Följande uppsats kommer att undersöka huruvida expansionen av antalet studieplatser vid universitet och högskolor under 1990-talet i Sverige har påverkat möjligheterna för realiserad social rörlighet uppåt. Genom att jämföra respondenter för år 1991 med respondenter för år 2010 ämnar vi besvara frågeställningen hur social rörlighet och sannolikheten att uppnå en akademisk examen har utvecklats i Sverige. 1991 utgör mätpunkten före expansionen, och 2010 efter. Möjligheten definieras i denna studie av den realiserade möjligheten. Baserat på en klassindelning som utgår från individens yrkestillhörighet genomförs logistiska regressionsanalyser för att finna hur olika klassbakgrund påverkar sannolikheten för individer i Sverige att ha uppnått en högre klasstillhörighet än uppväxtklassen. Med utgångspunkt i både mikro- och makroteoretiska perspektiv skapar vi en analysmodell som appliceras för att undersöka sannolikheten att uppnå en högre klasstillhörighet än den man kommer ifrån, sannolikheten att uppnå en akademisk examen samt sannolikheten att vara stationär i sin klasstillhörighet. Vi kommer även presentera diverse tidigare studier som behandlar ämnet social rörlighet, social skiktning och utbildning. Studien som genomförs är deduktiv, och det teoretiska ramverket utgörs av teorier på främst mikronivå. Vi kan i vår studie finna att sannolikheten för social rörlighet samt sannolikheten för att uppnå en universitetsexamen är högre för 2010 än 1991, vilket leder oss till slutsatsen att högskoleexpansionerna har varit effektiva medel för en större jämlikhet när det gäller social rörlighet och högsta uppnådd utbildning i Sverige. Samtidigt kan vi finna en relativt hög grad av social reproduktion i Sverige, vilket skulle kunna indikera att en individs habitus har stor inverkan. Vi kan dock inte finna några statistiskt signifikanta könsskillnader. Dock finner vi att sannolikheten att uppnå en akademisk examen är högre för individer som spenderat huvuddelen av uppväxten utomlands, men att de samtidigt har ett lägre odds att hamna i en högre klass än föräldrarnas klasstillhörighet.

In 2021 Sweden got its first female prime minister, 102 years after women first were given the right to vote. Given the big focus on equality that has been a political trademark for the country for years, this milestone seems to have been passed quite late, which poses the question of how Sweden is doing in regard to equality. This paper investigates the possibility for women to be elected to municipality council in 2018, with focus on the importance of incumbency. Based on the power shield-hypothesis saying that incumbency increases the chances for a woman to be elected more than it does for a man, the effect of gender and incumbency on the probability of being elected to municipal council for 20 Swedish municipalities is investigated. Using a logistic model, the joint effect of being a woman and incumbent cannot be found on the probability of being elected to municipal council in the 2018 election. Tests of the importance of incumbency for women and men show that incumbency is very important for both genders, and no extreme effect can be found for either gender. The paper rejects the power shield-hypothesis for the Swedish municipality council-election of 2018.

Bakgrund: En förlossning kan väcka många känslor hos den födande kvinnan, både positiva och negativa. Denegativa känslorna kan försvåra och bromsa kvinnans förlossningsförlopp. En hjälp i att kvinnan ska upplevafödandet som hanterbart kan vara Föda utan rädsla [FUR] metodens fyra verktyg; andningen, avspänningen,röstens kraft och tankens kraft. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vilka skillnader som fanns mellanfödande kvinnor som använt sig av metoden Föda utan rädsla och födande kvinnor som inte använt sig avmetoden, genom att jämföra bakgrundsvariabler, förlossningsvariabler och förlossningsupplevelse. Metod:Kvantitativ retrospektiv studie. Urvalet bestod av 4421 kvinnor som fött barn vid en förlossningsavdelning iMellansverige under januari 2020-november 2021. Variabler från kvinnornas förlossningsjournaler hämtadesautomatiskt till SPSS och innehöll avidentifierad information. Data analyserades i statistikprogrammet SPSSmed deskriptiv design, chi-två test och logistisk regression. Resultat: Resultatet visar att förstföderskoranvände metoden i större utsträckning än omföderskor. En lägre andel kvinnor som använde FUR-metodenavslutade förlossningen med akut kejsarsnitt (4,4 procent VS 12,4 procent). Slutsats: Studien har visat attFUR-metoden kan påverka förlossningsutfallet. Användandet av FUR-metoden påverkade inte hur kvinnanskattade sin förlossningsupplevelse. För att grundligt kartlägga metodens effekt behövs därför vidare studier.Klinisk tillämpbarhet: Om studiens resultat kan bekräftas genom vidare forskning, bör personal utbildas inomFUR-metoden och barnmorskor på mödravården bör uppmuntra både förstföderskor och omföderskor attbekanta sig med FUR-metoden.

Denna uppsats söker validera ett yrkesbaserat klasschemas förmåga att predicera skillnader iarbetsvillkor och utbildningskrav för anställda i Sverige enligt föreskrivna kriterier.Kriterierna för indelningen av klasschemat är baserade på begreppet arbetslogik – ettsamlingsnamn för olika arbetsvillkor, samt kompetenskrav. Uppsatsen undersöker huruvidapositioner i klasschemat kan särskiljas med hjälp av dessa kriterier med utgångspunkt i ettriksrepresentativt urval, 2010 års Levnadsnivåundersökningen. Fyra logistiskaregressionsmodeller används för att pröva riktningen och styrkan sambandet mellanklasschemat, och variabler relaterade till arbetsvillkor och kompetens, signifikanstester utgårfrån p-tester. Resultatet är i linje med de förväntade samband som beskrivs i litteraturen.Skillnader i auktoritetsrelationer och arbetsplatsens utformning enligt arbetslogik får stöd.Utbildningskrav utgör en signifikant skillnad mellan priviligierade och icke-priviligieradeyrken.

Partiellt bortfall är en vanligt förekommande felkälla vid statistiska undersökningar. Med partiellt bortfall avses avsaknad av vissa variabelvärden för ett observationsobjekt, något som riskerar leda till förlust av statistisk styrka och skeva parameterskattningar. Ett stort antal metoder har utvecklats för att hantera denna problematik, och syftet med denna uppsats är att undersöka vilken effekt några av dessa metoder har på parameterskattningarna i en logistisk regressionsmodell, och huruvida dessa metoder är lämpliga att tillämpa på aktuellt datamaterial. De metoder som inkluderats i denna studie är complete case analysis, MICE och missForest. För ändamålet simuleras partiellt bortfall av olika omfattningar och under olika bortfallsmekanismer i ett verkligt datamaterial som består av 2987 observationer och fem variabler. Metoderna utvärderas sedan med avseende på normalized root mean squared error (NRMSE), samt genom att undersöka hur de regressionskoefficienter som skattats med de imputerade datamaterialen avviker från de regressionskoefficienter som skattats med det kompletta, observerade datamaterialet. missForest resulterar i lägst NRMSE. I den efterföljande logistiska regressionsanalysen resulterar dock MICE i betydligt lägre bias än missForest. / Missing data is a common problem in research and can lead to loss of statistical power and bias in parameter estimates. Numerous methods have been developed for dealing with missing data, and the aim of this thesis is to evaluate how a number of these methods affect the parameter estimates in a logistic regression model, and whether these methods are suitable for the data in question. The methods included in this study are complete case analysis, MICE and missForest. For the purpose of evaluating the methods, missing values in varying proportions and under different missing mechanisms are generated in a real dataset consisting of 2987 observations and five variables. The performance of the methods is assessed by normalized root mean squared error (NRMSE), and by comparing the regression coefficients estimated using the original, true data set with the regression coefficients estimated using imputed data sets. missForest results in the lowest NRMSE. In the subsequent logistic regression analysis, however, MICE results in considerably lower bias than missForest.

Förekomsten av friends-and-neighbours-effekten, det vill säga när röstningsmönster är påverkade av geografisk samhörighet mellan politiker och väljare, är ännu outforskad i en svensk kontext. Denna kandidatuppsats undersöker därav förekomsten av friends-and-neighbours-effekten utifrån partiledarens geografiska uppväxtkommun. De sex kommunerna Vingåker, Nacka, Sollefteå, Kristianstad, Täby och Eskilstuna, de tre valåren 2002, 2010 och 2018, samt de två partierna Socialdemokraterna och Moderaterna utgör uppsatsens utgångspunkt. Datamaterial från Svensk valundersökning (SNES) används i logistiska regressionsanalyser för att besvara frågeställningarna om huruvida friends-and-neighbours-effekten finns närvarande i svenska väljares röstningsmönster samt om effekten skiljer sig mellan höger- och vänsterväljare. Resultatet av analyserna redovisas i form av genomsnittliga marginaleffekter (Average Marginal Effects) och tyder framför allt på förekomsten av friends-and-neighbourseffekten i Sollefteå när Stefan Löfvén var partiledare under valåret 2018. I resterande kommuner är effekten inte möjlig att urskilja eller bekräfta. Friends-and-neighbours-effekten är således mer framträdande bland socialdemokratiska än moderata väljare utifrån operationaliseringen av de aktuella variablerna.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur väl logistisk regression kan användas för att prediktera vinnaren i en snookermatch. Detta görs med hjälp av statistik över spelarna samt resultat från tidigare matcher och turneringar. En mängd möjliga förklarande variabler presenteras som exempelvis ranking, antal vunna matcher, hemland, typ av turnering, prissumma och omgång (final, semifinal, et cetera). Även tvåvägs-interaktioner mellan variablerna undersöks. Modeller tas fram utifrån hur de presterar i AIC, BIC, residualavvikelse samt Hosmer-Lemeshow-testet. Därefter mäts deras prediktiva förmåga hos ett helt nytt datamaterial med hjälp av noggrannhet, sammanblandningsmatriser och AUC. Resultatet ger flera olika modeller, men den som i slutändan väljs är en modell med bara en förklarande variabel – skillnaden i spelarnas ranking. Modellen hade rätt i sina prediktioner i 60 procent av fallen. Snooker visar sig vara en relativt svårpredikterad sport, jämfört med exempelvis fotboll och hockey, med flera oväntade utfall där den överlägset bättre rankade spelaren förlorade. Modellen är visserligen bättre än vad att godtyckligt gissa vilken spelare som kommer vinna hade presterat, vilket får ses som ett lägsta mått på användbarhet. / This study aims to investigate how well logistic regression can be used to predict the winner in a snooker game. This is done using statistics on the players and results from previous matches and tournaments. A range of possible explanatory variables are presented, such as ranking, number of wins, country, type of tournament, prize money, and round (final, semifinal, et cetera). Two-way interactions between the variables are also examined. Models are developed based on their performance in AIC, BIC, residual deviation, and the Hosmer-Lemeshow test. Then, their predictive ability is measured on an entirely new data set using accuracy, confusion matrices, and AUC. The result produces several different models, but the one ultimately chosen is a model with only one explanatory variable – the difference in the players' rankings. The model was correct in its predictions in 60 per cent of cases. Snooker turns out to be a relatively difficult sport to predict, compared to, for example, football and hockey, with several unexpected outcomes where the significantly better-ranked player lost. The model is at least better than randomly guessing which player would win, which should be seen as the lowest measure of usefulness.

The North-American sociologist Michael Lipsky has characterized social workers as street-level bureaucrats with a substantial discretion in the relationship between the welfare state and its citizens. Within Lipsky´s theoretical framework social workers appear as a powerful group that socializes the citizens to uphold certain expectations towards the welfare state and its (re)distributional programs. From this point of view, it is important to learn more about social workers and the attitudes they express towards the welfare state. The aim of this study is to analyze how the welfare-political attitudes of future social workers are affected by their social background (e.g. class background and ancestral homeland). The study positions itself within class theory, but also includes other social science perspectives covering social stratification and interest formation. The data material was collected through a survey based on a sample of 145 social work students at a Swedish university and analyzed with a binary logistic regression model. Although the study shows an absence of broad statistical correlations between the social background variables and the welfare-political attitudes, it also shows that class background, age and party-political preferences are factors that have a statistically significant impact on some of the welfare-political attitude indicators.

Med flest kända fyndplatser i världen av den globalt rödlistade vårsvampen bombmurkla (Sarcosoma globosum) åligger det Sverige ett internationellt ansvar för artens bevarande. På senare tid bedöms dock många av svampens växtplatser ha förstörts på grund av granbarkborreangrepp till följd av höga sommartemperaturer, något som befaras bli allt vanligare i och med klimatförändringarna. För att långsiktigt bevara arten tror jag därför att riktade eftersök kan bli aktuella. I denna studie undersöks vilka miljödata som är användbara för att prognostisera bombmurklans förekomst på landskapsnivå och möjligheterna med att använda GIS-baserad förekomstmodellering för att upptäcka nya växtplatser. Beståndsmedelålder, skogsslag och jordart, samt i viss mån lutning och väderstreck (aspekt) bedöms vara goda förklaringsvariabler för svampens förekomst. Under fältarbetet upptäcktes 1 ny växtplats förbombmurkla och det finns indikationer, om än inte statistiskt styrkta, på att bombmurklan oftare påträffas i områdena med god modellerad prognos för förekomst än i andra gran- eller barrblandskogar. / With most known occurrences of the threatened Sarcosoma globosum globally, Sweden bears international responsibility for this fungus’ survival. Lately, many of the previously known sites for the species have expired due to bark beetle attacks caused by high summer temperatures, which in future may occur even more frequently because of climate change. Therefore, I find targeted search for new occurrences necessary for future conservation. In this study I investigate which variables are useful for predicting occurrence on landscape-scale and the potential of using species distribution modelling forfinding S. globosum. Mean tree age, forest type and sediment, and to some degree slope and aspect, are useful variables for predicting occurrence. During field work 1 new site was discovered and there are indications, although not statistically significant, that S. globosum is more common in areas with high modelled prognosis for occurrence than in other spruce- or mixed coniferous forests.

En hög tillitsnivå i samhället för med sig en rad olika positiva effekter. Det är därför av intresse att undersöka vilka faktorer som gör att två personer som inte känner varandra kan uppleva vad denna studie kallar generell tillit. Studien syftar till att undersöka hur olika välfärdstyper främjar varierande nivåer av mellanmänsklig tillit. Detta görs genom att dela in sex idealtypiska länder efter Esping-Andersens tre olika välfärdstyper; universella-, liberala-, och konservativa välfärdsstater. Studien utgår även från Bo Rothsteins perspektiv om hur olika nivåer av tillit i välfärdsstaterna kan härledas från olika socialförsäkringsprocesser, där universella socialförsäkringar antas leda till högre tillit medan selektiva socialförsäkringar antas leda till lägre tillit. För att besvara studiens syfte genomförs en logistisk regression med data från World Value Survey och European Value Survey. Resultatet från analysen är i linje med den tidigare forskningen och visar att den universella välfärdsstaten har den största sannolikheten att ha generell tillit, följt av den konservativa välfärdsstaten och till sist den liberala välfärdsstaten. Vid kontroll för andra variabler har variabeln välfärdsstat fortsatt den största effekten på sannolikheten att ha generell tillit. Även andra variabler visade en signifikant effekt där förtroende för statsförvaltningen har en större effekt   än organisationsdeltagande. Därutöver visar test för sociodemografiska faktorer som ålder, kön och klass att personer med lägre socioekonomisk klass tenderar att ha lägre sannolikhet att lita på andra. Till sist visar studien att liberala eller konservativa värderingar inte har någon större påverkan på individers sannolikhet att lita på andra oberoende av välfärdstyp. Resultatet visar att neoliberala förändringar i samhället inte har förändrat den generella tilliten 2022 för vuxna invånare i de olika välfärdsstaterna. Det finns möjligheter att förbättra studien genom att kontrollera för fler detaljerade variabler och inkludera flernivås analys så att sambanden kan förtydligas även på olika nivåer.