Digital marketing has been changing continuously and rapidly since the introduction of Web 2.0 ten years ago (Lin, Li, Deng, & Lee, 2013). Companies are now engaging their users in their digital marketing by providing with interactive contents in digital campaigns. The digital campaigns are getting more converge with SNS (social networking sites) in order to let the user share the content with others and therefore the e-WOM (electronic word of mouth) helps the companies digital campaigns to be shared by more users (Moran, Muzellec, & Nolan, 2014). The interactive content in the digital campaigns have shown to provide for engaged users and therefore leads to loyal users. The reason for this has its roots in the culture of consumption that has brought our everyday consumption to a whole new level where we no longer just consumes a product, we are the brand (Davis, 2013). The study, Click here for solidarity, aims to explain the interactive phases and rhetorical elements that companies use to engage the user to interact with the content of the digital campaigns. The study is based on four digital campaigns in four different market areas in order to provide with an overall picture of how companies work with interactive and rhetorical elements. Thus the study falls into the area of marketing and branding. The study is conducted with a qualitative content analysis and a rhetorical analysis in order to interpret the interactive and rhetorical elements in the four digital campaigns. Our goal for this study is therefore not to see to what the digital campaigns in the study has failed on, neither to create a new theoretical framework. Finally, a few conclusions of the interactive and rhetorical elements are drawn. First of all, the study showed that in order to engage users in digital campaigns the content needs to respond fast. The interactive parts, such as toolbars and various clickable icons, needs to engage the user. Also, the digital campaigns in the study all showed the rhetorical element pathos, which appeared in their attempts to persuade the user. Thus makes the rhetorical elements in the digital campaigns important so that the users will feel an urge to engage with the content.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om Storbritanniens utträde ur den Europeiska Unionen (Brexit) har förändrat inställningen till EU:s försvars- och säkerhetspolitik i den nuvarande regeringen (2014-2018) och i allianspartierna. Uppsatsen berör EU:s försvars- och säkerhetspolitik mellan 2014 till 2018 uppdelat i två perioder: oktober 2014 till juni 2016 samt juni 2016 till mars 2018. För att analysera om en förändring skett har Albert O. Hirschmans teoretiska koncept sorti, protest och lojalitet applicerats på det insamlade materialet. Det insamlade materialet bygger på en omfattande genomgång av propositioner, motioner, utrikesdeklarationer, skrivelser, fakta- promemorior, debattartiklar, tal samt övriga säkerhetspolitiska dokument kopplat till EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik. Som ytterligare komplement till detta material har två intervjuer med riksdagsledamöter från Socialdemokraterna och Moderaterna genomförts. Resultatet indikerar en tydligare svensk EU-lojalitet efter Brexit-omröstningen, där partierna mer explicit välkomnat den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen inom EU. Resultatet visar att regeringen särskilt betonar sammanhållning efter Brexit-omröstningen, vilket tydligt märks i och med att regeringen framhäver det som ett nationellt intresse i den svenska säkerhetsstrategin från 2017. Från allianspartierna har särskilt Moderaterna stuckit ut, där både textmaterialet och intervjun visade en förändrad och mer positiv inställning till EU:s försvars- och säkerhetspolitik. Slutsatsen efter Brexit kan sammanfattas av att partierna tydligare betonar sammanhållning inom EU, är mer öppna för utökat samarbete inom EU:s försvars- och säkerhetspolitik samt är mer positiva till den samtida utvecklingen inom detta politikområde.

Framställan behandlar i vilken utsträckning den ena avtalspartens brott mot lojalitetsplikten medför att den andra avtalsparten får en, helt eller delvis, inskränkt lojalitetsplikt (lojalitetsreciprocitet). Då lojalitetsreciprocitet utgör en del av lojalitetsplikten är förståelsen för det senare institutet avgörande för att kunna analysera reciprociteten. Därför studeras även lojalitetspliktens innehåll och betydelse. Slutsatserna om reciprocitet grundas i stor utsträckning på avtalstyper där lojalitetsplikten är särskilt långtgående. Det medför slutsatserna störst betydelse vid en mer långtgående lojalitetsplikt. Emellertid gör slutsatserna anspråk på att vara så generella att de grunder och principer som fastställs för bedömningen har betydelse även vid en mindre långtgående lojalitetsplikt. Vidare studeras reciprociteten i förhållande till lojalitetsförpliktelser, vilka inte skiljer sig åt lika mycket mellan olika kontraktstyper. En fråga av stor vikt för lojalitetsreciprocitetens betydelseområde är om det kan anses föreligga en allmän lojalitetsplikt inom hela kontraktsrätten. Slutsatsen i den delen är att det föreligger en allmän lojalitetplikt inom varje kontraktstyp även om den är starkt varierande till sin omfattning. Det medför att lojalitetsreciprocitet får ett stort betydelseområde eftersom det då kan beaktas inom varje kontraktstyp avseende både den allmänna lojalitetsplikten och lojalitetsförpliktelserna. Föremålet för framställan, lojalitetsreciprocitet, analyseras dels utifrån förekommande lojalitetsreciprocitet inom ett antal utvalda kontraktstyper (bl.a. mellanmans-, samarbets- och företagsförsäkringsförhållanden), dels utifrån reciprocitet oberoende av kontraktstyp. Utifrån de reciprocitetsuttryck som finns i materialet fastställs generella ramar och principer för bedömningen av lojalitetsreciprocitet inom lojalitetsplikten i dess helhet. Slutsatserna visar att det finns många gemensamma överväganden och principer för bedömningen av lojalitetsreciprocitet. För det första finns det tre förutsättningar som är nödvändiga för att lojalitetsreciprocitet överhuvudtaget ska kunna föreligga: ett lojalitetsbrott, en ömsesidig lojalitetsplikt och att reciprociteten inte drabbar en tredje avtalspart. För det andra har det identifierats två förhållanden som är av störst vikt för lojalitetsreciprocitet: dels  hur allvarligt lojalitetsbrottet är, dels i vilken omfattning reciprocitet skulle riskera onödig förstöring. Det förra har i sin tur funnits primärt vara beroende av den subjektiva skulden hos parten som begår lojalitetsbrottet, om denne varit i en överordnad ställning och hur långtgående lojalitetsplikten som inte efterlevdes var.För det tredje finns ett antal andra förhållanden som påverkar reciprociteten, bland annat: om skyddshänsyn avseende lojalitetssubjektet gör sig gällande, passivitet hos reciprocitetssubjektet och om annan lojalitetsbrottsverkan inträder. / The essay seeks to determine the extent to which a breach of the obligation of good faith reducesthe corresponding obligation of the other party to the contract (reciprocity). To be able to graspthe meaning and analyze reciprocity it is necessary to understand the institute of good faith.Thus, the text firstly examines good faith in general, followed by an analysis of reciprocity withinthat institute. The paper is based on legal sources typified by strong obligation of good faith.Accordingly, the analysis primarily sheds light on areas where the obligations of good faith arefar-reaching. The general principles of reciprocity, however, are applicable across the board,regardless of how strong the obligations of good faith are. The study evaluates reciprocity inrelation to several types of contracts, but it also interprets reciprocity as a freestanding generalprinciple which is applicable to all contracts. The specific obligations of good faith undoubtedly fall within the scope of reciprocity. Arelated and important question, which needs to be addressed, is whether there is a generalobligation of good faith within all type of contracts. The subsequent answer determines theadditional scope of reciprocity. In this matter the essay concludes that the question should beanswered in the affirmative. There is a general obligation of good faith, but the strength of thatobligation varies considerably depending on the type of contract. The conclusion of the essay is that there are several general principles within reciprocity.Firstly, there are three prerequisites for reciprocity: (i) a breach of the obligation of good faith; (ii)a mutual obligation of good faith between the involved parties; and (iii) the rule that reciprocitycannot affect a third party. Secondly, the paper identifies that the following two questions are the most significantfactors in the assessment of reciprocity: how severe is the breach of good faith and to whichextent does it entail negative economic consequences? An essential aspect of the former question is whether the party responsible for the breachhad ill intent and, if so, the degree and severity of that ill intent. Another important factor iswhether the party responsible for the breach is in a superior position. Three further examples of factors relevant to the assessment are: when a vulnerable partyis responsible for the breach such circumstances can affect the possibility of reciprocity andmitigate the seriousness of the misconduct in question; occasions when the other party has failedto act (passivity); and when the responsible party suffers consequences in addition to reciprocity.

Social media has become a natural part of our everyday lives and the use of social media isincreasing every year in Sweden. In six years, the proportion of daily use of social media hasmore than doubled. Those who use social media mostly in Sweden are women. The use ofsocial media creates a huge potential for companies to come closer to their customers, andtoday people are increasingly discussing about how social media usage can help companieswith their marketing. Marketing on social media is based on interaction and participationwhere companies can create a dialogue with their customers. Social media today is not onlypure advertising channels, today there are communication channels that can primarily be usedto build trust and strengthen relationships between companies and customers. Social mediahas led to new ways for companies to market themselves and strengthen their relationshipswith existing customers. The question we asked ourselves was how these new ways ofmarketing themselves really affect the relationship between potential female customers andcompanies that market themselves on social media?To find result, a qualitative study was made that included interviews in two different focusgroups with women belonging to two different generations. The focus groups in this studydiscussed topics related to social media and the data collection that takes place in conjunctionwith targeted marketing. Among other things, it appeared that social media is a great tool forcompanies that want to reach the right audience, and this was something that was appreciatedby users. After the completion of the study we also found that there is some sense ofdiscomfort among social media users, that the use of social media collects personalinformation in the context of targeted marketing. It also appeared that users nowadays avoidclicking on targeted marketing and instead choose to access the site instead of clicking on thead. / Sociala medier har blivit en naturlig del av vår vardag och användningen av sociala medierökar i Sverige varje år. På sex år har andelen som dagligen använder sociala medier mer änfördubblats. De som använder sociala medier mest i Sverige är kvinnor. Användningen avsociala medier skapar en enorm potential för företagen att komma närmare sina kunder. Idagpratas det allt mer om hur användandet av sociala medier kan hjälpa företag med sinmarknadsföring. Marknadsföring på sociala medier bygger på interaktion och deltagande därföretag kan skapa en dialog med sina kunder. Sociala medier idag är därför inte enbartrenodlade reklamkanaler utan är kommunikationskanaler som framförallt kan användas för attbygga förtroende och stärka relationer mellan företag och kunder. Sociala medier har alltsålett till nya sätt för företag att marknadsföra sig och stärka sina relationer med redan befintligakunder. Frågan vi ställde oss var hur dessa nya sätt att marknadsföra sig egentligen påverkarrelationen mellan potentiella kvinnliga kunder och företag som marknadsför sig på socialamedier?För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie som innefattade intervjuer i två olikafokusgrupper med kvinnor som tillhör två olika generationer. I fokusgruppen diskuteradesfrågor som berör sociala medier och den datainsamling som sker i samband med riktadmarknadsföring. Det framgick bland annat att sociala medier är ett bra verktyg för företagsom vill nå ut med reklam till rätt målgrupp och det var något som uppskattas av användarna.Efter utförandet kunde det även konstateras att det finns en viss känsla av obehag hosanvändare av sociala medier att det samlas in personlig information i samband med riktadmarknadsföring. Det framgick också att användare numera undviker att klicka på den riktademarknadsföringen och istället väljer att gå in på hemsidan istället för att klicka på annonsen.Nyckelord: Relationsmarknadsföring,

In this paper I have examined what main factors that a loyalty program should include to make customers interested and engaged in a loyalty program, and to enhance their emotional loyalty towards a brand. A qualitative method was used to study the topic through interviews with four focus groups. The data from the focus groups was analyzed together with Magids theory about high impact motivators to reach emotional loyalty. The result of the paper showed that to make customers interested to be a member in a loyalty program it has to give them good financial benefits and rewards. However, to reach the emotional loyalty through a loyalty program the most important motivators were the non-financial rewards, rather than the financial rewards. To reach emotional loyalty the loyalty program had to be more personally designed, stand out, have exclusive membership benefits, create excitement for the customers and show ethical commitment.

Kunder har historiskt kunnat besöka företag för att interagera och tillämpa tjänster. Idag sker en stor del av den kontakten digitalt vilket skapar nya möjligheter och begränsningar för företagen vid skapandet av kundrelationer (FAR 2016). Studien har undersökt hur företagens arbete med kundrelationer påverkats av digitaliseringen och automatiseringen av arbetsprocesser, där fokus riktas till om kundrelationer byggs på ett annorlunda sätt idag mot vad som tidigare varit möjligt. Teorin som finns inom kundrelationer kommer från en tid då samhället och digitala verktyg såg annorlunda ut. Det blir därför intressant att i denna studie undersöka hur kundrelationer byggs idag, finns det fortfarande ett samband mellan teori och arbetssättet eller har sättet att arbeta med kundrelationer utvecklats och förändrats? För att undersöka forskningssyftet har studien inriktat sig mot redovisnings- och revisionsbranschen, där en kvalitativ undersökning genomförts.  Datainsamlingen består av nio intervjuer från respondenter verkande inom ovannämnda bransch.   Resultatet visar att arbetet med kundrelationer, trots ökade möjligheter till interaktion, sker på liknande sätt idag som innan digitaliseringens utveckling. Fysisk kontakt är fortfarande viktigt för skapandet av kundrelationer och har visat sig vara en konkurrensfördel för redovisnings- och revisionsbolagen. Resultatet visar också att den fysiska kontakten är viktig för att lära känna och samla information om kunden och förstå dennes behov för att i sin tur kunna anpassa sina tjänster. Digitalisering har dock bidragit genom att frigöra tid för att kunna effektivisera arbetet med kunderna, bibehålla en kontinuerlig kontakt, erbjuda avancerade analyser och kundanpassade tjänster. / Customers have historically been able to visit companies to interact and apply services. Today, a large part of this contact takes place digitally, which creates new opportunities and constraints for the companies in the creation of customer relationships (FAR 2016). This study investigates how digitalization and automatization of work processes affect companies' work with customer relationships. The focus is on whether customer relationships are built differently today compared to what was previously possible. Theories on customer relationship comes from a time when society and digital tools looked different. Therefore, in this study, it will be interesting to investigate how customer relationships are built today. Is there still a connection between theory and working method, or has the way of working with customer relationships been developed and changed? To investigate the purpose of the research, this study focused on the accounting and auditing industry, where a qualitative study was conducted. The data collection consists of nine interviews from respondents active in the above-mentioned industry. The result showed that the work with customer relationships, despite increased opportunities for interaction, is conducted similarly today as before the development of digitalization. Physical contact is still important for the creation of customer relationships and has proven to be a competitive advantage for the accounting and auditing companies. The result also showed that physical contact is important for getting to know and gathering information about the customer and understanding their need to be able to adapt their services. However, digitalization has contributed by creating more time to make the work with customers more effective, maintain continuous contact, offer advanced analysis and customized services.

Syftet med studien är att undersöka följares attityder mot Ving, TUI och Apollos inlägg på Facebook och hur de tolkas utifrån kundlojalitet och e-lojalitet. Det undersöks även hur researrangörer uttrycker lojalitet via deras facebooksida. Kundlojalitet baseras på Olivers (1999) teori och e-lojalitet baseras på “8C’s” som har tagits fram av Srinivasan, Anderson & Ponnavolu (2002). Studien grundar sig i en netnografisk analys för att få en översikt och grundläggande kunskaper om researrangörernas kommunikation på Facebook. Analysen visar att de inlägg som publiceras har skillnader och likheter när det gäller den typ av lojalitet som researrangörerna uttrycker. TUI och Apollo fokuserar mest på konativ lojalitet till skillnad från Ving som fokuserar på affektiv lojalitet. Studien baseras även på semistrukturerade intervjuer vilket anses lämpligt för att få djupare förståelse. Teorierna tillämpas genom en mängd frågor som ställs till respondenterna under intervjuerna. Det framkommer att följarnas attityder gentemot Apollo verkar annorlunda till skillnad från attityderna mot Ving och TUI. När det gäller e-lojalitet verkar Ving och TUI uppfylla flera av de "8C" baserat på följarnas attityder. Apollo har inte visat sig lika starka på den fronten. Denna studie visar liknande resultat som tidigare forskning men de överensstämmer inte helt i alla aspekter. / The purpose of this study is to examine the follower's attitudes towards Ving, TUI and Apollos posts on Facebook and how they are interpreted based on the customer loyalty and e-loyalty. It also examines how the tour operators express loyalty through their facebookpage. The customer loyalty are based on Oliver’s (1999) theory and e-loyalty is based on the “8C’s” that have been developed by Srinivasan, Anderson & Ponnavolu (2002). The study is based on a netnographic analysis to get an overview and basic knowledge of the tour operators communication on Facebook. The analysis shows that the posts have differences and similarities in terms of loyalty to the tour operators’ words. TUI and Apollo mostly focus on the conative loyalty, unlike Ving where the focus is on affective loyalty. The study is also based on semistructured interviews which is appropriate in order to gain a deeper understanding. The theories are applied through a variety of questions that have been asked to the respondents during their interviews. It appears that customers' attitudes towards Apollo appear to be different from the attitudes towards Ving and TUI. About e-loyalty, Ving and TUI seem to fulfill several of the "8C’s" based on the customers attitudes. Apollo has not proved that they are as strong as the other two. This study shows a similar result as the previous studies but they don't fully agree in all aspects.

Den ökade digitalisering har lett till att e-handeln ökat rejält vilket har resulterat i att köp i fysiska butiker minskat. Idag är inköpen inte begränsade till fysiska butiker, utan konsumenter kan enkelt handla via sina datorer, surfplattor eller mobiltelefoner. När Covid-19 pandemin slog till så ökade e-handeln ännu mer, och flera bedömningar har varit att e-handeln kommer att fortsätta växa efter att restriktionerna från pandemin är över.  Idag är kläder den näst mest köpta produkten via e-handel utav svenska konsumenter. Syftet med studien har varit att jämföra två olika åldersgruppers konsumentattityder gentemot köp av kläder via e-handel respektive i fysiska butiker till följd av Covid-19 pandemin.Undersökningen skedde via kvantitativ metod i form av enkätundersökningar som riktades till de två olika åldersgrupperna. Respondenterna ur den yngre åldersgruppen var individer som tillhörde generation z. Respondenterna ur den äldre åldersgruppen var individer som tillhörde generation y. Vi valde att fokusera på tre möjliga barriärer som vi fördjupade oss i, nämligen tillgång till information, trygghet, samt lojalitet. Vår studie visar att den yngre generationen är mer benägen att handla kläder via e-handel till skillnad från den äldre generationen till följd av pandemin. Vidare visar vårt resultat att det råder skillnader mellan de olika åldersgruppernas syn på tillgång till information, trygghet samt lojalitet.  Slutligen ämnar studien bidra till en djupare förståelse av de förändrade konsumentbeteendena till följd av Covid-19 pandemin. / The increased digitalization has led to a significant increase in e-commerce, which has resulted in a decrease in purchases in physical stores. Today, purchases are not limited to physical stores, but consumers can easily shop via their computers, tablets, or mobile phones. When the Covid-19 pandemic struck, e-commerce increased even more, and several assessments have been that e-commerce will continue to grow after the restrictions from the pandemic are over. Today, clothing is the second most purchased product via e-commerce by Swedish consumers. The purpose of the study has been to compare the consumer attitudes of two different age groups towards buying clothes via e-commerce and in physical stores as a result of the Covid-19 pandemic. The survey was conducted via a quantitative method in the form of questionnaire surveys aimed at the two different age groups. The respondents from the younger age group were individuals who belonged to generation z. The respondents from the older age group were individuals who belonged to generation y. We chose to focus on three possible barriers that we delved into, namely access to information, safety, and loyalty. Our study shows that the younger generation is more likely to buy clothes via e-commerce unlike the older generation due to the pandemic. Furthermore, our results show that there are differences between the different age groups' views on access to information, safety and loyalty. Finally, this study aims to contribute to a deeper understanding of the changing consumer behaviors resulting from the Covid-19 pandemic.

This study aims to see if the tendency to change from one job to another bigger or lesser than it was about 30-50 years ago. Also what may potentially cause this. The study also aims to find out if, and if so, how there are connections to changing jobs and loyalty. To achieve greater understanding on the view on loyalty and if this has changed with time is also a goal that I am hoping to achieve with this study. Theory on loyalty will be presented and used to connect the results from the respondents. The empiric data was achieved through six qualitative interviews with people between the ages of 55-70 who are, or have been working. The result shows that the general view on changing jobs indeed is more allowing than it was before. The respondents explains this with reasons such as a modernisation of society within areas such as communication and increased mobility in general.The respondents also say that part of the reason is that young people with in working ages are quick to get in debt, and that that may contribute to a certain mobility on the job market.  The study shows that loyalty is indeed related to changing jobs, but that it isn't necessarily disloyal to change jobs, it all depends on how one does so.

Samtidigt som företag försöker bygga relationer till sina konsumenter sker det ibland misstag i kommunikationen som påverkar konsumenternas uppfattning om varumärket. Detta kan exempelvis ske i form av avsiktlig eller oavsiktlig diskriminering i marknadsföring. Tidigare studier har undersökt detta och kommit fram till att reklam ofta diskriminerar människor utifrån bland annat hudfärg, ras och kön. Dock finns det ett gap i litteraturen om hur sådan marknadsföring faktiskt påverkar konsumenter. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilken effekt diskriminerande marknadsföring har på konsumenters attityd, förtroende och lojalitet gentemot ett varumärke. För att genomföra undersökningen tillämpades en kvantitativ insamlingsmetod i form av en enkät. Totalt samlades det in 127 giltiga svar. Resultatet visar att konsumenters attityd, förtroende och lojalitet gentemot ett varumärke påverkas negativt när de exponeras fördiskriminerande reklam. Även ålder visar sig ha en effekt på hur diskriminerandemarknadsföring uppfattas där ju äldre en konsument är, desto mindre diskriminerande uppfattas reklam. Ålder har dock ingen påverkan på hur attityd, förtroende och lojalitet gentemot ett företag påverkas vid exponeringen av diskriminerande marknadsföring. Slutsatsen som dras i denna studie är att diskriminerande marknadsföring har en negativ effekt på konsumenters attityd, förtroende och lojalitet gentemot ett varumärke. Attityd visar sig påverkas mest negativt, följt av förtroende och sedan lojalitet. Denna studie är skriven på svenska. / While companies try to build a relationship with consumers, mistakes may happen in their communication which can affect the consumers’ perception of the brand. This may occur in the shape of intentional or unintentional discrimination in advertising. Prior studies have examined this and stated that people often are discriminated in advertising based on factors like race and gender. There is however a gap in literature as to how this actually affects consumers when they are exposed to discrimination in marketing. The purpose of this study is therefore to examine what impact discrimination in marketing has on consumers’ attitude, trust and loyalty towards a brand. To conduct this study, a quantitative collection method was used in form of an online questionnaire. This resulted in a total of 127 valid answers. The results showed that consumers’ attitude, trust and loyalty against a brand was negatively affected when exposed to discrimination in marketing. Even age showed to have an effect where the older a consumer is, the less discriminatory was the advertisement perceived. Age however did not have an impact on how attitude, trust and loyalty against a brand was affected when exposed to discrimination in marketing. Conclusions for this study is that discriminating marketing has a negative effect on consumers’ attitude, trust and loyalty towards a brand. Whereas attitude was shown to have the most negative effect, followed by trust and loyalty. This study is written in Swedish.