Syftet med denna studie var att undersöka hur skönlitteraturen eleverna läser i skolan väljs ut, om det är läraren som väljer eller om det är eleven själv som får välja och hur dessa val påverkar elevernas läsintresse. Vi har också valt att undersöka om det fanns skillnader mellan kön och inställningen till skönlitterär läsning. Enligt Statens offentliga utredning (2012:65) finns brister i skolans undervisning då den till stor del utgår från färdighetsträning och sällan utgörs av skönlitterär läsning. Vidare diskuteras frågan om det bör finnas en litterär kanon, ett litterärt urval som används i undervisningen. Tidigare forskning påvisar ett samband mellan bokval och läsintresse, men även att det finns skillnader mellan könen gällande inställningen till skönlitteratur. Det vidgade textbegreppet och läsande förebilder är andra aspekter som påverkar elevers inställning till läsning. Genom en enkätstudie med 119 elever och semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra elever har data samlats in till studien. Genom kvalitativa analysen framkommer att majoriteten av lärarna i studien anser att det viktigaste är att eleven läser; inte vad den läser och att valen av skönlitteratur i skolan i huvudsak sker av eleverna. Vidare forskning inom detta område behövs för att kunna få ett mer omfattande resultat av vilka konsekvenser skolans undervisning får för elever och för att utveckla dagens undervisning.

Med detta examensarbete har jag för avsikt att undersöka klassikers didaktiska funktion i svenskundervisningen både ur ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv på högstadiet. För att undersöka området har jag använt mig av de kvalitativa forskningsmetoderna lektionsobservation och intervju med både lärare och elever. Resultatet har analyserats utifrån Lars- Göran Malmgrens ämneskonceptioner, Magnus Perssons perspektiv på myten om den goda litteraturen, Mark Pikes forskning om klassiker i undervisningen samt Louise Rosenblatt och Judith Langers receptionsteorier. Resultatet av min undersökning visar att det är lärarens syn på svenskämnet som avgör hur klassikerns funktion betraktas och följaktligen arbetas med i undervisningen. Resultatet visar även att lärarens planering och undervisning av litteraturarbetet inte nödvändigtvis stämmer överens med elevernas uppfattning om det samma.

Syftet med studien är att utifrån Gérard Genettes begrepp ”paratext” undersöka betydelsen av bokomslaget för åtta gymnasielevers lässtimulans och förväntningar på romaners huvudtexter. Vidare anammas ett intermedialt perspektiv för att belysa hur olika medier samspelar. Första delen i metoden består av att eleverna väljer en av totalt sex böcker. Därefter följer två elevgruppsintervjuer där eleverna motiverar varför de valt en viss bok för att sedan tolka omslagen. Nästa steg i metoden utgörs av fyra paratextanalyser baserat på elevernas val av romaner: Glaskupan av Sylvia Plath (1974), Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs (2016), Pojken som kallades det av Dave Pelzer (2016) och Den gröna cirkeln av Stefan Casta (2010). Resultatet visar att eleverna uppmärksammar bildmotivet först, därefter titeln och slutligen läser baksidestexten. Eleverna menar att det är viktigt att handlingen motsvarar förväntningarna de får från omslaget. Avgörande för bokvalet är också genren, men för att de ska välja bok måste baksidestexten locka till läsning. Vidare blir omslagen mer lättillgängliga för tolkning om det finns figurativa fotografier på framsidan samt konkret beskrivande titlar, undertitlar och baksidestexter. Ur ett intermedialt perspektiv drar eleverna också paralleller mellan omslagen och filmmediet. Övergripande visar resultaten av mina analyser att omslagens alla element, bildmotiv, titlar, undertitlar, författarnamn och recensioner et cetera, ger föraningar om romanens handling och genre och blir begriplig först när de ställs i förhållande till varandra. Avslutningsvis kommer jag fram till att paratextanalysen, det vill säga att tolka bokomslag, kan fungera tidsbesparande genom att integrera den med andra moment i undervisningen samtidigt som det är ett instrument för att stimulera och främja elevernas läslust.

I denna litteraturstudie undersöks vad forskning säger om lärares textval gällande skönlitteratur som innehåller känsliga ämnen samt hur undervisning som inkluderar sådan litteratur kan läggas upp. I forskningen framkommer att lärare tenderar att välja bort litteratur som innehåller känsliga ämnen och att de gör detta av flera anledningar. Exempelvis visar sig lärare vara oroliga för att eleverna inte ska vara mogna nog att kunna hantera innehållet och för att elevernas föräldrar ska reagera negativt på läsningen. Andra anledningar till att lärare väljer bort viss litteratur är att de inte känner sig tillräckligt utbildade och kunniga gällande det känsliga ämnet som skildras och att de är rädda att eleverna ska triggas av läsningen eller ta efter negativa beteenden som skildras i litteraturen. Forskningen visar även två aspekter som talar för valet av att använda böcker med känsliga ämnen i litteraturundervisningen: att elever har rätt att känna igen sig i det som de läser och att litteraturen kan ses som en positivt modellerande förebild för eleverna. När det gäller undervisning om känsliga ämnen i skönlitteratur framgår det av forskningen att det är viktigt med förberedelse. Det handlar om att läraren behöver förbereda sig själv, men också sina elever och deras föräldrar på hur undervisningen kommer att se ut. I forskningen ges även förslag på hur undervisningen och klassrumsarbetet kan läggas upp. Exempelvis föreslås litteratursamtal och loggboksskrivande som två metoder för att bearbeta skönlitteraturen, men även mer övergripande förhållningssätt presenteras.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder gällande skönlitteratur i och utanför skolan utifrån gymnasieelevers perspektiv. Empirin har samlats in genom en enkät som 98 elever från fem olika klasser har svarat på. Enkätundersökningen har kombinerats med semistrukturerade gruppintervjuer med nio gymnasieelever. Resultatet tyder på att majoriteten av dessa gymnasieungdomar inte har en vana att läsa skönlitteratur av anledningarna att de hellre är ute på sociala medier samt att de hellre läser någon typ av faktion och verklighetsskildring i stället. Slutsatsen som kan dras av dessa ungdomar som deltagit är att de inte har någon större läsvana samt att de vill ha en mer varierad litteraturundervisning.

Då en av vår tids stora frågor är hur vi ska lösa den rådande klimatkrisen har den föreliggande studien utforskat hur svensklärare kan arbeta med hållbar utveckling i litteraturundervisningen. Studien syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i romanen Oryx och Crake (2003) av Margaret Atwood i förhållande till hur den kan användas som en utgångspunkt för att arbeta med hållbar utveckling i svenskundervisningen på gymnasiet. Romanen analyserades utifrån ett ekokritiskt perspektiv, och i analysen argumenteras det för hur ekokritiken kan användas som en språngbräda för att arbeta med hållbar utveckling i svenskämnet. En tematisk analys har tillämpats vid analysen av romanen, där två teman har identifierats: antropocentrism och framställningen av djur. Vidare analyserades också skönlitteraturens möjligheter utifrån Louise Rosenblatts teori och tankar. Den didaktiska analysen av romanen fokuserade på dess didaktiska potential i förhållande till läroplanen för gymnasieskolan och hållbar utveckling. Analysen visade att romanen innehar en didaktisk potential i förhållande till arbete med hållbar utveckling i litteraturundervisningen, då temana som utkristalliserades i litteraturanalysen kan fungera som ingångspunkter till arbete om hållbar utveckling. Den didaktiska analysen visade även hur romanen kan användas för att uppfylla de mål som uttrycks i läroplanen som är kopplade till hållbar utveckling.

När lärare ska välja skönlitteratur att använda i sin undervisning står det inte explicit uttryckt i kursplanen vilken litteratur lärare bör skapa sin undervisning kring. Utöver kursplanen har skolan en värdegrund som ska genomsyra all undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som påverkar lärares didaktiska val av skönlitteratur och vilka syften de har med sina litteraturval. Studien kommer även belysa hur ofta lärare väljer skönlitteratur med syftet att elever ska utveckla en tolerans och förståelse för kulturell mångfald. Analysen av materialet kopplas till Schoenfelds (2011) beslutsteori samt Malmgrens (1996) ämneskonceptioner. Litteraturen som analyseras består av internationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar lärares didaktiska val och att dessa faktorer kan delas in i fyra olika kategorier: professionella faktorer, personliga faktorer, texternas språk och längd samt ramfaktorer. Det framkommer även att lärare kan välja litteratur utifrån flera syften, till exempel att utveckla elevernas språk eller att de ska kunna identifiera sig i handlingen eller med karaktärerna. Resultatet visar även att lärare anser att det är viktigt att eleverna utvecklar en förståelse för andra men samtidigt framkommer att värdegrundsfrågorna får stå tillbaka för andra mål och syften. Sammanfattningsvis fastslås att lärares val av litteratur är en komplex process.

This study examines whether and how the Swedish school's democratic mission and core values are integrated into the teaching of fiction in the subject of Swedish at upper secondary school. The starting point for the study is partly a formulation about the purpose of the Swedish subject which states that fiction should be used as a source of both self-insight and understanding of other people, and partly that an anti-oppressive approach is required for the school's democratic mission to be implemented. The study has a student perspective as well as a teacher perspective where the students' and teachers' reasoning about the teaching of fiction is examined. The material has been collected through two different surveys, one aimed at the students and one at the teachers. The results show that less than half of the students perceive that they have gained self-insight or a greater understanding of others through the teaching of fiction. Meanwhile, a majority of the teachers consider themselves to have good awareness of norms and oppressive structures, and state that they include this perspective in the teaching of fiction.

Undersökningens resultat pekar på de flesta lärare är mot ett införande av en litterär kanon i svenskundervisningen, även om två lärare anser att en kanon skulle kunna vara något positivt under andra förutsättningar. Åsikterna skiljer sig emellertid åt, beroende på vilken uppfattning lärarna har på svenskämnet, litteraturundervisningen och på bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen på att lärarna motsätter sig en litterär kanon, eftersom en litterär kanon inte är förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet förespråkar. / Regarding the perceptions of five teachers in Swedish of teaching native language and literature and their opinions of a Swedish literary canon

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till. Detta kan visa på att undervisningspraktiken till stor del är monologisk utformad där läraren är den som har tolkningsföreträde till texterna och också den som har de ”rätta svaren”. När uppgifterna istället är autentiskt ställda, så att de möjliggör för en dialogiskt utformad undervisning, så pekar de ofta bort från texten och kräver väldigt lite i form av tolkning, kritiskt tänkande och reflektion. De autentiska frågorna ställs ofta på bekostnad av de texter som de ämnar analysera.