<p>Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby & Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om. Alla lärare är dock överens om att förbättringar behövs i skolan för att arbetet ska kunna effektiviseras för eleverna och i vissa fall anser lärarna att byte av undervisningsmetod är en del av den förbättringen.</p>

Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby &amp; Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om. Alla lärare är dock överens om att förbättringar behövs i skolan för att arbetet ska kunna effektiviseras för eleverna och i vissa fall anser lärarna att byte av undervisningsmetod är en del av den förbättringen.

The aim of this study is to find out what education in literature is like from a student perspective; what kind of literature the students read and how well they understand literature, and the methods and didactics used during the literature lessons. The questions at issue are: 1) What kind of literature do the students read? 2) How well do the students understand literary texts? 3) What do the students think about their literature education? To be able to answer the questions, both quantitative and qualitative methods have been used in the study. The inquiry was accomplished on 29 students, 17 boys and 12 girls in the upper secondary school. The result showed, despite the limited amount of students, interesting facts. Firstly there were some differences between males and females and what kind of fiction girls and boys read. Both girls and boys read magazines and periodicals. The girls read more fiction about love than boys did. The boys rather liked to read books that are exciting and adventurous. The students also differ from one another in how much they liked to read. There were more girls than boys that liked to read a lot. The students, who didn’t like to read, stated that they had other interests or activities. They found it boring to read or had difficulties to find books that were interesting enough. Regardless sex, the students spent approximately 1 hour per week reading outside school, most of them at home before they go to sleep. The school library plays an important role to stimulate the students to read and to find interesting books. The reading test showed that the students reading ability were good. The results have been analyzed in the light of different theories of reading and research studies. It pays attention to the importance of having focus on the student. It is not a talent to be able to read and write. It is something you can practise and develop doing your whole life. The results of the study also raised questions of importance regarding the cultural capital and canon.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika lärare tolkar kursplanerna gällande litteraturundervisningen i Svenska B och Svenska som andraspråk B. För att utröna om de kan anses som likvärdiga görs jämförelser gällande hur undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare som undervisar samma kurs och även mellan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B. Detta eftersom godkänt betyg i kurserna ger likvärdig grundläggande behörighet för högre studier. Eventuella orsaker till olikheter angående likvärdighetsaspekten avser undersökningen också att utforska. Undersökningen gjordes genom intervjuer med fem lärare på gymnasiet och på Komvux. Lärarna i Svenska B vittnade om att de allmänna formuleringarna i kursplanen ger läraren stor frihet vilket gör att det, mellan olika lärare, kan skilja sig åt beträffande undervisningstid och innehåll. Markanta sådana skillnader leder i sin tur till att lärarna anser att kurserna inte blir likvärdiga. Specifikt stora skillnader i undervisningstid och innehåll framkom mellan Svenska B och Svenska som andraspråk B. I Svenska B ägnas betydligt mycket mer tid, cirka 70-75%, åt litteraturundervisning än i Svenska som andraspråk B där tidsåtgången är cirka 30-50% av den totala undervisningstiden. Anledningen till denna skillnad är att andraspråkseleverna har språkliga begränsningar vilket gör det svårt för dem att läsa och förstå litteratur från olika tider och kulturer. Speciellt svårt har eleverna med äldre tiders texter varför sådana i hög grad väljs bort. På grund av de språkliga begränsningarna lägger lärarna istället stor vikt vid elevernas språkfärdighet på bekostnad av litteraturundervisningen. Därför kan kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B, enligt denna fallstudie, inte anses vara likvärdiga. Undersökningen indikerar också på att andraspråkselevernas brister i språkbehärskningen beror på att de inte fått tillräcklig undervisningstid i tidigare kurser. Dessutom framhöll lärarna att undervisningstiden i Svenska som andraspråk B borde utökas.

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter. Inom svenskdidaktisk forskning finns det olika uppfattningar om hur undervisningen skall se ut och vad den skall innehålla. Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka hur skönlitteraturens plats och syfte i kursplanen har förändrats skapa en djupare förståelse för hur kursplanens framställning av litteraturundervisningen har betydelse för ett erfarenhetspedagogiskt arbetssätt. För att kunna göra detta har vi formulerat två frågeställningar som vi arbetat utefter, dessa är: •Vilken plats har skönlitteraturen haft? •Hur har det utvecklats (tom Lpo 94, kursplan 2000)? Vi är också intresserade av hur svenskämnet skulle kunna se ut genom ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Genom textanalys granskar vi svenskämnets kursplaner från Lgr 62 till nuvarande kursplan. Vi utgår från skönlitteratur som ett tema i ämnets kursplaner och vid granskningen har vi undersökt hur olika aspekter av temat gestaltas i texten. Som hjälp vid analysen har vi ställt följande frågor till kursplanerna: 1.Vilket utrymme ges skönlitteraturen i och genom kursplanen? 2.Vad är syftet med att läsa skönlitteratur? 3.Vilken typ av skönlitteratur förespråkas i kursplanen? 4.Kan man skönja det vidgade textbegreppet i kursplanerna? I undersökningen utgår vi från de frågor vi ställt till texterna. Under varje frågeställning diskuterar vi kursplanerna i kronologisk ordning. Granskningen av kursplanerna har resulterat i att vi identifierat andra teman som är nära knutna till skönlitteratur, ämnets helhet, samtal och reflektion, kulturbegreppet och högt &amp; lågt. I diskussionen knyter vi genom dessa teman ihop undersökningen med vårt syfte och forskningsfrågor samt att vi för ett resonemang runt svenskämnets innehåll med ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Avslutningsvis tar vi upp några frågor för vidare forskning.

This thesis is about Swedish and Serbian teachers and their views on how literature should be taught to students in high school. The twist is that these teachers live in two different European countries, and work under two different educational systems. Three of them work in Stockholm, Sweden and the other three in Belgrade, Serbia. The purpose of this thesis was to find similarities and differences in the practice of teaching literature among teachers in these two different educational systems. The teachers were interviewed separately and spoke freely about their views and methods when teaching literature. The results seem to indicate that two European countries have two totally different approaches to literature, but also that the interviewed teachers were not as heavily influenced by the curriculum as one would expect, but their own individual opinions, interests and passions.

AbstractThis is an essay about Chambers book talk, how Chambers describes them and how they beenpracticed in reality, that´s my purpose. In Chamber´s book Tell me – Children, Reading andTalk, I look specific for Chambers arguments for this kind of literary education and comparethis with teacher’s description of book conversations. I finally compare this result withactually scientific arguments that supported Chambers arguments.Sten-Olof Ullström proclaims the meaning of social interactions as a prerequisite forreading and writing development. He says that the reading education must offer various formsof interaction for pupils to challenge each other. Ullström´s theoretical discussion is mytheoretical point of departure in this essay.I found out that book conversation is a reprehensible method to reach a literarycompetence. I also find out that the interviewed teacher work in an experienced based way,where their educations are founded from pupils experience and conditions.Keywords: book conversation, literary education, reading competence, social interaction

Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen. Huvudsyftet med att utnyttja skönlitteratur i skolan fann vi vara underhållning, men även läsinlärning, kunskapsutveckling och inspiration var nyckelord i resultatet. Slutsatsen var att skönlitteratur används mycket i dagens skola, på många olika sätt och med olika syften. Vi fann att skönlitteratur har förmågan att stimulera barns fantasi och får dem att uppleva andra världar och kulturer utan att lämna klassrummet. Följaktligen kan vi konstatera att skönlitteratur är mer än bara en bok! / The background to our study is our common interest in fiction and our curiosity of how it is being used in school at present. The aim of the study was to find out if and how teachers in the earlier years of school, use fiction in their teaching. We have found how some teachers think about their teaching where fiction is an element and in what purpose fiction are used. By doing qualitative interviews with six active teachers we got a material that we analysed. In the result we found that the teachers were well aware of the possibilities fiction gives, not just in the subject Swedish but in all subjects in school. The main purpose of using fiction in school was to entertain but we found that the teachers also used it to teach their pupils how to read, to increase their knowledge and to give them inspiration. The conclusion is that fiction is used a lot in school today, in many different ways and with different intentions. We found that fiction has the ability to stimulate children’s imagination and make them experience and explore other worlds and cultures without even leaving the classroom. As a result we can establish that fiction is more than just a book!

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents’ previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified. The hierarchy between different “subjects” within Swedish language education remains, as well as the ambivalent view on literary canon. The steering documents for upper secondary school Swedish remain remarkably uncritical where the reading of fiction is concerned. In my analysis of the teaching material, I find that while the new steering documents’ focus on methods and concepts from traditional literary criticism has affected the material, it has not resulted in an increase of text-centered assignments in the teaching material.

Jane Austen är en av 1800-talets mest lästa författare och har vunnit stor popularitet tack vare sina ingående och humoristiska porträtt av det engelska samhället. Just hennes livliga beskrivningar av livet på den engelska landsbygden runt år 1800 kryddade med en satirisk underton gör Austens romaner intressanta objekt för litteraturanalys. Trots att hennes texter är fast rotade i sin tid tycks de aldrig bli omoderna, vilket beror på att människor nu som då brottas med liknande problem och ställningstaganden. 200 år senare tvingas vi fortfarande fatta livsavgörande beslut som rör kärlek, pengar och status. En av hennes mest kända verk - Sense and Sensibility - publicerades 1811 och är en klassisk Austenroman som tar upp just problematiken kring dessa teman. Det faktum att vi idag handskas med samma dilemman gör dessutom Sense and Sensibility väl lämpad att använda för klassrumsundervisning.   Denna uppsats argumentation bygger på ett antagande att Austen förespråkar en balans mellan pengar och passion i val av make/maka. Genom att jämföra tre kvinnliga karaktärer och deras inställning till äktenskapet, såväl som konsekvenserna av deras värderingar och val visas att en balans av materiellt och emotionellt välstånd är att föredra. Slutligen föreslås hur Sense and Sensibility kan ses ur ett didaktiskt perspektiv. Detta avsnitt behandlar såväl litteraturundervisning i allmänhet som en praktisk plan över hur man som lärare kan använda sig av just detta verk i engelskundervisningen. / Jane Austen, one of the most widely-read authors of the 19th century, and her at the same time thorough and humorous portraits of English society have gained massive popularity in recent years. Especially her lively depiction of life in the English countryside in the early 1800s, accompanied by an explicit satirical note, makes her novels suitable and interesting objects of literature studies. Even though her stories are deeply rooted in their own time and society, they never seem to go out of fashion. This can be explained by the fact that in many ways people today are dealing with similar problems and critical choices. 200 years later, we still need to take issues such as love, money, and status into consideration when making life-determining decisions. One of Austen’s most famous novels, Sense and Sensibility, was published in 1811 and deals with the problematic sides of this topic. The fact that we are facing similar predicaments today makes it a worthwhile novel for classroom work, as well.   This essay is based on the argument that Austen promotes a balance between money and passion when it comes to choosing a spouse. A comparison between three female characters and their approach to marriage, as well as the consequences of their values and choices shows that a balance of material and emotional wealth is preferable. Finally, the essay makes didactical suggestions as to how the novel can be used in a classroom setting. This section consists of two parts: firstly, teaching of literature in general and secondly, a practical plan on how to use this particular novel when teaching English as a foreign language.