, men utgör också en progression i hur avancerat tänkande som krävs av eleverna. Resultatet visar att det är viktigt att läsningen i sig är det centrala för att eleverna ska få de ovan nämnda förutsättningarna. Om målet med läsningen är något annat, exempelvis kunskap genom skönlitteraturen, riskerar identitetsskapande att utebli.

This study aims to show how themes of sexuality, consent and relationships is treated in a classic romance novel from the 19th century and in modern romantasy from the 21st century. In order to find the romance genre’s potential to be used as a teaching resource, in the Swedish subject as well as in sex education, towards the Swedish upper secondary school. Through hermeneutic reading and thematic comparative analysis of the novels Jane Eyre by Charlotte Brontë and the first two books in the series A Court of Thorns and Roses by Sarah J Maas, examples of the themes are found and compared. The results are then interpreted through queer theory. The findings show that there is potential for the romance genre to be used as a teaching resource in the Swedish subject, particularly in discussion of themes such as sexuality, consent, and relationships.

This study compares the novel Svinalängorna by Susanna Alakoski and the film version, based on the theme of exclusion. The study aims to see the potential the film can have in comparison with the book when it comes to representing the theme of exclusion in the teaching of literature as part of the upper secondary subject of Swedish. This has been investigated using coding and analysis of narrative technique. Key scenes have then been set in relation to multimodality. The result shows that exclusion generally seems to be depicted in the same way in the book and the film. At the same time, the products differ in their focus on different aspects of exclusion. The aspect of poverty, for example, is more prominent in the book, while social problems are more prominent in the film. The fact that the film is multimodal was found to reinforce the exclusion, and the result shows that the film is probably best suited for use in teaching from the point of view of film as comparison.

Undersökningen har som utgångspunkt att studera lyrik i fantastisk fiktion, d.v.s. i skönlitterära verk inom genrerna science fiction och fantasy. Den genomsyras även av syftet att studera fantastisk fiktion som didaktiskt verktyg i lyrikundervisningen på gymnasiet samt utreda lyrikundervisningens bidrag till elevers läs- och skrivutveckling. Arbetet tar avstamp i en kvalitativ litteraturstudie där tolkning av lyriska utdrag är grundläggande. Det material som valts ut för undersökningen är Härskarringen (Tolkien 1992) trilogin, Hungerspelen (Collins 2011) trilogin samt MaddAddam (Atwood 2009-2015) trilogin.Resultatet visar att den lyriska omfattningen i de utvalda skönlitterära verken är stor, att dess funktion är mångfacetterad och att fantastisk fiktion i allra högsta grad kan användas som didaktiskt verktyg i lyrikundervisningen. Vidare ger undersökningen goda argument för lyrikens positiva påverkan på elevers läs- och skrivutveckling. Undersökningen är ett resultat av en vilja att belysa vikten av lyrikundervisning på gymnasiet och att göra det genom skönlitteratur som intresserar ungdomar.

Denna litteraturstudies syfte är att undersöka hur läsning av skönlitteratur påverkar elevers läs- och skrivförmågor bland elever på högstadiet genom tidigare forskning. Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan skönlitterär läsning och elevers eget kreativa skrivande samt vilka faktorer som påverkar högstadieelevers egna kreativa skrivande. Uppsatsen utgår från två frågeställningar om på vilka sätt eleverna kan använda sig av de kunskaper de får av skönlitterär läsning i sitt eget skrivande samt hur deras kunskaper kan utvecklas. Studien har hela tiden utgått ifrån det sociokulturella perspektivet. Utifrån tidigare forskning har resultatet visat att det underlättar elevers eget kreativa skrivande om de även är läsare. Elevers skönlitterära läsning påverkas även av den sociokulturella miljö de växer upp och lever i. / <p>Svenska</p>

Debatten gällande införandet av en litterär kanon i litteraturundervisningen har pågått i media och skolor runt om i landet under de senaste åren. Detta väckte intresset att närmare undersöka hur lärare väljer skönlitteratur till undervisningen, då det idag inte existerar någon formell kanon i den svenska skolan. Syftet med denna litteraturstudie var att granska vad forskning inom litteraturundervisning i modersmålsundervisningen lyfter fram som avgörande faktorer för lärares val av klassisk skönlitteratur. Vi ville även undersöka vad forskningen säger om huruvida lärare ser på klassisk respektive nutida skönlitteratur på olika sätt, ställer olika krav på dem, samt vilka konsekvenser detta i så fall kan få för elevernas utbildning ur ett likvärdighetsperspektiv. För att göra det utgick vi från följande frågor: (1) På vad baserar lärare sina val av skönlitterära klassiker?, (2) Hur skiljer sig lärares krav på klassisk respektive nutida skönlitteratur för barn och ungdomar gällande inkludering, ur exempelvis mångfalds- och genusperspektiv? och (3) Vilka konsekvenser får lärares val av klassiker för en likvärdig litteraturundervisning?För att kunna besvara dessa frågor genomfördes en litteraturstudie där källmaterial som behandlar lärarens val, litteraturundervisning och svenskämnet analyserades genom närläsning.Resultatet av studien visade att lärare i stor utsträckning baserar sina val av skönlitteratur på en informell kanon som bygger på egna och andras erfarenheter. Lärare väljer också litteratur utifrån hur elevgruppen ser ut och dess motivation, samt vad läraren har för mål med undervisningen. Det visade sig att kraven som ställs på klassisk och nutida skönlitteratur skilde sig, men inte ur det hänseende frågan avsåg. Svaret på den tredje frågan var att litteraturundervisningen i den svenska skolan inte är likvärdig. Detta på grund av bristande direktiv i kurs- och läroplan, avsaknad av fortbildning för lärare samt ibland bristande tillgång till böcker och avsaknad av fungerande skolbibliotek.

Studien syftar till att synliggöra vilka faktorer som styr valet av skönlitterärt material och beskriva skönlitteraturens roll i relation till kursplanen. Genom en intervjustudie synliggörs två gymnasielärares selektionsprocesser för skönlitterärt material i SVA. Diskussionen förankras i tidigare forskning kring ett sociokulturellt perspektiv på lärande, litteraturdidaktik och forskning rörande skönlitteratur i andraspråksundervisning. Studien pekar på att litteraturundervisningen i SVA är elevcentrerad och att det skönlitterära materialet väljs utifrån elevens språkliga förmåga och personliga preferenser för att stödja läs- och språkutveckling. Dessutom pekar studien på att litteraturvetenskapligt inriktad undervisning står tillbaka i SVA för en didaktik som influeras av reader-response teori.

The purpose of this study is to get an insight into how fiction tutoring in Swedish can be practised and how the reading is encouraged. A teacher can through her working methods control how the pupils relate to fiction and has therefor an important role, because of this the subordinate purpose of this study is to problematize and highlight how the teacher can encourage her pupils into different styles of reading. Questions:•What didactic choices does the teacher make in literature teaching?•What does the teacher want the pupils to pay attention to? •What are the learning methods for the pupils? This study has been made through observations and interviews with teachers who teach in primary school in Sweden. The empirical data have been analyzed based on Rosenblatt’s reading concepts and Langer’s conceptual worlds and furthermore their view of literature teaching and the teacher's role in it. The study shows that all of the teachers combine reading with writing assignments, where linguistic approaches are most common and usually primary. Even though the teachers showed an awareness of the importance of an aesthetic reading, they did not support aesthetic reading in their lessons. In the observed lesson it was shown that the method used by the teachers stimulated phase one in the imaginary worlds and an efferent reading which both pay attention for the impersonal and the general aspects that can be verified in a text. It should be noted that this study had a teacher’s perspective and not the perspective of the pupils.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur tre F-3-lärare använder skönlitteratur i ämnet svenska och om och hur det kopplas till läroplanens texter om värdegrund. Som metod har vi använt oss av kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Lärarna anser att skönlitteratur har möjlighet att påverka elevernas syn på sin omvärld. Resultaten visar även att lärarna arbetar med skönlitteratur på olika sätt beroende på syftet och att högläsning i större utsträckning än tystläsning har använts i ett värdegrundsarbete. Lärarna anser främst att arbete med skönlitteratur kan vara problematiskt när en enskild elev eller en hel elevgrupp ska få litteratur som ligger på dennes nivå, både i innehåll och textnivå.