Detta forskningsarbete fokuserar på elevernas inställning och upplevelse till att använda ljudböcker i klassrummet, böcker nu förtiden är inte bara analoga utan även digitala. De tre böcker som användes i denna forskning läses upp på tre olika vis, talsyntes (datorröst), författar- (vanlig uppläsning) och skådespelaruppläsning (dramatisk uppläsning). De frågeställningar vi tittar närmare på är följande: Vad är elevernas inställning till ljudböcker i klassrummet? Vad är elevernas inställning till de olika uppläsningsformerna; författaruppläst, skådespelaruppläst och uppläst genom talsyntes? Hur var elevernas upplevelse av att lyssna på ljudböckerna? I vår forskning använde vi oss av intervjuer och bildanalys. Eleverna intervjuas en gång innan de lyssnat på ljudböckerna och en andra intervju gjordes när de hade lyssnat på ljudböckerna och målat en bild till, denna bild gjorde vi bildanalyser till. Forskningen kom fram till att eleverna är mer intresserade av innehållet i en ljudbok än ljudbokens uppläsningsätt. Däremot har uppläsningssättet en viss påverkan på hur aktivt eleverna lyssnade. Elevernas inställning och upplevelse till ljudböcker i klassrummet var positivt.

Syftet med studien är att undersöka hur de tillfrågade lärarna använder ljudboken i klassrummet i svenskämnet i grundskolans senare år. Därtill undersöks i vilket syfte ljudböckerna används, samt vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med ljudbok i undervisningen. Utifrån en kvalitativ enkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer med svensklärare som arbetar i grundskolans senare år framkom att tillfrågade lärare är positiva till att använda ljudböcker i klassrummet. Detta eftersom lärarna menar att ljudboken kan bidra till bland annat ökad läsmotivation, utökat ordförråd och möjlighet att upptäcka nya genrer. De frågetecken och nackdelar som nämns av respondenterna kretsar främst kring hur man praktiskt arbetar med ljudboken. Slutsatsen är att ljudböcker används alltmer i undervisningen i svenska och främst som ett substitut eller komplement för högläsning.

Aldrig ensam: bilderbok till VR Jag har utforskat bilderboken och försökt utveckla en ny berättarform som bjuder in läsaren till en djupare dimension på samma gång som den ger bilderboken en chans att komma till “liv” på ett fysiskt vis. Jag har gjort detta genom att återskapa en barnbok, som jag illustrerat och skrivit tillsammans med Dr. Heather Briscoe, till en VR upplevelse. Genom att hämta mina akvarell-illustrationer ur bilderboken utforskar jag kontrasten mellan det analoga tvådimensionella och det digitala tredimensionella genom temat “Relation till naturen”. Berättelsen handlar om stunder ur ett barns liv och familjebanden som introducerar naturens kretslopp genom tidlös visdom. / Never Alone: Picture Book into VR I have studied the picture book and tried to develop a new narrative form that invites the reader to enter a deeper dimension while also giving the picture book a chance to come to “life” in a physical way. I have done this by recreating a children’s book, which I illustrated and wrote in collaboration with Dr. Heather Briscoe, into a VR experience. By bringing in my watercolour illustrations from the picture book, I explore the contrast between the analogue two-dimensional and the digital three-dimensional through the theme “Relationship to nature”. The narrative is about moments from a child’s life and the family ties that introduce nature’s cycles through timeless wisdom.

<p>This Thesis has been carried out in cooperation with To Me Group AB. To MeGroup AB is a company situated in Linköping working with innovative solutionsfor new media. They are the largest provider of audio guides in the NordicCountries, inter alia.</p><p>The objective of this thesis has been to develop a concept and a physical model of the “HybridRadio”. The “HybridRadio” is a consumer product which makes daily information e.g. news, personal information from for example the bank or pharmacy etc. available to all by spreading written information with sound. It was important that the “HybridRadio” should have an interface that simplifies the understanding of the product functions for the user. Part of the thesis has been to link audio navigation to the design of this product.</p><p>In the early phase of this thesis project, a market research was carried out, inwhich rival products were distinguished, and their properties compiled andanalyzed concerning design, function and technology. A radio and a DAISY-player was purchased and analyzed. This gave an indication of what the “HybridRadio” could be developed into. A study was later made of different varieties of audios which would work with the navigation. Among these audios there were voice synthesis, Earcon, Auditive Icons, Digitalized Audio, and Spearcons. Further on, a functional analysis and a specification of requirements was carried out, in order to determine which functions to use, and which not to.</p><p>With this Pre-Study in the baggage, the concept development could start. Anextensive set of sketches was made, from which a few were further developedinto a CAD program called Solid Works. Six of these concepts where assembledand then compared with each other in a Pugh-matrix in order to filter out whichof the concepts would best fit the “HybridRadio”. One winning concept was chosen and further investigated. Finally, a physical model was developed and amodel built.</p><p>This thesis is written in chronological order. So, the end result in the form of aproduct presentation with pictures of the final model and an analysis of theproduct design will be provided at the end of this thesis.</p> / <p>Detta examensarbete har utförts i samarbete med To Me Group AB. To Megroup AB är ett företag baserat i Linköping som arbetar med innovativa lösningar för nya medier. De är bland annat Nordens största leverantör av ljudguider.</p><p>Målet med arbetet var att ta fram ett koncept och en fysisk modell av enHybridRadio. HybridRadion är en konsumentprodukt som gör daglig information, som nyheter, personlig information från t.ex. bank, apotek mm, tillgänglig för alla genom att sprida skriven information med ljud. Det var viktigt att HybridRadion skulle ha en interaktion som förenklar förståelsen av produkten för användaren. En del av arbetet skulle även koppla samman ljudnavigering med utformningen av produkten.</p><p>I den inledande fasen av arbetet gjordes en marknadsundersökning därkonkurrenternas produkter insamlades, sammanställdes och analyseradesutifrån design, funktion och teknik. En radio och en DAISY-spelare köptes in och analyserades. Detta gav en känsla för hur HybridRadion skulle kunna utvecklas. Sedan utfördes en studie av olika ljudtyper som skulle passa till navigationen. Bland dessa fanns talsyntes, earcon, auditiva ikoner, digitaliserat ljud och spearcons med. Vidare utfördes en funktionsanalys och kravspecifikation för att ta reda på vilka funktioner som skulle tas med och vilka som skulle uteslutas.</p><p>Med denna förstudie i bagaget började konceptutvecklingsfasen. Där utfördesett omfattande skissarbete, varav ett urval av dessa utvecklades vidare i CADprogrammet Solid Works. Sex stycken koncept togs fram och jämfördes med varandra i en utvärderingsmatris för att utse vilket koncept som passarHybridRadion bäst. Det valda konceptet utvecklades sedan och en fysisk modell togs fram.</p><p>Eftersom rapporten är skriven i kronologisk ordning redovisas slutresultatet, enproduktpresentation med bilder på den framtagna produkten och en analys avresultatet längst bak i rapporten.</p>

This Thesis has been carried out in cooperation with To Me Group AB. To MeGroup AB is a company situated in Linköping working with innovative solutionsfor new media. They are the largest provider of audio guides in the NordicCountries, inter alia. The objective of this thesis has been to develop a concept and a physical model of the “HybridRadio”. The “HybridRadio” is a consumer product which makes daily information e.g. news, personal information from for example the bank or pharmacy etc. available to all by spreading written information with sound. It was important that the “HybridRadio” should have an interface that simplifies the understanding of the product functions for the user. Part of the thesis has been to link audio navigation to the design of this product. In the early phase of this thesis project, a market research was carried out, inwhich rival products were distinguished, and their properties compiled andanalyzed concerning design, function and technology. A radio and a DAISY-player was purchased and analyzed. This gave an indication of what the “HybridRadio” could be developed into. A study was later made of different varieties of audios which would work with the navigation. Among these audios there were voice synthesis, Earcon, Auditive Icons, Digitalized Audio, and Spearcons. Further on, a functional analysis and a specification of requirements was carried out, in order to determine which functions to use, and which not to. With this Pre-Study in the baggage, the concept development could start. Anextensive set of sketches was made, from which a few were further developedinto a CAD program called Solid Works. Six of these concepts where assembledand then compared with each other in a Pugh-matrix in order to filter out whichof the concepts would best fit the “HybridRadio”. One winning concept was chosen and further investigated. Finally, a physical model was developed and amodel built. This thesis is written in chronological order. So, the end result in the form of aproduct presentation with pictures of the final model and an analysis of theproduct design will be provided at the end of this thesis. / Detta examensarbete har utförts i samarbete med To Me Group AB. To Megroup AB är ett företag baserat i Linköping som arbetar med innovativa lösningar för nya medier. De är bland annat Nordens största leverantör av ljudguider. Målet med arbetet var att ta fram ett koncept och en fysisk modell av enHybridRadio. HybridRadion är en konsumentprodukt som gör daglig information, som nyheter, personlig information från t.ex. bank, apotek mm, tillgänglig för alla genom att sprida skriven information med ljud. Det var viktigt att HybridRadion skulle ha en interaktion som förenklar förståelsen av produkten för användaren. En del av arbetet skulle även koppla samman ljudnavigering med utformningen av produkten. I den inledande fasen av arbetet gjordes en marknadsundersökning därkonkurrenternas produkter insamlades, sammanställdes och analyseradesutifrån design, funktion och teknik. En radio och en DAISY-spelare köptes in och analyserades. Detta gav en känsla för hur HybridRadion skulle kunna utvecklas. Sedan utfördes en studie av olika ljudtyper som skulle passa till navigationen. Bland dessa fanns talsyntes, earcon, auditiva ikoner, digitaliserat ljud och spearcons med. Vidare utfördes en funktionsanalys och kravspecifikation för att ta reda på vilka funktioner som skulle tas med och vilka som skulle uteslutas. Med denna förstudie i bagaget började konceptutvecklingsfasen. Där utfördesett omfattande skissarbete, varav ett urval av dessa utvecklades vidare i CADprogrammet Solid Works. Sex stycken koncept togs fram och jämfördes med varandra i en utvärderingsmatris för att utse vilket koncept som passarHybridRadion bäst. Det valda konceptet utvecklades sedan och en fysisk modell togs fram. Eftersom rapporten är skriven i kronologisk ordning redovisas slutresultatet, enproduktpresentation med bilder på den framtagna produkten och en analys avresultatet längst bak i rapporten.

I och med digitaliseringen har fenomenet streaming vuxit fram. Nu behövs inte längre separata medier för att kunna ta del av musik, film och tv etc. Man behöver inte heller äga eller ha fysisk tillgång till skivan eller filmen. Allt finns samlat på en och samma plattform. Spotify och Netflix är två typexempel på dessa streamingtjänster. De båda erbjuder abonnenter ett stort bibliotek med musik (Spotify), och film och tv serier (Netflix). Detta streaming koncept är något som även ljudböcker har anammat, och numera finns det även ljudbokstjänster som erbjuder abonnenter ett stort bibliotek med ljudböcker men även e-böcker.    Storytel är en av dessa tjänster och är våren 2018 den ledande ljudbokstjänsten i Sverige. Det finns även Nextory och BookBeat, men i denna uppsatsen analyserades endast Storytel som var den första och är även den största tjänsten i Sverige. Syftet med uppsatsen var att analysera Storytels marknadsföring, det vill säga deras reklamkampanjer, samt undersöka representationen av genus, etnicitet och ålder där. Därför valdes ett par reklamvideor ut, som sedan analyserades med en semiotisk metod men även utifrån ett intersektionellt perspektiv. Storytels marknadsföring kan vara en av anledningarna till att de har blivit så framgångsrika, därför har det varit intressant att studera just deras marknadsföring.   Resultatet blev att Storytel genomgående använder liknande färger i de sex reklamfilmer som analyserats. De använder till exempel orangea hörlurar för att representera sitt varumärke. Reklamfilmerna används även som ett slags exempel på vad Storytel kan ha för roll i en typisk vardag. Kvinnor är i en tydlig majoritet av klippen, och de gör främst produktiva saker så som att laga mat eller träna, samtidigt som de lyssnar på en ljudbok. Tre kvinnor verkar vara mellan 20–30 år, två personer (en man och en kvinna) runt medelåldern, och en man 50–60.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och jämföra metoder som elever i årskurs 3 på gymnasiet använder sig av vid tillägnande av skönlitteratur. Jag undersökte även vilka av läsmetoderna tyst läsning, högläsning och ljudbok elevernas svensklärare och andra svensklärare på skolan anser är givande för deras elevers tillägnande av skönlitteratur i årskurs 3 på gymnasienivå. Detta undersöktes genom kortare lärar- och elevintervjuer. Resultaten visar att lärarna tycker att alla metoder är bra för olika elever och menar att eleverna kan variera när de läser skönlitteratur. Elevernas svar visar att högläsning och läsning i en fysisk bok fortfarande är populärt och de anser att ljudböcker bör användas på deras egen fritid. Studiens intervjusvar från eleverna visar också på att merparten av informanterna tycker det är intressant och positivt med läsning av skönlitteratur och de upplever att de får ut något av det, medan ett fåtal anser att det är svårt, jobbigt och tråkigt. Slutsatsen som jag kan dra utifrån mina resultat är att eleverna själva bör kunna välja på vilket sätt de ska tillägna sig skönlitteraturen i skolan samt att informanterna är positiva till olika tillvägagångssätt för att läsa skönlitteratur.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vilka läsmetoder några f-3 lärare väljer att använda i sin undervisning för elevernas tillägnande av skönlitteratur samt vilka läsmetoder några f-3 elever föredrar. De läsmetoder som studien fokuserar på är högläsning, tyst läsning och ljudbok. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod med några lärare och elever. Resultatet av lärarnas svar visar att lärarna varierar sig i användning av läsmetoder, men den läsmetod som föredras är högläsning. Resultatet av elevernas svar visar att de tycker om samtliga läsmetoder, men att de föredrar tyst läsning. Detta är även den läsmetod som flera av eleverna använder sig av på fritiden. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om att det är viktigt med varierande läsmetoder som gynnar eleverna på olika sätt och att det kan öka deras läslust. Läsmetoderna blir sedda som komplement till varandra. Den läsmetod som eleverna anser fungerar bäst för dem är tyst läsning, både i skolan och på fritiden.

No description available.

I den allmänna debatten framförs ofta åsikten att ljudbokens popularitet i kombination med de digitala strömningstjänsternas kommersiella genomslag leder till en förflackning av vår litteraturkonsumtion och hotar den smalare, kvalitativa, litteraturens position och existens. Deckare, feelgood och romance dominerar idag lyssningen i strömningstjänsterna, men beror skillnaden i konsumtionsmönster på ljudboken som modalt format eller finns det andra förklaringsmodeller? Är denna form av litteraturkonsumtion ett substitut för läsning av tryckta böcker, eller är den primärt inkrementell? Kan det i själva verket finnas ett positivt motnarrativ där ljudbokens materialitet öppnar upp möjligheter till nya litterära uttryck och sätt att konsumera litteratur som kan bidra till att både bredda och fördjupa det litterära fältet? I denna framställning diskuteras dessa frågar med hjälp av en tvärvetenskaplig ansats, där tidigare forskning och teoretiska perspektiv kombineras med empiriskt material: en enkätundersökning i Facebookgruppen ”Vi som älskar ljudböcker” som genomfördes i februari 2023 samt aktuella exempel från de ledande svenska strömningstjänsterna. Med utgångspunkt i enkätsvaren visas hur ljudboken i större utsträckning än idag kan fungera som en viktig pusselbit i det litterära framtidsnarrativet, både för smalare kvalitetslitteratur och olika former av populärlitteratur och hur det ekosystem som producerar och tillgängliggör ljudböcker, framför allt de digitala strömningstjänsterna, genom kreativ affärsutveckling och användning av ny teknik som artificiell intelligens, metadata och personalisering, kan bidra till denna utveckling.