Forskning om de två begreppen mening i livet och andlighet har funnits länge. Men att sätta dem i relation till varandra har inte gjorts i någon större omfattning. Denna studie syftade därför till att undersöka om andlighet har samband med upplevelse av mening i livet samt sökande efter mening i livet. Dessutom kontrollerades för kön, ålder och sociala relationer. I en kvalitativ del av studien undersöktes vilka faktorer som deltagarna uppgav har betydelse för mening i livet. Studien genomfördes med en enkät med 25 påståenden och två fritextfrågor, där 168 deltagare medverkade genom ett bekvämlighetsurval. För att mäta upplevelse av mening i livet och sökande efter mening användes Meaning of Life Questionnaire, MLQ. För att mäta andlighet användes tio påståenden inspirerade av The Duke University Religion Index, DUREL. Utöver det ingick fem påståenden om sociala relationer, samt uppgifter om ålder och kön. Svaren från deltagarna undersöktes genom faktoranalys och hierarkisk multipel regressionsanalys. Studiens resultat bekräftar att det finns ett positivt samband mellan andlighet och upplevelse av mening i livet (β=0.27), samt mellan andlighet och sökande efter mening i livet (β=0.31) efter kontroll för kön, ålder och sociala relationer. Detta överensstämmer med tidigare forskning. Andlighet förklarar en liten del av variansen för upplevelse av mening (6%) och sökande efter mening (7%). Den kvalitativa delen av studien visar att samhörighet, syfte och sinnesro är tre teman som deltagarna relaterar till mening i livet. Dessa innefattar olika dimensioner av andlighet vilket kan tyda på en viss överlappning av begreppen.

Studiens syfte var att undersöka om studenters tro på en rättvis värld (BJW) kan predicera deras subjektiva tillfredställelse med livet. Två frågeställningar formulerades, ”Kan Generell BJW predicera tillfredställelse med livet?” samt ”Kan Personlig BJW predicera tillfredställelse med livet?”. Då Generell BJW inte uppnådde regressionskravet avseendekorrelation till tillfredställelse med livet, genomfördes en enkel regression med Personlig BJW som oberoende variabel och tillfredställelse med livet som beroende variabel. Data samlades in med en elektronisk enkät och genererade 83 deltagare. Rekrytering av deltagare gjordes företrädesvis genom Facebookgrupper för studenter, men enkäten publicerades också i andra grupper på Facebook, samt på en lärplattform för psykologi A-studenter. För att mäta deltagarnas Generella tro på en rättvis värld användes instrumentet General belief in a just world och för att mäta Personlig BJW användes den personliga delen av Just world scale.Satisfaction with life scale (SWLS) användes för att mäta deltagarnas tillfredställelse med livet. Eftersom Generell BJW inte uppfyllde korrelationskravet för att göra en regression, visade sig Generell BJW därmed inte kunna predicera tillfredställelse med livet. En enkel regressionsanalys påvisade hur den Personliga delen av BJW kunde predicera tillfredställelse med livet hos deltagarna, med en förklarad varians på strax över en femtedel. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning som gjorts i andra länder, där både Generell och Personlig BJW visats kunna predicera tillfredställelse med livet. Skillnader i kultur och sekularitet skulle kunna förklara varför resultaten länderna emellan skiljer sig. / The aim of the study was to examine whether students' belief in a just world (BJW) can predict their subjective satisfaction with life. Two questions were formulated, "Can General BJW predict satisfaction with life?" and "Can Personal BJW predict satisfaction with life?". As General BJW did not meet the requirements for regression regarding correlation to satisfaction with life, a simple regression was made with Personal BJW as the independent variable and satisfaction with life as the dependent variable. Data were collected using an electronic survey and generated 83 participants. Recruitment of participants was made preferably through Facebook groups for students, but the survey was also published in other groups on Facebook, as well as on a learning platform for psychology A students. To measure the participants' BJW the instrument General belief in a just world was used, and to measure Personal BJW, the personal part of the Just world scale was used. Satisfaction with life scale (SWLS) was used to measure the participants' satisfaction with life. Since General BJW did not meet the correlation requirement, General BJW was found to be unable to predict satisfaction with life. A simple regression analysis demonstrated how the Personal part of BJW could predict satisfaction with life in the participants, with an explained variance of just over one fifth of the participants' satisfaction with life. The result differs from previous research conducted in other countries, where both General and Personal BJW have been shown to predict satisfaction with life. Differences in culture and secularity could possibly explain why the results differ amongst the countries.

Frivilliga och ofrivilliga insatser från anhöriga blir en del av lösningen på utmaningarna i vården för personer som har kognitiv sjukdom. För att förbättra anhörigvården krävs större förståelse och mer kunskap om hur anhörigas vardag ser ut, samt om arbetsterapeutisk kompetens kan underlätta vardagen. Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva anhörigas erfarenheter av att leva i en vardag med en person som har kognitiv sjukdom. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med systematik där tio kvalitativa artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att anhöriga upplevde svårigheter i vardagslivet, vilket berodde på det stora vårdansvaret som åläggs dem. Anhöriga hanterade vårdarbördan genom att använda olika strategier, men de upplevde sig hjälplösa eftersom stödet från samhället var otillräckligt och saknade personcentrering utifrån deras unika vardagssituationer. Anhörigas egentid begränsas när de blir vårdare, vilket skapar aktivitetsobalans i deras liv när minskad tid går till återhämtning och fritid. Utifrån resultatet kan det antas finnas brister i hälso- och sjukvården när anhöriga inte hänvisas till arbetsterapeuter, som med sin kompetens skulle kunna bidra med en betydelsefull roll och underlätta deras vardag.

Background: Shift work is performed in different times, often in evenings and during weekends. Shift worker’s physical health is affected in a negative way. Shift work contributes to reduced participation in everyday activities which in turn affects the quality of life and family life. Purpose: To describe the occupational performance and experience of participation in everyday activities among shift workers. Method: A questionnaire study was made at an industrial workplace where 30 shift workers participated. The questionnaire used was "Occupational Gap Questionnaire" (OGQ). The aim of the instrument is to study participation in everyday activities by measuring what people do and to what extent they want to do it. Shift workers were divided into each shift in order to study variations in occupational performance. Collected and processed data is presented using descriptive statistics. Results: Shift workers performed all activities included in the instrument, but on different levels. The types of activities that had most occupational gaps were in the category IADL. Conclusion: Shift workers in the study have good participation in their everyday activities despite shift work / Bakgrund: Skiftarbete är arbete som utförs på rullande schema, ofta under kväll och helger. Den fysiska hälsan påverkas negativt vid denna typ av arbete. Skiftarbete bidrar även till nedsatt delaktighet i vardagliga aktiviteter som därmed påverkar bland annat livskvalitet och familjeliv. Syfte: Att beskriva aktivitetsutförande och upplevelse av delaktighet i vardagliga aktiviteter bland skiftarbetare. Metod: En enkätstudie gjordes på en industriarbetsplats i Jönköping där 30 skiftarbetare deltog. Enkäten var konstruerad från det arbetsterapeutiska instrumentet ”GAP i vardagens aktiviteter” (GAP). Instrumentet avser att studera delaktighet i vardagliga aktiviteter genom att mäta vad en person gör samt i vilken grad personen vill utföra aktiviteten. Skiftarbetare delades in i respektive skift för att se variationer i aktivitetsutförande. Insamlad och bearbetad data presenterades via deskriptiv statistik. Resultat: Skiftarbetarna utförde alla aktiviteter som ingick i instrumentet men upplevde olika nivåer av delaktighet. Flest aktivitetsgap fanns inom aktivitetskategorin I-ADL. Slutsats: Skiftarbetarna i studien upplever god delaktighet i sina vardagliga aktiviteter trots skiftarbete.

Filmer, texter och andra former av beskrivningar skildrar både den tid de beskriver och den tid då de produceras, både medvetet och omedvetet. För att analysera och jämföra dessa båda berättarnivåer i filmer krävs tydliga metoder och effektiva verktyg. Begreppen diegetisk tid, icke-diegetisk tid och meta-diegetisk tid introduceras i uppsatsen som verktyg för att förenkla och effektivisera analysarbetet och presentationen av tid i och kring film. Som stöd för användningen av begreppen analyseras och jämförs två västernfilmer som producerades under perioden från mitten av 1950-talet till slutet av 1960-talet. De två filmerna som analyseras är The Magnificent Seven (7 vågade livet, John Sturges, 1960) och The Wild Bunch (Det vilda gänget, Sam Peckinpah, 1969).

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 700 barn i diabetes typ 1. Orsakerna kan vara olika. Sjukdomen kan ha ärftliga, autoimmuna och icke-ärftliga faktorer och behandlingen är livslång. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes typ1 samt beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 11 artiklar. Huvudresultat: Den upplevda erfarenheten från föräldrar som har ett barn som insjuknat i diabetes typ 1 var implikationen på livet och vardagen och uppfattningen om att livet aldrig mer skulle bli vad det varit. Familj såsom syskon och övriga relationer påverkades. Ett barn med diabetes uppfattades av föräldrarna som ett dygnsomfattande ansvar där kontroller av blodsockernivån måste utföras dag som natt. Förändringar i arbetssituationen genomfördes för att i större utsträckning delta i barnets vård under dagtid. Känslor av otrygghet, stress och att inte ha kontroll då barnen inte var i närheten fanns. Därför ansågs en familje- och individanpassad information och utbildning vara viktig, men också mer handfasta råd i vardagen. Stödgrupper och mentorer upplevdes som stöd av föräldrarna. De inkluderade artiklarna använde sig av intervjuer och frågeformulär som datainsamlingsmetod. Slutsats: Föräldrars erfarenhet av att leva med barn med diabetes typ 1 handlar mycket om påverkan på det dagliga livet, känslor som stress och oro samt vikten av stöd från sjukvården, andra föräldrar och framförallt familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens om både sjukdomen i sig men även hur den påverkar livet för familjen, samt framsteg inom forskningsområdet för att kunna hjälpa och stödja dessa familjer på bästa sätt och ge adekvat omvårdnad. / Background: Each year about 700 children get diagnosed with type 1 diabetes. There are many factors that can come into play. These factors can be hereditary, autoimmune and non-hereditary factors and the treatment for type 1 diabetes are lifelong. Aim: To describe the experiences of parents who have children with type 1 diabetes as well as describe the data collection method of the selected articles. Method: Descriptive literature that included 11 articles. Main result: The perceived experience of parents who have a child diagnosed with type 1 diabetes was the implication of life and everyday life and the perception that life would never be what it had once been. Family members such as siblings and other relationships were affected. A child with diabetes was perceived by parents as a daily extension of responsibilities as blood sugar levels had to be monitored day and night. Parents work schedules were adjusted to be more conductive to the child´s care during the day. Many parents feel insecure, stressed out and a loss of control when the kids weren´t around. Therefore, it was considered that tailored practical information and training for families affected was very beneficial to everyday life. Support groups and mentors perceived as valuable by the parents. The articles included used interviews and questionnaires as data collection method. Conclusion: Parents' experiences of living with a child who has type 1 diabetes has a profound impact on daily life, not to mention the added feelings of stress and anxiety. The importance of additional support from health care individuals, other parents with diagnosed children, and immediate family is crucial. It is important that nurses have the necessary skills and understanding of both the disease itself and the affects it has on the family, along with an ongoing education as advances in research come to fruition. These are all paramount in bringing the best possible care to the people affected by type 1 diabetes.

Bakgrund: 20 000 personer i Sverige lever med Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en kronisk, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av motoriska och icke-motoriska symtom. De motoriska symtomen försvårar utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med Parkinsons sjukdom upplever att de motoriska symtomen påverkar det dagliga livet. Metod: En allmänlitteraturöversikt utifrån tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: En oförutsägbar kropp, förlorad självständighet och begränsning av det sociala livet var tre huvudkategorier som framkom i resultatet med respektive subkategorier. Resultatet visade att personer med Parkinsons sjukdom uttryckte att kroppen var olika från dag till dag vilket stoppade dem i det dagliga livet. Det ledde till en förändrad identitet och en känsla av förlorad självständighet. Konklusion: En ökad kunskap och förståelse för hur det är för personer att leva med Parkinsons sjukdom, kan ge sjuksköterskor möjlighet att bedriva en bättre personcentrerad vård kring personer med Parkinsons sjukdom. / Background: 20 000 people in Sweden are living with Parkinson’s disease. Parkinson´s disease is a chronic neurologic disease characterised by motor and non-motor symptoms. The motor symptoms complicate the performance of activities in everyday life. Aim: The aim of this study was to describe how people with Parkinson’s disease experience how the motor symptoms affect their everyday life. Method: A general literature study based on ten qualitative scientific articles. Results: An unpredictable body, lost independence and limitations of social life was three main categories that emerged in the result with respective subcategories. The result showed that people with Parkinson’s disease expressed that the body was different from day to day, which stopped them in everyday life. This led to a changed identity and a sense of lost independence. Conclusion: An increased understanding in how people with Parkinson`s disease experience life, can give nurses an opportunity to give a better person-centered care to people with Parkinson´s disease.

Bakgrund: Den äldre befolkningen kommer att öka vilket innebär ett ökat behov av vård och stöd för att en bra hälsa ska kunna upprätthållas. Begreppet hälsa innefattar fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det blir allt vanligare att man även tar hänsyn till en existentiell dimension när det gäller hälsan. Interventioner riktade mot existentiell hälsa har visat positiva resultat. Arbetsterapeuters arbetsuppgift är att arbeta klientcentrerat och stärka varje patients emotionella och fysiska välbefinnande utifrån varje individs unika förutsättningar. Spiritualitet ingår som en del i varje människa och är därför en viktig del för arbetsterapeuter att beakta. Syfte: Att kartlägga och beskriva interventioner för äldre personer med fokus på existentiell hälsa. Metod: En litteraturstudie i form av en scoping review har använts. Artiklar har samlats in genom sökningar i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Elva artiklar har slutligen använts i arbetet och resultatet har granskats och analyserats numeriskt och tematiskt. Resultat: Interventionerna har kartlagts och beskrivits under följande kategorier: plats för interventionerna, spirituella interventioner, interventioner riktade mot mening och syfte med livet, kommunikationsbaserade interventioner riktade mot existentiell hälsa samt vårdgivarnas utbildning och utförande av interventioner riktade mot existentiell hälsa. Slutsats: Individuellt utformade interventioner riktade mot äldre personers existentiella hälsa ger ett positivt resultat i form av en bättre fysisk och psykisk hälsa. Känslan av att ha ett syfte och en mening med livet är viktig och ger individen ett ökat välbefinnande. Vidare forskning behöver utföras. / Interventions for elderly people with a focus on existential health - A scoping review.Background: The elderly population will increase, which means an increased need for care and support to ensure that good health can be maintained. The concept of health includes physical, mental and social well-being. It is becoming increasingly common to also consider an existential dimension in terms of health. Interventions aimed at existential health have shown a positive result. The duty of occupational therapists is to work client-centered and strengthen each patient's emotional and physical well-being based on each individual's unique conditions. Spirituality is part of every human being and is therefore an important part of occupational therapists to consider. Purpose: To map and describe interventions for elderly people with a focus on existential health. Method: A literature study in the form of a scoping review has been used. Articles have been collected through searches in the databases AMED, CINAHL and PubMed. Eleven articles have finally been used in the work and the result has been reviewed and analyzed numerically and thematically. Results: The interventions have been mapped and described in the following categories: place for the interventions, spiritual interventions, interventions aimed at meaning and purpose of life, communication-based interventions aimed at existential health and the care providers' education and execution of interventions aimed at existential health. Conclusion: Individually designed interventions aimed at the existential health of elderly people give a positive result in the form of better physical and mental health. The feeling of having a purpose and a meaning with life is important and gives the individual an increased well-being. Further research needs to be done.

The aim of this Master´s thesis is to examine how public library managers reflect on readers´ advisory and promotion of adult literature, and how they view and discuss the governmental proposition Läsa för livet (prop. 2013/14:3). Questions posed in this study are: What matters do public library managers think fiction have on adults? How do public library managers reflect on promotion of adult literature? What are public library managers´ views on the governmental proposition Läsa för livet and how it will affect the public library?The theoretical starting-points used in this study are views on literature by Magnus Persson and Gitte Balling, and views on literature promotion by Rasmus Grøn. Method chosen was semi-structured interviews with six library managers in public libraries. This empirical material was analyzed according to the questions above. The results show strong emphasis on patron acquisition in collection management and literary promotion, according to the respondents in this study. It also shows their lack of high expectations of the governmental proposition Läsa för livet. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

<p>De allra flesta fastighetsmäklare i Sverige arbetar med provisionslön. Syftet med det här arbetet är därför att förhoppningsvis skapa en diskussion i fastighetsmäklarbranschen om det är nödvändigt med provisionslön. Vi har intervjuat sex fastighetsmäklare och bland annat kommit fram till att det är dags för en förändring i fastighetsmäklarbranschen och att det bör föras en gemensam diskussion om lönesättningen.</p> / <p>Almost every estate agent in Sweden has a commission based salary. Our purpose with this thesis is to get a discussion among the estate industry about the necessity of this kind of salary. Our thesis is based on six interviews with estate agents. Among other things one of our conclusions is that it is time to make a change in the estate industry. It is also time to have a common discussion about the salary.</p>