Abstract The aim of this paper was to study social workers experience of working with clients that do not have an occupation or who have earlier lacked an occupation and the subsequent work towards change. This study was conducted with a qualitative method. The empirical data is based on five interviews with professional social workers and the result has been analyzed based on systematic theory. The analysis resulted in four different themes; working methods, the process of change, obstacles in the change process and distinctive groups. The result show that the social workers use a variety of working methods in their daily work with clients, such as motivational-, goal-oriented-, empathetic working methods, different kinds of treatment work and by creating a good work alliance with the client. Obstacles that the social workers experience in their work with clients towards change include inadequate cooperation, shame, resources, and the client's negative attitude. The result also show that the respondents of the study agree that participation and a perceived meaningfulness of the client are crucial for the outcome of the work. Another thing that appears in the result is the presence of groups of individuals who are distinguished regarding certain topics. These groups of individuals may be more difficult to motivate than other individuals within the target group or there may be circumstances surrounding the individual, such as alcohol or drug abuse, which makes it difficult to achieve a change. Our conclusion is that the key to successful change is communication and participation. A positive consequence of the client's involvement in (part of) the decision making during the change process means that he or she experiences a sense of meaning with what is happening, which proved to be very important for a successful outcome of the work. Keywords: occupation, mental health, systematic theory / Sammanfattning Syftet med studien var att studera socialarbetares erfarenheter av att möta klienter som saknar eller har saknat sysselsättning samt det påföljande förändringsarbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Empirin baseras på intervjuer med fem yrkesverksamma socialarbetare och resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Analysen utmynnade i fyra olika teman; arbetssätt, förändringsprocessen, hinder i förändringsprocessen samt utmärkande grupper. Resultatet visar att respondenterna i sitt dagliga klientarbete använder sig av en rad olika arbetssätt, så som motiverande-, målfokuserat-, behandlande- och inkännande arbetssätt samt vikten av att skapa en bra arbetsallians med klienten. Hinder som respondenterna upplever i förändringsarbetet med klienterna är bland annat bristfällig samverkan, skam, resurser samt klientens negativa inställning. Resultatet visar även att studiens respondenter är överens om att delaktighet och en av klienten upplevd meningsfullhet är avgörande för arbetets utgång. Ytterligare något som framkommer i resultatet är förekomsten av grupper av individer som utmärker sig rörande vissa frågor. Dessa grupper av individer kan vara svårare att motivera än övriga individer inom den studerade målgruppen eller så kan det finnas andra omständigheter kring individen, till exempel missbruk, som gör det svårt att kunna uppnå en förändring. Vår slutsats är att nyckeln till ett lyckat förändringsarbete är kommunikation och delaktighet. En positiv följd av att klienten själv får vara delaktig i (en del av) de beslut som tas under förändringsprocessen medför att han eller hon i större grad upplever en meningsfullhet med det som händer och sker vilket visat sig vara mycket viktigt för ett lyckat resultat av arbetet. Nyckelord: sysselsättning, psykiskt mående, systemteori

Studien undersöker hur läsförståelse, litteracitet och psykisk mående ser ut förgruppen nyanlända på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Syftet med studien harvarit att bidra till förståelsen av de här faktorernas betydelse för elevers skolframgång ochanpassning till svenska skolan. Studien har genomförts genom en enkät med två klasser på ettspråkintroduktionsprogram. Resultatet visar att gruppen som helhet har god läsförståelse ochatt 94 % helt eller delvis har förmågan att läsa mellan raderna. Vidare har mer än hälften avgruppen inte läst skolböcker/faktaböcker i sina hemländer, och så många som 64 % inte hellerläst skönlitteratur. Elevgruppen uppvisar istället en breddad litteracitet där musik, sånger,religionsstudier och sociala medier präglar deras litteracitetsvanor. Slutligen framkommer attden undersökta gruppen har låga värden gällande känsla av sammanhang (KASAM) ijämförelse med svenska ungdomar i samma ålder. Det finns inga positiva samband mellanpsykiskt mående, läsförståelse och litteracitet i gruppen.

Bakgrund: Ungdomar i Sverige mår allt sämre psykiskt. Få söker hjälp hos vården när de mår dåligt. BUP har långa väntetider och därmed får få hjälp direkt när de behöver det. Ungdomar riskerar att försämras i sitt mående vid utebliven kontakt med vården. En app skulle kunna vara ett alternativ för dessa ungdomar innan de får möjlighet att komma till vården. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur ungdomar som använder appen ”Här ligger jag…” uttrycker sitt mående. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Efter godkännande från användarna samlades data in från appen under en veckas tid, i mars 2020. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de 414 insamlade inläggen. Resultat: Resultatet består av fem kategorier av måenden. Det visade att ungdomarna har ett behov av att uttrycka sig kring ångest, depressiva symtom, ensamhet, hat och välbefinnande. Slutsats: Ungdomars behov att uttrycka sitt mående skulle kunna tillgodoses av en sjuksköterska med kunskap om ungdomar som ger vägledning till att hälsoappar finns att tillgå 24 timmar om dygnet. Ämnet psykisk ohälsa kan uppfattas som ett känsligt ämne att tala om och därför kan det vara lättare i ett forum där alla är anonyma. / Background: Mental health problems are increasing for adolescents in Sweden. Few of them seek help from health care when they are feeling unwell. Children and adolescents psychiatry in Sweden have excessive waiting lists for help seekers and therefore few who require help are getting it directly when needed. Adolescents are at risk of worsening their mental health status without available professional help. An mhealth app have the potential to be an alternative for adolescents with mental health problems before they have a chance to receive professional help. Objective: The aim of the study is to highlight how adolescents express their mood in the ”Här ligger jag…” app. Methods: This study has a qualitative approach to the field. The collection of data was carried out during one week in March of 2020 with consent from the users. A total of 414 posts was collected and analyzed using qualitative content analysis. Results: The result consist of five categories with expressions of feelings. It shows that adolescents have a need to express themselves about anxiety, depressive symptoms, loneliness, hatred and well-being. Conclusions: Nurses with knowledge about adolescents needs to express their mood could guide them to find mhealth apps which are available 24/7. Talking about mental health may be perceived as a difficult topic to discuss and therefore it may be easier in an anonymous forum.

Syftet med studien var att undersöka vilka åsikter lärare på en skola har om iPad i undervisningen och hur det påverkade eleverna. I denna studie användes en kombination av intervjuer och observationer för att få tillgång till den data som var nödvändig. Semistrukturerade intervjuer med tio lärare utfördes och flertal observationer under lektionstid genomfördes. Studien grundade sig på tre teman: inlärning, distraktion och mående. Resultaten visade att lärarna var överens om att iPaden distraherade eleverna men var oense i frågor om hur iPaden påverkade elevers inlärning och mående. De som tyckte att iPaden bland annat bidrog till kreativitet, hade det svårare att se sambandet mellan psykisk ohälsa och iPaden. Andra lärare ansåg att iPaden bidrog till att fler elever blev isolerade och att inlärningen hämmades eftersom eleverna inte behövde anstränga sig som förr för att söka information. Resultaten diskuteras i ljuset av iPadens vara eller icke-vara som läromedel i klassrummet / The purpose of the study was to investigate what opinions teachers at a school had about the iPad in teaching and how it affected students. This study used a combination of interviews and observations to access the data that was necessary. Semi-structured interviews with ten teachers were conducted and several observations were made during lesson time. The study was based on three themes: learning, distraction, and mood. The results showed that the teachers did agree that the iPad did distract the students but disagreed on questions about how the iPad affected students' learning and mood. Those who were in favor thought that the iPad, among other things, contributed to creativity and found it more difficult to see a connection between mental illness and the iPad. Other teachers considered that the iPad contributed to more students being isolated and that learning was hampered because the students did not have to make an effort as before to seek information. The results are discussed in the light of the iPad's being or non-being as a teaching aid in the classroom.

Covid-19 pandemin har påverkat både samhället och individen. Skolor har gått över till distansundervisning och social distansering rekommenderas. Ungdomar är i en social tid i livet och vissa upplever försämrat psykiskt mående under pandemin. För att barnsjuksköterskan ska kunna utgöra ett stöd för ungdomar krävs förståelse för deras upplevelser och livsvärld i samband med pandemin. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars liv och mående har påverkats under covid-19 pandemin. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem fokusgrupper intervjuades av forskare i en större internationell studie och delgavs denna studie i form av ljudfiler. Deltagare utgörs av 11 ungdomar mellan 16–19 år i Västsverige. Induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. Tre kategorier med vardera tre subkategorier utgör resultatet. "Ett förändrat vardagsliv", "Behov av stöd" och "Ovisshet och konflikter i samhället" är kategorierna. Studien belyser att ungdomar har påverkats mer av pandemins konsekvenser än av själva sjukdomen. Deras vardag har förändrats och oron för framtiden har vuxit. Ungdomarna upplever att det kanske är dom som har offrat mest under pandemin. Den här studien kan vara användbar för alla som arbetar med ungdomar och vill veta mer om hur de har påverkats under pandemin. Det behövs mer forskning och utarbetande av rutiner för att hjälpa alla som på olika sätt har drabbats under pandemin.

Bakgrund: Stora händelser som i regel innebär någonting positivt för personen i fråga kan komma med en negativ eftersläng av post symtom, som innefattar negativa effekter på det emetionella måendet. Det populärvetenskapliga fenomenet post race blues definieras som ett psykiskt tillstånd som kan likställas med mild depression och tomhetskänslor efter att ha genomfört någon form av uthållighetslopp. Motivationen ses som en drivkraft för människor att utvecklas framåt, men även denna kan påverkas antingen positivt eller negativt efter uthållighetslopp. Detta innebär att psykologiska faktorer kan påverkas negativt efter ett genomfört uthållighetskopp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur motionärer upplever tiden efter genomfört uthållighetslopp och om dessa upplevelser kan vara kopplade till post race blues. Metod: I denna studie användes en kvalitativ studiedesign där datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. 16 deltagare som inom 12 månader hade genomfört ett uthållighetslopp av kardiovaskulär karaktär som pågick i minst 180 minuter rekryterades till studien. Intervjuerna analyserades med en konventionella kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att deltagarnas upplevelser tiden efter loppet var ementionellt varierande. Somliga beskrev tydligt förstärkt positivt mående medan andra uppvisade symptom på post race blues. Motivationen var förstärkt hos vissa deltagare och minskad hos andra. Konklusion: De deltagare som lagt mycket tid på träning inför det aktuella loppet i denna studie, som heller inte satt upp nya mål för sin kommande träningsperiod, visade större tendenser att drabbas av symtom som svarar mot kriterierna för post race blues. Att forma nya målsättningar kan där med vara ett verktyg att minska risken för post race blues.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur vuxna som varit placerade utanför hemmet under uppväxten kan ha formats av upplevelsen. En specifik frågeställning är om det finns någonting som varit karakteristiskt för upplevelsen. En annan frågeställning är på vilket sätt placeringen utanför hemmet kan ha format individen. Studiens inhämtande av empiri är genomförd med en kvalitativ ansats och via semistrukturerade intervjuer med fem deltagare. Den inhämtade empirin är sedan bearbetad med tidigare forskning och teorier som är utvalda för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Studien lyfter deltagarnas upplevelser och resultaten av dessa visar att deltagarna har formats på olika sätt. Resultaten visar att en av de faktorer som varit karakteristiska är att de har upplevt mycket våld, både i de biologiska hemmen men även på de olika boendeformerna. Deltagarna har upplevt en del negativa effekter ur hälsorelaterade aspekter såsom ångest, PTSD och självskadebeteende. Utöver detta har resultaten visat en viss anknytningsproblematik samt en tydlig indikation på separationsångest som karakteristiskt för upplevelsen, vilket deltagarna själva tror beror på separationen från föräldrarna i tidig ålder.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om hur sociala medier kan påverka ungas mående, både positivt och negativt genom att undersöka hur ungdomar och professionella inom elevhälsan ser på fenomenet. Eftersom elevhälsan dagligen arbetar och samtalar med unga på gymnasiet så ville vi även undersöka hur elevhälsan arbetar med sociala medier och dess påverkan på unga. Studien bygger på empiri från kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tre gymnasielever och fyra professionella inom elevhälsan. Studiens första teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism eftersom sociala medier är ett socialt fenomen och den plattform där de flesta av dagens ungas interaktion sker. Studiens andra teoretiska utgångspunkt är spegeljaget då teorin hjälper till att beskriva hur sociala medier och dess spegling kan påverka ungas mående. Resultaten visar att ungdomars användning av sociala medier bidrar till ökad social interaktion och inkludering, men att de också kan ge ökad problematik med bland annat bristande självkänsla och nätmobbning. Slutsatsen i studien är att sociala medier har en påverkan på ungas mående både i en positiv och negativ mening, dock tyder både vårt resultat och tidigare forskning på att de negativa effekterna är fler än de positiva, vilket också framgår i elevhälsans främjande och förebyggande arbete.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om hur sociala medier kan påverka ungas mående, både positivt och negativt genom att undersöka hur ungdomar och professionella inom elevhälsan ser på fenomenet. Eftersom elevhälsan dagligen arbetar och samtalar med unga på gymnasiet så ville vi även undersöka hur elevhälsan arbetar med sociala medier och dess påverkan på unga. Studien bygger på empiri från kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tre gymnasielever och fyra professionella inom elevhälsan. Studiens första teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism eftersom sociala medier är ett socialt fenomen och den plattform där de flesta av dagens ungas interaktion sker. Studiens andra teoretiska utgångspunkt är spegeljaget då teorin hjälper till att beskriva hur sociala medier och dess spegling kan påverka ungas mående. Resultaten visar att ungdomars användning av sociala medier bidrar till ökad social interaktion och inkludering, men att de också kan ge ökad problematik med bland annat bristande självkänsla och nätmobbning. Slutsatsen i studien är att sociala medier har en påverkan på ungas mående både i en positiv och negativ mening, dock tyder både vårt resultat och tidigare forskning på att de negativa effekterna är fler än de positiva, vilket också framgår i elevhälsans främjande och förebyggande arbete.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i nästan hela världen. Kvinnans hjärtinfarkt skiljer sig från mannens. Trots detta är kvinnor underrepresenterade i forskning gällande hjärt- och kärlsjukdomar. En allvarlig sjukdom, exempelvis hjärtinfarkt, orsakar vanligtvis stress och ångest och blir många gånger en påminnelse om döden. Syfte: Att belysa hur kvinnors psykiska mående kan påverkas efter en hjärtinfarkt. Metod: Allmän litteraturstudie som innefattade 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger och de mest framträdande fynden identifierades. Fynden färgkodades och fyra huvudteman urskildes. Resultat: Fyra huvudteman identifierades; (I) emotionella upplevelser, (II) socialt stöd, (III) förändrade relationer och (IV) en förändrad livssyn. Majoriteten upplevde ångest, rädsla, stress eller depression efter hjärtinfarkten. Socialt stöd från närstående och sjukvårdspersonal var betydelsefullt för tillfrisknandet. Däremot var informationen från sjukvårdspersonalen bristfällig. Relationer förändrades, både med familj och vänner, samt deras sexuella relationer. Livssynen förändrades efter hjärtinfarkten, antingen negativt eller positivt. Konklusion: Kvinnors psykiska mående påverkas främst negativt av en hjärtinfarkt. För att underlätta tillfrisknandet för kvinnor efter en hjärtinfarkt är det av vikt att förebygga ångest och annan psykisk ohälsa, samt ge tillräcklig information och stöd. / Background: Cardiovascular diseases are the most common cause of death for women in almost the whole world. A woman's heart attack differs from a man's. Despite this, women are underrepresented in research regarding cardiovascular diseases. A serious illness, such as a heart attack, usually causes stress and anxiety and is often a reminder of death. Aim: To shed light on how women's psychological well-being can be affected after a heart attack. Method: A general literature study that included 11 scientific articles. The articles were read several times and the most prominent findings were identified. The findings were color-coded, and four main themes were distinguished. Results: Four main themes were identified; (I) emotional experiences, (II) social support, (III) changed relationships and (IV) a changed outlook on life. Most of the women experienced anxiety, fear, stress or depression after the heart attack. Social support from relatives and healthcare professionals was important for the recovery. On the other hand, the information from healthcare professionals was insufficient. The relationships changed, both with family and friends, as well as their sexual relationships. The outlook on life changed after the heart attack, either in a negative or positive way. Conclusion: Women's psychological well-being is mostly negatively affected by a heart attack. To facilitate the recovery of women after a heart attack, it is important to prevent anxiety and other mental illness, as well as to provide sufficient information and support.