Bakgrund: Att leva med en diagnos som borderline kan göra det dagliga livet problematiskt samt bidra till mindre välbefinnande för dessa personer. Borderline påverkar personens livsvärld och hens upplevelse av sin hälsa. Det finns en märkbara ökning av denna patientgrupp i olika vårdsammanhang. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med borderline. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades genom sex bloggar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; Vara annorlunda, ett inre kaos, Annorlunda samspel med andra, Känslor som svämmar över och Målinriktad vändning i livet med nio underkategorier. Konklusion: Denna studie har bidragit med mer kunskap om personers upplevelser av att leva med borderline. Personer med borderline upplever starka känslor som påverkar deras liv, samspelen med andra människor påverkas till det negativa. Dessa personer är behov av stöd, både från närstående och professionell vårdpersonal för att få den hjälp som behövs för att kunna få förhoppningar om en framtid. / Background: Living with a diagnosis like borderline can make everyday life problematic and contribute to less well-being for these people. Borderline affects the individual's lifeworld and his or her's health experience.There is a noticeable increase in this patient group in various healthcare contexts. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of living with borderline. Method: A qualitative content analysis with inductive approach. Data were collected from six blogs. Results: From the analysis of the data emerged four categories; Be different, an inner chaos, Different interactions with others, Feelings that swim over and Targeted turn in life with nine subcategories. Conclusion: This study has contributed more knowledge about people's experiences of living with borderline. People with borderline experience strong feelings that affect their lives, interaction with other people is affected by the negative. These people need support from both related and professional healthcare professionals to get the help needed for future hopes.

Sambandet mellan individuell moral och upplevelse av mening i livet samtsökande efter mening är relativt outforskade. Begreppen har diskuterats iforskningslitteraturen men sällan tillsammans. Moraliskt tänkandestuderas ofta i relation till kognitiv utveckling och mening i livet studerasofta med koppling till subjektivt välbefinnande. Denna explorativa studieintegrerar forskningslitteratur om moral och viljan till mening. Syftet medstudien var att utforska om skillnader i moraliskt tänkande hos studenterkan kopplas till skillnader i individuell meningsupplevelse. Det användesen kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval och det rekryterades121 unga vuxna studenter. Moral Foundation Questionnaire med 32 frågoranvändes för att mäta fem fundament av moraliskt tänkande. Mening medlivet formuläret innehållandes tio frågor användes för att mäta tvåbegrepp: upplevelse av mening i livet och sökande efter mening. Därefterjämfördes och analyserades resultaten med hjälp av korrelationsanalys,variansanalys och simultan multipel regressionsanalys samt stegvismultipel regressionsanalys. Resultaten visade signifikanta samband mellanmoralfundamentet hänsyn/skada och upplevelse av mening i livet.Dessutom fanns signifikanta samband mellan moralfundamentethelighet/degradering och upplevelse av sökande efter mening.

Bakgrund: En tredjedel av befolkningen kommer någon gång i livet drabbas avdepression. De tre främsta behandlingsmetoderna vid depression är antidepressivaläkemedel, psykoterapi samt fysisk aktivitet. Det saknas behandlingsalternativ ochinformation om kostvanors påverkan på människor med depressiva symtom enligtde nationella riktlinjerna. Sjuksköterskor kommer att träffa denna patientgruppvar de än arbetar inom vården, och därför är det av stor vikt att förstå hurkostvanor och val av livsmedel påverkar patienter som lider av depressivasymtom.Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka faktorer som påverkarkostvanor och val av livsmedel hos patienter med depressiva symtom.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar haranalyserats, kodats, kategoriserats, tolkats samt diskuterats i en innehållsanalys.Resultat: Det kan ses ett samband mellan depressiva symtom och förändradebeteendemönster, bland annat genom att de med svåra depressiva symtom har storsannolikhet att känsloäta. Det finns även ett samband hos de med depressivasymtom och försämrad instrumentell aktivitet i det dagliga livet, vilket handlarom enklare vardagliga aktiviteter till exempel att handla, förbereda samt tillagamat. Ett signifikant samband visades även mellan depressiva symtom och sämreval av livsmedel, där livsmedel innehöll högre andel socker och var mer energirik.Personer med marginell tillgång till mat som fick livsmedelsstöd hade femtioprocent mer depressiva symtom än de med marginell tillgång till mat som intefick samma stöd.Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar kostvanor och val av livsmedel viddepressiva symtom, men då ämnet är komplext krävs det ytterligare forskning föratt veta om depressiva symtom orsakar dessa faktorer eller om det är dessafaktorer som i sin tur skapar depressiva symtom. / Background: One third of the population will experience depression at some pointin their lives. The three main treatment methods for depression are antidepressantdrugs, psychotherapy and physical activity. There are no treatment options orinformation on how eating habits affects people with depressive symptomsaccording to national guidelines. Nurses will encounter this patient groupwherever they work in healthcare, it is therefore important to understand howeating habits and dietary choices affects patients with depressive symptoms.Objective: Compile scientific articles about which factors affecting eating habitsand dietary choices during depressive symptoms.Methods: Literature study with quantitative approach where 11 scientific articleswere analyzed, coded, categorized, interpreted and discussed in a content analysis.Results: A relationship can be seen between depressive symptoms and alteredbehavior patterns, for example those with severe depressive symptoms are verylikely to emotional eat. There is also a relationship between those with depressivesymptoms and impaired instrumental activity in daily life, which includes simpleeveryday activities such as shopping, preparing and cooking food. A significantrelationship was also shown between depressive symptoms and poorer choice offood, where foods contained a higher proportion of sugar and were more energyrich. People with marginal access to food that received food support had fiftypercent more depressive symptoms than those with marginal access to food thatdid not receive the same support.Conclusion: A number of different factors affects eating habits and dietarychoices during depressive symptoms, but since the subject is complex, furtherresearch is needed to know whether depressive symptoms causes these factors orwhether these are the factors that in turn create depressive symptoms.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomar. År 2018 drabbades cirka 25 500 individer och närmare 6 200 avled av sjukdomen i Sverige. Kvarstående symtom som förekommer vid stroke, beroende på vilken sidan av hjärnhalvan som blir drabbat inverkar på patienten fysiskt  och psykiskt, vilken i sin tur påverkas patienten socialt. Sjuksköterskan i detta fall har ett stort ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och omvårdnadsbehov efter en stroke.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter en stroke. Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databasen Medline via PubMed tillämpades för att söka fram artiklarna. Huvudresultat: Efter en stroke kan det uppkomma flertal kvarstående symtom, vilket kan påverka personernas fysiska, psykiska, samt sociala liv. Funktionshinder var den vanligaste kvarvarande symtom till personernas förändrade liv. Flera av dem upplevde en känsla av rädsla, oro, skuldkänslor, depression, förändrad självbild och självkänsla. Alla dessa omständigheter ledde till att drabbade personerna självmedvetet isolerade sig, vilket påverkade deras sociala nätverk. Trots dessa faktorer upplevde  de drabbade personerna ett hopp av att återhämtning skulle uppnås så småningom. Slutsats: Personer som drabbats av stroke beskrev upplevelser av olika psykiska, fysiska och sociala hinder till följd av en stroke. Trots dessa faktorer upplevde personerna ett hopp, motivation och positiva känslor. För sjuksköterskan är det viktigt att ha en tillräcklig kunskap om allt som gäller stroke för att kunna tillgodose personers omvårdnadsbehov, vilket hjälper de att kunna förstå, hantera tillståndet samt återhämta sig utan större svårigheter. / Background: Stroke is a widespread disease that affected approximately 25 500 people in 2018 and nearly 6 200 died of the disease in Sweden. Remaining symptoms that occur at stroke, depending on which side of the brain that been affected, effects the patient physically and psychically, which in turn affects the patient socially. The nurse in this case has a great responsibility to take  a deference about patient's condition and nursings needs after the stroke. Aim: The aim with this literature study was to describe person’s experience of the life after a stroke.  Method: A descriptive literature study that includes 15 scientific articles with both qvalitativ and qvantitativ sample. The Medline database via PubMed was used to search for the articles. Results: Persons who affected of stroke described experiences about their physically changes, psychically changes, and sociallity life changes. The functional obstacle created for example fear, depression, anxiety, debt feeling, changes of self-image and self-feeling. All of these circumstances led the affected individuals to self-isolate themselves, which affected their social network. Despite these factors, the affected person’s experienced a hope that recovery would eventually be achieved. Conclusion: The persons who affected of stroke described experiences of various psychically and sociality obstacles as result of a stroke. Despite these factors, persons experienced a hope, motivation and positive emotions. For the nurse it’s important to have sufficient knowledge about everything that concerns stroke, to be able to cater for person’s nursing needs, which help them to understand, manage the condition and recover themselves without any major difficulties.

Det finns flera likheter mellan olika historiska kulturers framställningar av jorden, naturen och miljön, vilka ofta har inkluderat en moder eller gudinna som ger fruktbarhet samt skydd av jordens varelser. Hur tänker människor idag om naturen och jorden? Syftet med det här arbetet är att undersöka kopplingar mellan föreställningar kring naturen samt jorden och individens grundläggande behov av mening, trygghet och välbefinnande. För att uppnå syftet har ett empiriskt material i form av intervjuer samlats in. I analysen av materialet används den hermeneutiska tolkande metoden och den narrativa och jämförande metoden. Undersökningens resultat analyseras och diskuteras med utgångspunkt i Crystal L. Parks religionspsykologiska teori om religion och mening. Av analysen framgår att respondenterna ser ett samband mellan omsorgen om jorden samt naturen och människans strävan mot en hållbar och meningsgivande värld. Världsbilderna och föreställningarna om naturen hänger ihop med individens behov av en verklighet som kan upplevas som begriplig, hanterbar och meningsfull.

<p>Engelsk undertitel på försättsblad: a litterature review</p>

Parkinsons sjukdom är en progressiv sjukdom som ofta debuterar efter 65 års ålder. Sjukdomen leder till både motoriska och icke motoriska symtom som kan ge aktivitetsbegränsningar i det dagliga livet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för personer med Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte utfördes en systematisk litteraturstudie. Åtta vetenskapliga studier inkluderades och samtliga genomgick kvalitetsgranskning. Vid analys användes Fribergs (2012) analysmodell. Resultatet presenterades i sex stycken kategorier. Fyra kategorier presenterades utifrån OTIPMs interventionskategorier: kompensation, aktivitetsträning, pedagogisk gruppintervention samt förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner. Två av studierna presenterades för sig då dessa interventioner anpassades efter arbetsterapiprogram. Avslutningsvis presenterades en kategori innehållande en sammanfattning av interventionernas effekter. Resultatet visade att majoriteten av studierna kombinerade flera interventioner utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller. Sex studier visade signifikanta förbättringar medan två inte visade några signifikanta skillnader i resultatet. Antalet funna studier inom området var begränsat och författarna anser att det behövs fler studier för att undersöka effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid Parkinsons sjukdom.

No description available.

Bakgrund: Användare av stomi ökar drastiskt varje år. Personer som lever med en stomi upplever förändringar i kroppsfunktionen och därmed en förändring i det dagliga livet. Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt vilket kan påverka hur väl en individ kan acceptera sin stomi.   Syfte: Beskriva vuxnas upplevelser om hur en permanent kolostomi kan förändra det dagliga livet.Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: svårigheter med att återgå till en vardag, att känna sig annorlunda, hantera förändringar efter stomi. Acceptans är en nyckelfaktor för att kunna hantera de förändringar som medföljer i det dagliga livet. Det framkom även att en förändrad kroppsbilden resulterade i ett försämrat sexliv.  Slutsats: Vanliga upplevelser som uppstod var rädsla och skam. Stomin har även påverkat synen på både kroppsbilden och dess funktion, vilket påverkade deras sexuella relationer och sociala liv. Personer som erhåller en stomi drabbas av en omställning som är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Stödjande resurser behövs för att vägleda de drabbade i transitionen för att bidra till en snabbare återvändning till den normala vardagen där egenvård är välfungerade. Upplevelserna som presenteras i studien kan bidra med ökad förståelse och värdefull kunskap hos sjuksköterskor vilket kan möjliggöra en trygg och god omvårdnad.

Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor. Resultatet visar att människor från olika tider har haft olika föreställningar om vad som händer efter döden, men att det samtidigt finns föreställningar idag som kan härledas till Gamla Testamentet (GT) och Nya Testamentet (NT). Den mest intressanta likheten som syns i resultatet är att många människor, både från förr och från idag, verkar ha haft och har en allmän tro på att själen lämnar kroppen efter döden. Den mest intressanta skillnaden som syns i resultatet är att människor förr trodde mycket på himmel och helvete vilket många människor inte tycks göra i lika stor utsträckning idag.