Siemens Healthcare erbjuder bild- och laboratoiediagnostik samt IT-lösningar till aktörer inom hälso- och sjukvården. För att erbjuda sina kunder en god service har de en bestämd serviceprocess och en samling riktlinjer som beskriver processen steg för steg - från att ett ärende skapas till att det är slufört. Ärendena inkluderar tjänster som oplanerade ärenden, förebyggande underhåll, uppdateringar, samt installationer och uppgraderingar på Siemens produkter. Inom serviceprocessen ingår flera yrkesroller, områden och avdelningar som utför olika arbetsuppgifter vid hanteringen av ett ärende, samt flera yrkesroller som fungerar som stöd inom serviceprocessen. År 2014 utfördes en intern revision hos Siemens Healthcare i Sverige som påvisade att de inte exakt följde de riktlinjer för processerna och dokumenteringen inom serviceprocessen. Målet med detta examensarbete var att analysera och kartlägga de stöd och hinder som finns för personalen att följa riktlinjerna, samt ge rekommendationer hur efterlevnaden av riktlinjerna kan förbättras. För att uppnå målet utfördes 16 intervjuer med samtliga yrkesroller som arbetar inom serviceprocessen eller fungerar som ett stöd för den. Två olika typer av intervjuer utfördes. Även två observationer har utförts av två olika yrkesroller. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och behandlats för att skapa ett sannolikhets- och arbetsinsatsdiagram som visar vilka ämnen som var viktigast att prioritera. Som en del av arbetsmetoden har även ett förbättringsevenemag genomförts för att påbörja förbättringsarbetet tillsammans med medarbetarna och ledningen. Resultatet visade att det fanns ett flertal stödjande och hindrande faktorer för personalen att följa riktlinjerna. Dessa faktorer avsåg utformningen och implementeringen av riktlinjerna, samt att det förekom olika arbetsrutiner och en otydlig och varierande arbetsfördelning. Faktorerna gällde även utbildning och support inom IT-systemen, samt att det förekom en mer eller mindre bristande kommunikation och förståelse mellan vissa avdelningar och yrkesroller. Rekommendationerna var att omformulera riktlinjerna i samråd med medarbetarna, standardisera och beskriva arbetsrutinerna, se över systemsupporten och systemfunktioner, samt införa tvärfunktionella möten eller grupper mellan olika yrkesroller och avdelningar. Dessa rekommendationer skulle inte bara kunna förbättra efterlevnaden av riktlinjerna, utan organisationen och dess medarbetare skulle även kunna kontinuerligt utvecklas. / Siemens Healthcare provides imaging and laboratory diagnostics and IT-solutions for operators within healthcare. In order to provide their customers with good service, Siemens Healthcare have a specific service process and guidelines that describe the process step by step - from the time an errand is created until it is completed. The errands include services such as unscheduled errands, predetermined maintenances, updates, and installations and upgrades. The service process includes different professional roles, areas and departments performing various tasks in the handling of an errand, and multiple professional roles that provide support within the service process. In 2014 an internal audit was conducted at Siemens Healthcare in Sweden which showed that they did not follow the exact guidelines for the processes and the documentation within the service process. The goal with this thesis was to analyze and map supports and barriers for the staff to be able to follow the guidelines, and give recommendations on how compliance to the guidelines can be improved. To achieve this goal, 16 interviews were conducted with all the professionals who work within the service process or work as a support. Two different types of interviews were conducted. Two observations were also performed of two different professional roles. The interviews were then analyzed using a qualitative content analysis and processed to provide a probability and work effort chart that showed subjects of interest. As a part of the method, an improvement event has also been performed to start the improvement work together with the employees and the management. The result showed that there are several supportive and prohibitive factors for the staff to be able to follow the guidelines. The factors include the formulation and implementation of the guidelines, and that there were a vague and variable and unclear division of work. The factors also included education and support within the IT systems, and that there were a more or less lack of communication and understanding between some departments and professional roles. The recommendations is to rephrase the guidelines in consultation with the employees, standardize and describe the work routines, look over the system support and the system functions, and introduce cross-functional meetings and groups between different professional roles and departments. These recommendations could not only improve the compliance with the guidelines, but the organization and its employees could also continuously develop.

Bakgrund – En utav vår samtids mest moderna och omdiskuterade kontorsutformningär det aktivitetsbaserade kontoret och dess tillhörande aktivitetsbaserade arbetssätt.Genom forskning har det påvisats att organisationer kan gynnas av ett aktivitetsbaseratarbetssätt i termer av produktivitet och välbefinnande hos medarbetarna om enfundamental grundsten för kontorsutformningen fungerar, nämligen att medarbetarnaväljer arbetsplats utefter det behov respektive arbetsuppgift kräver. Däremot kanmedarbetarnas val av arbetsplats påverkas av flertalet faktorer på kontoret som kanhindra flexibiliteten i valet av arbetsplats och därmed även påverka såväl organisationsom medarbetare i negativa termer. Syfte och mål - Den här studien syftade till att undersöka faktorer som påverkarmedarbetarens val av arbetsplats på det aktivitetsbaserade kontoret ur ett MTOperspektiv.Resultatet var ämnat att teoretiskt bidra med kunskap kring teametspåverkan på medarbetarens val av arbetsplats på kontoret. Praktiskt sätt ämnadestudiens resultat att bidra med ett kunskapsunderlag för företag att använda för att tafram förbättringsåtgärder för att förbättra flexibiliteten i medarbetarnas val avarbetsplats på kontoret. Metod – Studien genomfördes med en mixad metoddesign och såväl kvantitativa somkvalitativa data samlades in genom en webbaserad enkät och dokumentstudier. Resultat och analys – Genom studiens resultat framkom att medarbetare på destuderade aktivitetsbaserade kontoren generellt sett inte matchade avskildaarbetsplatser med arbetsuppgifter som kräver medarbetarnas individuellakoncentration. Vidare framkom att faktorer inom alla MTO-subsystem bidrog till ickematchningenmellan avskilda arbetsplatser och koncentrationskrävande arbete. Frånresultat och analys kunde det utläsas att teamet var en påverkande faktor då demedarbetare som i högre grad arbetade i team hade en större tendens att använda öppnaexponerade arbetsplatser än de som arbetade i team i lägre grad. Vidare framkom attbristande kvalitet i tekniska hårdvaror och otydligheter i beteenderegler och riktlinjerpå kontoren hade negativ påverkan på flexibiliteten i medarbetarens val av arbetsplats.

Human - Technology - Organization (HTO) is a well-established, general unifying concept in the Swedish Accident Investigation Authority (SHK) that represents an approach, knowledge and use of various tools regarding interactions between people, technology and organizational factors. The HTO-perspective is well described in literature but there are few studies on how SHKs staff experiences working according to this method in their investigations. The aim of this study was therefore to describe their HTO-perspective, examine how it is used in the investigations at SHK and describe the investigators experience of working with the HTO-perspective as well as the method's usefulness compared to old methods in accident investigations. A literature study has been conducted in the areas of HTO, Theory of planned behavior (TPB) and safety culture. TPB and safety culture are described in this paper since they highlight the different aspects of a HTO-perspective. The hypothesis was answered by using semi-structured interviews. The interviews were analyzed by a content analysis and themes were identified. Furthermore the material from the interviews was subsequently structured through a Strength – Weakness – Opportunities – Threats analysis (SWOT), i.e. the informants' view on the HTO-perspective was structured based on the strengths, weaknesses, opportunities and threats SHKs staff experience that the method has in the investigative work. The informants consisted of two investigators at SHK who 3have worked with accident investigations for a long time in various roles. The results yielded that the investigators had a positive attitude towards conducting investigations according to the HTO-perspective because they feel that this perspective provides them with cross-competence. A flaw is though that the perspective lacks a structured approach. As a result of this, the investigators own experiences and expertise play a major role in the quality of the investigation. As the study's aim is met and the informants are considered to be experts the validity requirements are also fulfilled.

I detta examensarbete, som består i att identifiera ett lämpligt innehåll samt ta fram ett första utkast till en mobilapplikation för arbetsmiljökartläggningar, står användare, teknik och organisation i fokus. Utgångspunkten har varit att modern teknik borde användas i större utsträckning inom företagshälsan. Företagshälsorna konkurrerar om kunderna och det gäller att hitta moderna och effektiva arbetssätt för att kunna hålla priserna nere. Utgångspunkt i detta examensarbete är att en mobilapplikation skall underlätta dokumentation och rapportskrivning för företagshälsans arbetsmiljöingenjörer och ergonomer, men även att kunden ska få ökad nytta av det slutgiltiga resultatet, det vill säga rapporten, i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka, analysera och utveckla ett förslag till lämpligt innehåll och en lämplig grundstruktur för en mobilapplikation som ska kunna användas vid arbetsplatskartläggningar av fysiska aspekter på kontorsarbetsplatser. Via sökningar i App Store hittades en mobilapplikation, riktad till bemanningsföretag, som var avsedd att användas vid undersökning av arbetsmiljön med stöd av en checklista. Då mobilapplikationen hade grundfunktioner som lämpade sig för arbetsmiljökartläggningar användes den som förlaga i detta arbete. Efter litteraturstudier har semistrukturerade intervjuer utifrån ett MTO-perspektiv genomförts. De tänkta användarna (M), det vill säga ergonomer och arbetsmiljöingenjörer, har intervjuats om hur de arbetar idag med förberedelser, genomförande och efterarbete samt om deras tankar och önskemål om funktioner i en planerad mobilapplikation. En teknikkunnig ingenjör (T) har delgett sina tankar om hur en applikation bör konstrueras. För att få ett organisationsperspektiv har en även kund (O) intervjuats om hur den skriftliga återrapporteringen upplevdes. MTO-perspektivet i kombination med den iterativa metodiken har varit en framgångsfaktor i detta examensarbete och det är viktigt att behålla dessa arbetssätt och perspektiv vid den fortsatta utvecklingen av applikationen. / This thesis is set to identify suitable content and to develop a draft for a mobile application for work environment surveys, considering Human - Technology - Organization (HTO) aspects. The subject has been that modern technology should be used more extensively in the corporate health. Corporate health companies compete for customers and finding modern and efficient working methods is critical in order to keep prices down. The objective of this thesis is that a mobile application would facilitate easier and better documentation and report writing for engineers and ergonomists working in corporate health when examining work place environment. Customers will get increased benefit from the final result -the report- in their systematic work with promoting a healthy workplace. The purpose of this paper is to investigate, analyze and develop a proposal for appropriate content and a suitable basic structure of a mobile application that can be used during the workplace surveys of physical aspects of office workplaces. By searching in the App Store a phone app, addressed to employment agencies, was found. It was intended to be used in the investigation of the work environment, supported by a checklist. As the mobile application contained basic functions suited for work environment survey it was used as a model in this thesis. After studies in litterature, semi-structured interviews based on an HTO perspective were conducted. The intended users (H), i.e., ergonomists and work environment engineers, have been interviewed on how they are working today with preparation, implementation and summary and on their ideas and feature requests in a future mobile application. An engineer that knows the subject (T) has shared his thoughts on how an application should be constructed. To get an organizational perspective a customer (O) were interviewed on how the written reports were perceived. HTO perspective combined with an iterative method has been a success factor in this thesis. It is important to maintain these approaches and perspectives during the development of the application.

När Covid-19 pandemin slog till var många organisationer tvungna att anpassasig till nya arbetssätt. För många medförde det att arbete som tidigare utförts påkontor nu istället fick flytta hem. Detta innebar en stor omställning inte minst förmyndigheter som inte haft möjlighet att utföra sitt arbeta hemifrån tidigare.Syftet med studien var att undersöka positiva och negativa effekter iarbetsmiljön vid en omställning från kontorsarbete till arbete hemifrån.Myndigheter och andra organisationer kan ha nytta av denna nya kunskap för attförutse riskfaktorer och förebygga dessa. En fallstudie genomfördes på en enhetpå en myndighet i en större stad i Sverige. En enkät skickades ut till enhetensamt två djupintervjuer genomfördes. Resultatet presenterar samband somframkommit i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samt fysiskaarbetsmiljön. Resultatet i studien tolkas som att de flesta ställde sig positiva tillarbete hemifrån. Samtliga undersökta statiska samband angående denorganisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön visade på signifikantakorrelationer (korrelationsvärdena låg mellan 0,387–0,754). Dessa resultatvisade att en väl fungerande digital plattform är en förutsättning för godkommunikation, att ostört arbete påverkar upplevelsen av koncentration, attproduktiviteten påverkades av att sitta ostört, att arbetstillfredsställelsenpåverkades av stödet från ledningen, att uppfattning av sin arbetsställningpåverkade värk och besvär i kroppen och att vad de ansåg om den fysiskaarbetsmiljön gällande bord och stol har betydelse. Både i enkätsvaren och iintervjuerna var de flesta positiva gällande arbete hemifrån. Myndigheter bör taställning till hur de ska ställa sig till att de anställda utför arbete hemifrån ävenefter att samhället fått bättre kontroll på Covid-19 pandemin. Den här studienhar genererat ny kunskap som kan förändra eventuella ställningstagandetgällande arbete hemifrån för anställda på myndigheter. / When the Covid-19 pandemic hit, many organizations had to adapt to new waysof working. For many, this meant that the work previously done in offices wasnow allowed to move home instead. This meant a major change, not least forauthorities that had not been able to carry out their work from home before. Theaim with the study was to investigate positive and negative effects in the workenvironment during a transition from office work to work from home.Authorities and other organizations may benefit from this new knowledge inanticipating risk factors and preventing them. A case study was conducted on aunit of an authority in a larger city in Sweden. A questionnaire was sent out tothe unit and two in-depth interviews were conducted. The results presentconnections that have emerged in the organizational and social workenvironment as well as the physical work environment. The results of the studyare interpreted as saying that most people were positive about working fromhome. All static relationships investigated regarding the organizational, socialand physical working environment showed significant correlations (correlationvalues ranged from 0.387-0.754). These results showed that a well-functioningdigital platform is a prerequisite for good communication, that undisturbed workaffects the experience of concentration, that productivity was affected by sittingundisturbed, that job satisfaction was affected by the support of management,that perception of their working position affected pain and discomfort in thebody and that what they thought about the physical work environment regardingtables and chair matters. Both the answers in the survey and in the interviewsturned out to be positive. All the relationships regarding the organizational andsocial work environment showed correlation that was significant. Also, all therelationships regarding the physical work environment showed correlation thatwas significant. Since the study showed such positive results, authorities shouldconsider about how to approach employees doing work from home even aftersociety has gained better control of the Covid-19 pandemic. This study hasgenerated new knowledge that can change any position regarding work fromhome for employees at authorities.

Denna avhandling belyser forskarstött förändringsarbete, inom ”Servicenätet Posten”, den division inom Posten Sverige AB som ansvarar för postdistribution till kunderna. Förändringsarbetet har handlat om att förbättra arbetssituationen för 15 000 brevbärare. Den teoretiska grunden utgörs av ett systemtänkande där konceptet ”Människa-Teknik-Organisation” (MTO), används för att granska interventionsprocessen. Det övergripande syftet med denna avhandling är att bidra till kunskapsutveckling-en om forskarstött förändringsarbete utifrån följande delsyften: 1) att illustrera hur ett systemtänkande i förändringsarbete påverkar förståelsen för hur systemkomponenterna Människa, Teknik och Organisation (MTO) interagerar i praktiken, 2) att exemplifiera hur den kunskapen kan omsättas i praktiken genom utveckling och implementering av MTO-anpassade lösningar i samverkan mellan forskare och praktiker, 3) att empiriskt exemplifiera hur former för participation kan bidra till framgångsrikt förändringsarbete genom analys och syntes av process och resultat. Forskningsprojektet har bedrivits med en interaktiv ansats. Den interaktiva ansatsen har gjort det möjligt att belysa samverkan mellan forskare och praktiker på ett verklig-hetsnära och realistiskt sätt under fyra projektfaser fördelade över en femårsperiod. Den inledande projektfasen innebar en diagnostisering av problematiken. Ett antal åtgärdsförslag presenterades av forskargruppen och ledde vidare till ett forskarstött ut-vecklingsarbete under en andra projektfas då ett underlag till olika förbättringsåtgärder arbetades fram. Detta inbegrep utveckling av såväl teknisk som arbetsorganisatorisk ka-raktär för att åstadkomma effektiva och hälsosamma arbetsprocesser för brevbärare inom postutdelningsverksamheten. I en tredje projektfas testades och utvärderades hela åtgärdspaketet genom implementering på ett pilotkontor. I en fjärde och sista projektfas implementerades förbättringsåtgärderna på samtliga 602 postutdelningskontor i landet och forskarna gjorde en utvärdering. Resultaten visar hur man genom att anlägga ett MTO-perspektiv i förändringsarbete ökar möjligheterna att få klarhet i vilka faktorer som påverkar effektiviteten i ett pro-duktionssystem i sin helhet. Den tvärvetenskapliga forskningssatsningen i kombination med samverkan forskare/praktiker visade sig vara en förutsättning för att skapa förståel-se för interaktionen mellan M-T-O-komponenterna. Avhandlingen visar vidare hur olika former för participation i praktiken kan bidra till framgångsrikt förändringsarbete både vad gäller process och resultat. Den utförliga redogörelsen för interventionsprocessen, forskarrollens skiftande karaktär samt hindrande och främjande faktorer för forskarstött förändringsarbete, utgör andra viktiga kunskapsbidrag. / This dissertation illuminates researcher-supported work for change within the “Postal Service Network”, the division within Posten Sverige AB with responsibility for mail distribution to customers. The intervention has been concerned with improving the work situation of 15,000 postmen. The theoretical foundation consists in a form of systems thinking in which the con-cept of Man-Technology-Organisation (MTO) is employed to scrutinise the intervention process. The overall aim of this dissertation is to contribute to the development of know-ledge in the arena of researcher-supported work for change. It proceeds on the basis of the following objectives 1) to illustrate how systems thinking in the change process influences understanding of how the system’s Man-Technology-Organisation (MTO) components interact in practice, 2) to exemplify how this knowledge can be transformed in practice through the development and implementation of MTO-adapted solutions into collaboration between researchers and practitioners, 3) to exemplify empirically how forms for participation can contribute to a successful change process through the analy-sis and synthesis of both process and results. The research project has been conducted interactively. The interactive approach has made it possible to illuminate collaboration between researchers and practitioners in a down-to-earth and realistic manner during four project phases spread over a five-year period. The introductory project phase involved diagnosis of the problem. A number of proposals for action were presented by the research team, which led on to researcher-supported developmental work during a second project phase when a basis for various improvement measures was created. This involved development of both a technical and work-organisational nature to achieve efficient and healthy work processes for postmen in mail distribution. At a third project phase the entire package of measures was tested and evaluated through implementation in a pilot office. At the fourth and final phase of the project the improvements were implemented in all 602 postal distribution offices in Sweden, and the researchers performed an evaluation. The results show how adopting an MTO perspective on work for change increases opportunities to obtain clarity with regard to which factors influence efficiency in a pro-duction system as a whole. The cross-disciplinary research approach, in combination with researcher/practitioner collaboration, proved to be a prerequisite for creating un-derstanding of the interaction between the MTO components. Further, the dissertation shows how different forms of participation in practice can contribute to successful work for change with regard to both process and results. The extensive reporting of the inter-vention process and accounts of the shifting nature of the researcher’s role and of hin-dering and promoting factors in researcher-supported work for change constitute other important contributions to knowledge.

Pekskärmar används i allt större utsträckning som interaktionsteknik för hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte använts i krävande miljöer, exempelvis i miljöer där skakningar och g-laster förekommer. Introduktionen av pekskärmsteknologi i cockpitmiljö får konsekvenser för utformningen av förarmiljön vilka bör utredas. Denna studie syftade till att empiriskt utvärdera användarnas prestation med avseende på precision vid olika interaktionsmanövrar på en pekskärm. Fyra försök genomfördes med 14 försöksdeltagare i en simulerad miljö där olika grader av skakningar förekom. Precisionsmätningar genomfördes i samband med försöken och försöksdeltagarnas subjektivt upplevda arbetsbelastning mättes med hjälp av NASAs självskattningsformulär för upplevd arbetsbelastning (TLX). Korrelationsanalyser genomfördes mellan försöksdeltagarnas subjektiva arbetsbelastning och data från försöken. Det genomfördes också differensanalyser mellan försökens olika betingelser för att se om det förekom någon inlärningseffekt. Testresultaten visar att relativt god precision går att uppnå vid interaktion med pekskärm men att vissa typer av interaktion är svårare och skattas högre med avseende på arbetsbelastning än andra. Resultatet från en inledande workshop med förare och ingenjörer visar på en positiv inställning till pekskärmar som komplement till inmatning i cockpit. Rapporten ger rekommendationer för utformningen av gränssnitt för pekskärm för att undvika interaktionsproblem vid skakningar och g-laster. / Touchscreens are a common occurrence in everyday applications these days. The technology is not traditionally used in high hazard environments, in example where vibrations and G-forces is frequently occurring. The consequences of introducing touchscreens to the cockpit environment are something to consider when designing the pilot environment.   The purpose of this study is to empirically evaluate the user performance and precision when interacting with touchscreens. Four tests were conducted with 14 trial participants in a semi-controlled environment where varying degrees of vibrations occurred. Measurements of the participants’ precision were measured together with a subjective workload measure developed by NASA (TLX).  Correlation analyses were carried out between the experimental participants’ subjective workload and data from the experiments.  The difference in precision and performance was also analysed between the precision tests to see if there was any learning effects.   The test results show that good precision was possible to some extent but that some types of interaction is more difficult then others hence increasing workload for the participants.  The results of an initial workshop with pilots and engineers show a positive attitude towards touchscreens as complement for the currently available input methods. The report provides recommendations for the design of touchscreen interfaces to avoid issues caused by shaking and g-loads.