41 |
Ett rop på hjälp : en intervjustudie om hur kvinnor med endometrios upplever bemötande och stöd från sjukvårdenEngblom, Alexandra, Holmgren, Heléne January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar omkring tio procent av kvinnor i fertilålder. I nuläget kan det ta flera år innan kvinnorna får rätt vård och behandling då kunskapen om sjukdomen är låg och få hänvisas rätt från början. Detta medför att kvinnorna blir begränsade i sin vardag. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta dessa kvinnor rätt krävs det en ökad kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med endometrios upplevde bemötande och stöd från sjukvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats har använts. Studien är baserad på sex intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och fem underkategorier framkom genom innehållsanalysen. Dessa huvudkategorier var oprofessionellt bemötande, oprofessionell vård och professionellt bemötande. Studiens resultat visade att kvinnor med endometrios upplevde att det fanns en stor okunskap i vården kring sjukdomen. Även ett bristande intresse och omhändertagande fanns och endast ett fåtal kvinnor upplevde ett professionellt bemötande. Slutsats: Det finns ett stort behov av förbättring i endometriosvård. Kvinnorna med sjukdomen får gå under lång tid utan professionell vård. Det krävs mer kunskap och intresse för sjukdomen för att sjuksköterskor ska kunna bemöta, stödja och vårda dessa kvinnor som de förtjänar.
|
42 |
Kvinnors upplevelser tiden efter att de fått diagnosen bröstcancer fram till operation : En litteraturstudie av patografierRezayi, Shahin January 2016 (has links)
No description available.
|
43 |
NÄR HJÄRTAT SVIKER : En kvalitativ intervjustudie om människors upplevelse av den levda kroppen efter en hjärtinfarktHusic, Ernad, Nilsson, Lillemor January 2006 (has links)
<p>Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det råder en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar som har samband med vår vällevnad. Den medicinska och kirurgiska behandlingen, samt det akuta omhändertagandet är väl utvecklade, vilket gör att allt fler människor överlever en hjärtinfarkt. Frågan är dock hur personer som upplevt en hjärtinfarkt hanterar sin livssituation efteråt. Syftet var att belysa människors upplevelse av den levda kroppen efter en hjärtinfarkt. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tre män i åldrarna 52 till 84 år. Resultatet visar att informanterna upplevde rädsla och oro för att drabbas av en ny hjärtinfarkt. De upplevde även en besvikelse över att kroppen inte orkade lika mycket som tidigare. Detta bidrog till en rastlöshet och en begränsad tillgång till livet. Vidare framkom det att informanterna försökte planera och prioritera sin tillvaro till att bli mindre stressfull. Gemensamt för alla informanter var att de upplevde ett lidande efter en hjärtinfarkt genom ovisheten om hur sjuka de egentligen var. Denna studie kan ge en ökad förståelse för hur dessa patienter bör bemötas av hälso- och sjukvården, för att kunna minska lidandet. Genom att lyssna på och prata om patientens upplevelse kan deras lidande lindras.</p>
|
44 |
Glädje i förskolan : En kvalitativ studie om glädje i barns samvaroBjörking, Anna, Persson, Malin January 2008 (has links)
<p>Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.</p><p>Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?</p><p>Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla. För att belysa syftet har vi använt oss av ostrukturerade observationer på två olika förskolor, sammanlagt ingår åtta barn i studien. Resultatet visar att mycket av glädjen ligger i det sociala samspelet och i att dela upplevelser med andra. En stor del av glädjen såg vi i korta vardagliga möten. Barnen tycker det är roligt med upprepning, kroppslig lek, att dela fokus och att göra lika. De ger uttryck för glädje genom skratt, leenden, blickar och kroppsspråk.</p>
|
45 |
Att hjälpas eller stjälpas : Hur patienter med depression påverkas av bemötandet i vårdenKilefors, Anette, Magnusson, Jenny January 2014 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Depression är ett stort problem både nationellt och globalt då uppskattningsvis 350 miljoner människor är drabbade av detta. Sjukdomen medför ett lidande och risken för att dessa patienter begår självmord är stor om den inte behandlas. Det vårdande mötet vid depression är komplicerat, och vårdpersonal upplever svårigheter i att bemöta dessa patienter på ett tillfredsställande sätt, exempelvis på grund av att de inte anser sig ha tillräckliga resurser och för att patienten ibland upplever skuld och skam och därför inte alltid accepterar sjukdomen. För att som allmänsjuksköterska på bästa sätt kunna främja deprimerade patienters hälsoprocesser är det av stor vikt att söka reda på hur de upplever bemötandet i vården och hur det påverkar dem. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande och hur det påverkade deprimerade patienters upplevelser av sin situation. Metod: Studien är en litteraturstudie grundad på självbiografier. Med en induktiv ansats gjordes en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av innehållet i biografierna framkom efter analysen tre kategorier och sju underkategorier som berör vårdpersonalens bemötande och hur dessa påverkar patienternas upplevelser av sin situation. Dessa kategorier var övergivenhet, integritetskränkning och ökad självkänsla. Underkategorierna var att inte bli sedd, frånvaro av åtgärder, att bli bortvald, minskad trygghet, att bli förminskad, att bli bekräftad och att erhålla kunskap. Slutsats: Av resultatet kan ses att det finns brister i bemötandet vilka ger en känsla av övergivenhet och som orsakar ett ökat lidande för patienten. Kontinuiteten i vården bör därför prioriteras för att känslan av övergivenhet ska minska. I resultatet framträder också att en ökad självkänsla kan upplevas genom ett bemötande som bekräftar patienten och som ger denne en större kunskap och bättre förståelse om sin situation. Tid för reflektion om den rådande vårdkulturen och om bemötandet behöver få mer utrymme inom vårdinstanserna. Mer forskning behövs för att öka kunskaperna om hur sjuksköterskor ska kunna möjliggöra ett så bra vårdande klimat som möjligt i omvårdnadsprocessen.
|
46 |
Ett förändrat liv efter diagnosen MS : Individers upplevelse av att leva med multipel sklerosMokhtarzadeh, Saeideh, Paiman, Farah January 2017 (has links)
Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen orsakar en rad olika symtom som kan ha negativ påverkan på individens dagliga liv. Idag finns cirka 18000 registrerade MS-patienter i hela Sverige. Tidigare studier visar att MS kan medföra betydande problem för patienten, anhöriga och samhället. Att leva med en kronisk och obotlig sjukdom är orsak till många ofrivilliga förändringar i det dagliga livet. När hälsan hotas, då hotas också människans livsvärld. Sjuksköterskor kan genom att uppmärksamma individers livsvärld, öka förståelse för och kunskap om patienters behov, vilket leder till en god och anpassad vård. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelse av att leva med MS. Studien är en litteraturstudie och baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar. För analys av insamlade data användes Axelssons analysmodell. Resultatet av denna studie presenteras i tre teman: ”att livet förändras”, ”att hantera livet”, samt ”att se framåt”. Sjukdomen påverkar den drabbade individen både fysiskt och psykosocialt vilket skapar förändringar samt orsakar begränsningar och svårigheter i det dagliga livet. Individer upplever att genom att få ett nytt perspektiv på livet samt genom att få kunskap om MS och förståelse för sina förmågor, kan lättare hantera sitt förändrade liv. Dessa medför att individen ser framtiden ljusare trots en kronisk sjukdom. När individer erhåller ett holistiskt synsätt istället för att koncentrera på de negativa följderna av sjukdomen då kan dessa individer leva ett bra liv. Vidare forskning om upplevelser av olika MS-symtom exempelvis den sjukliga tröttheten, sexuell dysfunktion samt användning av olika strategier kan ge ytterligare kunskap hos hälso- och sjukvårdpersonalen.
|
47 |
Erfarenheter av att leva med hjärtsvikt : En litteraturstudie / Experiences of living with heart failure : A literature reviewTideman, Pontus, Skoglund, Dennis January 2019 (has links)
Sammanfattning Bakgrund:Ungefär 250 000 människor av Sveriges befolkning är drabbade av diagnosen hjärtsvikt. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt kan komma att öka i antal varje år, samt att det finns brister i sjuksköterskors kunskap om hur de ska vårdas inom avdelningar som inte är specialiserade på hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte:Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod:En litteraturstudie med en kvalitativ ansats genomfördes där 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes fram. Kvalitetsgranskningen resulterade i artiklar som bäst stämde överens med studiens syfte och som hade högst kvalité. Till analysen valdes det ut åtta artiklar. Resultat:Analysen ledde fram till två kategorier, dessa var: fysiska konsekvenser samt psykiska konsekvenser. Fysiska konsekvenser beskrevs utifrån tre subkategorier: begränsade i vardagliga aktiviteter, att vara beroende av andra, begränsade i fysisk ork. Psykiska konsekvenser beskrevs utifrån tre subkategorier: oro och rädsla, sorg och frustration, acceptans eller inte. Slutsats:Patienter med hjärtsvikt levde med begränsningar i sitt vardagliga liv på grund av sjukdomens symtom vilket också gjorde dem beroende av andra. Patienter som levde med hjärtsvikt gick också igenom känslomässiga reaktioner och accepterade sin diagnos på olika sätt. Det är viktigt att sjuksköterskan har en ökad förståelse till hur det är att faktiskt leva med hjärtsvikt. Genom att vara lyhörd till genomlevda upplevelser kan sjuksköterskan bidra med stöd och information. Detta har diskuterats utifrån ett livsvärldsperspektiv.
|
48 |
I klorna på kung alkohol : En självbiografisk studie om den alkoholberoendes livsvärldGren, Jenny, Söder, Martina January 2010 (has links)
<p><strong>Bakgrund:</strong> Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. <strong>Metod: </strong>För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. <strong>Slutsats:</strong> Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation. </p>
|
49 |
Glädje i förskolan : En kvalitativ studie om glädje i barns samvaroBjörking, Anna, Persson, Malin January 2008 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje. Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt? Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla. För att belysa syftet har vi använt oss av ostrukturerade observationer på två olika förskolor, sammanlagt ingår åtta barn i studien. Resultatet visar att mycket av glädjen ligger i det sociala samspelet och i att dela upplevelser med andra. En stor del av glädjen såg vi i korta vardagliga möten. Barnen tycker det är roligt med upprepning, kroppslig lek, att dela fokus och att göra lika. De ger uttryck för glädje genom skratt, leenden, blickar och kroppsspråk.
|
50 |
Att ta sitt liv i samband med psykiatrisk vård -innebörder för de efterlevandeKrell, Diana, Stablum, Frida January 2013 (has links)
Årligen tar cirka 1200 människor sina liv i Sverige varav ungefär hälften var kända inom psykiatrin.Psykiatrins roll är många gånger långt ifrån självklar i att stödja de efterlevande. Syftet med kommande studie är att belysa innebörder av de efterlevandes upplevelser, efter att en närstående med psykisk ohälsa tagit sitt liv. Genom att ta del av de efterlevandes livsvärld är vår förhoppning att studien ska kunna leda till ett bättre stöd, en ökad kunskap och förståelse för deras upplevelser. Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats. Datainsamling kommer att göras, genom ostrukturerade intervjuer, med efterlevande i sydöstra Sverige och planeras att starta hösten 2013 och vara avslutad under sommaren 2014
|
Page generated in 0.0408 seconds