This study has examined how young women aged 20-30 experience that their self-image is affected by the social media Instagram. Through a qualitative interview study, six women have been analyzed based on how they perceive that their well-being and how their views on their own appearance and existence are affected when they consume and produce content on Instagram. The study has used Goffman's theater model for social interactions that describes how an individual can relate, react and act in social encounters with other people. Cullberg's theory of self-image has also been a central part. Additional theories used to interpret the results are re-mediation (Bolter & Grusin), reflexive identity (Giddens), media landscape and media culture (Bengtsson et al.) And the sociology professor Simon Lindgren's perspective on digital media and society. The study shows that there is a clear pattern of a constant comparison with others in the majority of the interviewers. This takes shape both when they produce and consume content on Instagram, but mainly in the latter and leads to their self-image being negatively affected from the aspects of their well-being and dissatisfaction with their own appearance and existence. / Denna studie har undersökt hur unga kvinnor i åldrarna 20-30 år upplever att deras självbild påverkas av det sociala mediet Instagram. Genom en kvalitativ intervjustudie har sex kvinnor analyserats utifrån hur de uppfattar att deras mående, samt syn på sitt eget utseende och tillvaro påverkas när de konsumerar och producerar innehåll på Instagram. Studien har använt sig av Goffmans teatermodell för social interaktioner som beskriver hur en individ kan förhålla sig, reagera samt agera i sociala möten med andra människor. Även Cullbergs teori om självbild har varit central. Ytterligare teorier som används för att tolka resultatet är re-mediation (Bolter & Grusin), reflexiv identitet (Giddens), medielandskap och mediekultur (Bengtsson et al.) samt sociologiprofessorn Lindgrens perspektiv på digital media och samhälle. Studien visar att det finns ett tydligt mönster av ett ständigt jämförande med andra hos majoriteten av intervjupersonerna. Detta tar form både när de producerar och konsumerar innehåll på Instagram, men främst i det senare och leder till att deras självbild påverkas negativt ur aspekterna sämre mående samt missnöje med sitt eget utseende och tillvaro.

Skribenterna har valt att fördjupa sig kring interaktionen mellan människor och sociala medier, där de undersökt hur människors mående påverkas av interaktionen med sociala medier. Applikationen som valdes inför arbetet var Instagram. Undersökningen bestod av 40 stycken deltagare i åldersgruppen 18 - 26 år. Deltagarna valdes slumpmässigt till en skriftlig enkätundersökning som utfördes på studenter på Södertörns Högskola i Stockholm. Utöver enkätundersökningen genomfördes sex stycken samtalsintervjuer utifrån de ursprungliga deltagarna från enkäten, vilket gjordes för att samla in mer djupgående material om ämnet.        Resultaten har visat att interaktionen bland användarna sker främst via delningar, gillningar och kommentarer än genom andra funktioner som Instagram har att erbjuda (exempelvis chattfunktion och livesändning). Under intervjuerna framkom det att respondenterna använder Instagrams funktioner till stor del för att skapa en större gemenskap mellan sig och sina vänner. När det kommer till interaktionens påverkan på måendet visade det sig att detta inte genereras direkt av applikationen, utan snarare av vilka du som användare följer på din profil. Deltagarna i undersökningarna som genomförts för uppsatsen förklarar både att de påverkas, men även att de inte påverkar deras mående. Det är väldigt olika beroende på hur man som användare interagerar med applikationens olika funktioner. Studien har inte visat ett tydligt resultat på frågan om det finns en tydlig koppling mellan interaktionen med Instagram och användarens mående. / The writers have chosen to immerse themselves deeper into the interaction between people and social media, where we examined how people's feelings are affected by the interaction with social media. The application chosen for the study was Instagram. The study consisted of 40 participants in the age group 18 - 26 years. Participants were randomly selected for a questionnaire conducted with students at Södertörn University in Stockholm. In addition to the survey, six interviews were conducted based on the original participants from the questionnaire, which was made to gather more in-depth material on the subject.      The results have shown that the interaction among users is mainly through sharing, liking and commenting than through other features that Instagram has to offer (for example, chat function and live broadcast). During the interviews, it occurred that respondents mostly use Instagram's features to create a wider community between themselves and their friends. When it comes to the influence on impact through interaction, it turned out that this is not generated directly by the application, but rather by who you as a user follow on your profile. The participants in the studies conducted for the thesis explain both that they are affected, but also that they are not affected by impact through social media. It is very different depending on how you as a user interact with the different functions of the application. The study has not shown a clear result on whether there is a clear link between the interaction with Instagram and the user's health.

Background: When a child in the family is treated for cancer, the invasive roles in the family changes and the focus is on the sick child. Siblings of children with cancer can experience feelings and thoughts that can be difficult to handle on their own.  Purpose: The purpose is to compile knowledge about which supportive and other factors in health care that affects the siblings psychological health after a brother or sisters cancer treatment.  Method: Literature review based on 10 original articles. The research was applied to the database PubMed and the articles had qualitative and quantitative methods.  Results: The results of this literature review can be divided into two categories; information and emotions, and seven subcategories; Cancer disease, involvement in the progression of the disease, before death, healthcare personnel, changes in the family, subjective experiences of having a sibling with cancer and lack of opportunity to talk about feelings and thoughts. The results show that the psychological health of siblings is adversely affected by inadequate information about cancer, disease progression and bodily changes before death. It also appears that the sibling's psychological health is adversely affected by lack of attention from parents and healthcare professionals. Factors that affects sibling's psychological health positively are the opportunity to express feelings and to have the feelings confirmed by parents or healthcare professionals.  Conclusion: This literature review shows that siblings to a brother or sister with cancer need to get information and talk about their feelings and thoughts. Lack of information and emotional support from parents and healthcare professionals can lead to a negative impact of the psychological health. As a nurse it's important to pay attention to the sibling´s needs for support to prevent psychological illness later in life.

Diagnosen Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av de vanligaste diagnoserna inom sitt område. ADHD är en riskfaktor för flera folkhälsoproblem såsom missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa, varför diagnosen bör mötas av tidiga, hälsofrämjande och preventiva insatser samt stöttning till både individen och individens närstående.Det övergripande syftet för den föreliggande studien är att undersöka mående, relationer och missbruk (rökning, alkohol och narkotikabruk) hos ungdomar med diagnosen ADHD med ungdomar utan ADHD som referensgrupp.Data för 4112 stycken ungdomar som, läsåret 2015/2016, gick i årskurs 7 eller årskurs 1 på gymnasiet erhölls ur Elevhälsodatabasen (ELSA) i Värmland, Sverige. Samtlig data baserades på den enkät som, av ungdomen, ifylls i samband med obligatorisk hälsoundersökning. Data innehöll information om diagnos, mående, relationer samt missbruk och analyserades genom deskriptiv statistik och logistisk regression. Av samtliga hade 269 personer diagnosen ADHD.Resultatet visade att ungdomarna med ADHD hade generellt sämre mående (aOR = 6,7), sämre relationer (aOR = 4,94) samt att de i högre utsträckning nyttjade tobak (aOR = 3,49), narkotika (aOR = 10,66) och alkohol (aOR = 1,35).Den föreliggande studiens resultat var i linje med tidigare utländska studier och visade att ungdomar med ADHD är en riskgrupp för flera av de stora folkhälsoproblemen. Resultatet visar vikten av tidiga insatser för målgruppen för att främja hälsa samt förebygga ohälsa och riskbeteende senare i livet. / Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is one of the most common diagnosis in its area. ADHD is a risk factor for several public health problems such as substance abuse, crime and mental illness and that’s why the diagnosis should be met with early, health promoting, preventing and supportive interventions to both the individual and his/her relatives.The over all aim of the present study is to examine well-being, relationships and substance abuse among adolescent with the diagnosis ADHD with adolescent without ADHD as reference.Data of total 4112 adolescent who, in the school year 2015/2016, were attending 7th grade or 1st grade in high school were obtained d from the Pupil Health Database in the county of Värmland, Sweden. Data included information about diagnosis, well-being, relationships and substance abuse and data were based on the questionnaire, filled out by the adolescent in connection with the mandatory health examinations. Data were analyzed by descriptive statistics and logistic regression and of all the adolescent 269 had the diagnosis ADHD.The adolescent with ADHD generally had lower well-being (aOR = 6,7), poorer relationships (aOR = 4,94) and they used more tobacco (aOR = 3,49), narcotics (aOR = 10,66) and alcohol (aOR = 1,35).The result of the present study confirmed earlier studies done in other countries and showed that adolescent with ADHD is a risk group for several major public health problems. The result shows the importance of early interventions for the target group to promote health and to prevent illness and risky behavior later in life.

Bakgrund: Psykisk ohälsa drabbade många unga vuxna och upplevdes olika, det kunde innebära tillfälliga besvär men också besvär som påverkar vardagen. Sociala medier hade både för- och nackdelar när det handlade om psykisk ohälsa. Bristande kunskap kring psykisk ohälsa ledde till stigmatisering. Syfte: Undersöka unga kvinnors erfarenheter av att söka vård vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ metod har använts som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Det kunde vara svårt för kvinnor att känna igen psykiska symtom vid psykisk ohälsa. De kunde känna skam och rädsla för att söka vård vid psykisk ohälsa. Ett bristande förtroende för vården kunde finnas på grund av tidigare erfarenheter. Unga kvinnor kunde få symtomlättnad vid vårdsökande. Det kunde vara lättare att söka vård för fysiska symtom än psykiska symtom för kvinnor. Stöd av närstående var en fördel för unga kvinnor. I stället för att ta tag i dem psykiska problemen isolerade unga kvinnor sig. Media var till stor hjälp för att unga kvinnor ska söka vård. Konklusion: Unga kvinnor hade olika erfarenheter av att söka vård, det fanns negativa aspekter som gjorde att unga kvinnor inte sökte vård. Det fanns även olika positiva aspekter som gjorde att unga kvinnor vågade söka vård. / Background: Mental illness affected many young adults and was experienced differently, it could mean temporary problems but also problems that affect one’s everyday life. Social media had both advantages and disadvantages when it came to mental illness. Lack of knowledge about mental illness led to stigmatization. Aim: Investigate young women’s experience of seeking care for mental illness. Method: A qualitative method has been used which is based on eight scientific articles. Findings: It could be difficult for young women to recognize the psychological symptoms of mental illness, they could feel shame and fear about seeking care for mental illness. A lack of trust in care could be due to previous experiences. Young women could get symptom relief by seeking care. It could be easier to seek care for physical symptoms than psychological symptoms for young women. Support from relatives was an advantage for young women. Instead of addressing mental health issues, young women isolated themselves. The media was a great help for young woman to seek care. Conclusion: Young women had different experiences of seeking care, there were negative aspects that made young woman not seek care. There were are also various positive aspects that made young woman dare to seek care.

The demands on becoming more and more effective and within a short period of time is weights heavy on the workers in the workplace. The purpose of this study is to examine how workers with stressful, white-collar professions experience heavy workloads and high demand on availability and efficiency and how they experience risk factors in the workplace affect their mental health from the symptoms of exhaustion. To answer the study´s purpose three questions were created. Seven qualitative interviews were conducted all with participants of different white-collar professions and between the age of 25-65. In addition to the study´s main theory of modern acceleration (Rosa, 2014) Foucault's (2017) theory of good dressage and the concept of internalization from Berger and Luckmann (1991) to analyze the material together with previous research on engagement was the basis for parts of the analysis. The Result was that all participants had their mental health affected negatively by work related stress because of the modern accelerations. All participants had experience work related stress in combinations with feelings of shame and feeling of depression and exhaustion occurred in some participants. / Kraven på att effektivisera blir allt större, inte minst på arbetsplatsen där arbetstagarna ofta har många arbetsuppgifter och lite tid att hinna utföra de på. Syftet med studien är att undersöka stressade tjänstemän som upplever höga prestationskrav och hur de som en följd av modernitetens acceleration upplever att riskfaktorerna på arbetsplatsen påverkar deras psykiska mående utifrån utmattningssymtomen. För att besvara studiens syfte identifierades tre frågeställningar. Sju kvalitativa intervjuer utfördes på informanter som alla arbetade inom olika tjänstemannayrken och var mellan 25–65 år gamla. Utöver studiens huvudsakliga teori om modernitetens acceleration (Rosa, 2014) användes även Foucaults (2017) teorin om den goda dressyren och begreppet internalisering från Berger och Luckmann (1991) för att analysera materialet samt tidigare forskning om engagemang la till grund för delar av analysen. Resultatet var att alla informanter hade en negativt påverkad psykisk hälsa som berodde på arbetsrelaterad stress som en konsekvens av modernitetens acceleration. Samtliga informanter upplevde arbetsrelaterad stress som var kombinerad med känslor av skam men känslor av depression och utmattning förkom hos vissa.

Hot och våld på akutmottagning har visat sig vara ett växande problem världen över. Akutsjuksköterskor arbetar i en arbetsmiljö som inte bedöms vara acceptabel. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande hur akutsjuksköterskans vårdarbete påverkas av hot och våld på akutmottagning. Metoden valdes för att besvara studiens syfte var, en systematisk och integrativ litteraturstudie. Datainsamlingen bestod av 17 vetenskapliga artiklar, 11 av dessa var kvalitativa och sex var kvantitativa. Det insamlade materialet kategoriseras enligt två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna som valdes var ett vårdmöte som inverkar på hälsa och faktorer som påverkar akutsjuksköterskans vårdarbete. Valda subkategorier var identifiera riskfaktorer vid patientnära arbete, identifiera anledningar till våldsbejakande beteende, utsättas för otillfredsställande bemötande, identifiera stöd från ledning, bristfällig kunskap och utbildning och påverkas av otillräcklig vårdmiljö. Resultatet visade att akutsjuksköterskor drabbas av hot och våld dagligen och samtliga anser att deras hälsa påverkas negativt. Det framkom att få drabbade anmäler händelsen till sjukhusledningen. Samtliga menade att utbildning saknades och efter insatt utbildning upplevdes en förbättring i akutsjuksköterskors konflikthantering vilket ökade välbefinnandet och självförtroendet. Författarna har förhoppningar att den här systematiska och integrativa litteraturstudien används på akutmottagningar i undervisande syfte för att förbättra akutsjuksköterskors arbetsmiljö, mående samt patientens vårdmiljö. Att anmäla hot och våld, förbättrad kommunikation och utbildning i konflikthantering minskar risken för att akutsjuksköterskor utsätts i lika hög utsträckning. / Threats and violence in emergency rooms have proven to be a growing problem world-wide. Emergency nurses work in a work environment that is not considered acceptable. The purpose was to explore available literature regarding how the emergency nurse's care work is affected by threats and violence in the emergency department. The method chosen to answer the study's purpose was a systematic and integrative literature study. The data collection consisted of 17 scientific articles, 11 of which were qualitative and six were quantitative. The collected material is categorized according to two categories and six sub-categories. Categories that were chosen were a care meeting that affects health and factors that affect the emergency nurse's care work. Selected subcategories were identifying risk factors in work close to patients, identifying reasons for violent behavior, being ex-posed to unsatisfactory treatment, identifying support from management, lack of knowledge and education and being affected by an inadequate care environment. The results showed that emergency nurses are affected by threats and violence on a daily basis, all of whom believe that their health is negatively affected. It emerged that few victims reported the incident to the hospital management. All felt that there was a lack of training and after training, there was an improvement in the emergency management of emergency nurses, which increased well-being and self-confidence. The authors hope that this systematic and integrative literature study will be used in emergency rooms for teaching purposes to improve the emergency nurses' work environment, mood and patient care environment. Reporting threats and violence, improved communication and training in conflict management reduces the risk of emergency nurses being exposed to the same extent.

Studiens syfte är att belysa och undersöka hur förskolepersonal upplever att barns mående och beteende påverkas när de växer upp under missförhållanden i hemmet. Vi vill undersöka på vilket sätt personalen på förskolan uppmärksammar barnets mående och beteende. Studiens frågeställningar fokuserar på hur förskolepersonalen uppmärksammar barnets mående. De teorier som används i studien är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Anknytningsteorin som utvecklades av John Bowlby och Broberg som förklarar vilka anknytningsmönster barn utvecklar. Resultatet av studien har påvisat att barn som växer upp under missförhållanden i hemmet uttrycker särskilda beteenden och måenden på förskolan. För att besvara syftet och frågeställningen gjordes sex semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar på förskola i Malmö och två andra närliggande kommuner.  Det resultatet som belyses är att personal på förskolan uppmärksammar olika signaler hos barnet som kan vara tecken på att barnet far illa i hemmet samt hur barnet utvecklas. Förskollärare kan bidra till att ett barn får stöd och hjälp utifrån att personalen uppmärksammar barnets beteende och kan göra en orosanmälan som kan leda till att barnet får stöd och hjälp. Resultatet belyser även att personal på förskolan upplever att det är svårt när en ska göra en orosanmälan på grund av att det är svårt att avgöra om barnet far illa och vilka konsekvenser det får om de väljer att genomföra en orosanmälan eller inte. / The purpose of this study is to highlight and investigate how preschool staff experience how children's attitude and behavior are affected when they grow up under abusive conditions at home. We want to investigate how the teachers at the preschool pay attention to the child's attitude and behavior. The study's questions focus on how the preschool staff pay attention to the child's well-being. The theories used in the study are Bronfenbrenner's developmental ecology theory and the attachment theory developed by John Bowlby and Broberg which explains which attachment patterns children develop. The results of the study have shown that children who grow up under abusive conditions at home are shown through certain behaviors and attitudes at the preschool. To answer the purpose and the question, six semi-structured interviews were conducted with six informants who work at preschools in Malmö, Svedala and Trelleborg. The result that is highlighted is that staff at the preschool pay attention to various signals in the child that may be signs that the child live under abusive conditions at home and are at risk för adverse growth. Preschool teachers can contribute to a child receiving support and help based on the staff paying attention to the child's behavior. They can make a report of concern that can result in the child receiving support and help. The results also highlight that staff at the preschool experience that it is difficult to know when to make a report of concern because it is difficult to determine if the child is in danger.

Forskning har visat på samband mellan mående och anknytningsstil efter avslutade kärleksrelationer. Personer som upplevt en avslutad kärleksrelation (N= 158) besvarade Hospital Anxiety and Depression Scale, Attachment Style Questionnaire samt bakgrundsfrågor om den avslutade relationen. Respondenterna skattade signifikant högre på Ångest än normgruppen, och samtidigt signifikant högre på Distans, Sakorientering och Relationsfixering. I jämförelse med tryggt anknutna i studien skattade respondenter med undvikande och ambivalent anknytningsstil signifikant högre på Ångest. Respondenter med ambivalent anknytningsstil skattade även högre på Depression. Distans, Tillit, Bifallsbehov, Relationsfixering, vem som valt att avsluta relationen samt hur en respondent uppfattat relationen associerade signifikant till mående efter en avslutad kärleksrelation. Att undersöka ovan nämnda faktorer samt hur normer påverkar personers livssituation, kan ge värdefull information om vilken behandling personer med relationsproblematik kan bli hjälpt av. Compassion Focused Therapy kan vara en lämplig terapimetod för att öka förståelse för förväntningar kring relationer samt för anknytningens betydelse. / Research has shown a connection between mood and attachment style after the ending of romantic relationships. People who had experienced the end of a romantic relationship (N = 158) answered the Hospital Anxiety and Depression Scale, Attachment Style Questionnaire and questions about the terminated relationship. Respondents rated significantly higher on Anxiety than the norm group, and simultaneously significantly higher on Discomfort with relationship, Relationship as secondary and Preoccupation with relationship. In comparison to respondents with secure style of attachment, respondents with avoidant or ambivalent style of attachment rated significantly higher on Anxiety. Respondents with ambivalent attachment simultaneously rated higher on Depression. Discomfort with relationship, Confidence in self and others, Need for approval, Preoccupation with relationship, who decided to end the relationship and how the respondent felt about the relationship turned out to be significantly related to mood, following the ending of a romantic relationship. To investigate the factors mentioned above and how values affect the client's life situation, may provide valuable information about which treatment clients with relationship problems may be helped by. Compassion Focused Therapy may be an appropriate method to increase understanding of the expectations about relationships as well as the influence of attachment.

Att uppleva stress är en del av livet. Det är ett tillstånd där balansen mellan resurser och belastningar rubbas. Ett tillstånd som egentligen inte är farligt utan har hjälpt oss människor att överleva genom att aktivera kroppen vid fara i många miljoner år. Idag utgörs farorna av helt andra saker än rovdjur. Det kan vara alltifrån en deadline till att hämta på förskolan. Det finns inga quick-fix mot stress utan vi måste lära oss metoder för att hantera stressen. En av de viktigaste metoderna vi har är behovet av att prata. Inledningsvis gjorde jag en undersökning för att ta reda på vad stress är, vilka som är i riskzonen och vilka metoder som finns för att hantera stress. Kontakt med Aleksander Perski, stressforskare, ledde till samtal med Giorgio Grossi, stressforskare och psykoterapeut på Stressmottagningen, och Linn Almlöf, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm. Vidare togs kontakt med Försäkringskassan för att höra om deras syn på problemet med stress och ta del av statistik. Utifrån detta gjordes ett probe-kit med verktyg för arbete och hemmet, både att använda själv och tillsammans med andra. Två kvinnor i riskzonen, enligt Försäkringskassans rapporter, testade kitet under två veckors tid. Verktyget “Hur mår jag” - en uppgift för hela familjen att få reflektera över sin dag individuellt och sedan samtala om den, utmärkte sig hos båda kvinnornas familjer och valdes därför att vidareutvecklas. Användartester och workshops gjordes därefter med kvinnorna och deras familjer, samt med två nya familjer som endast bestod av vuxen och barn. Resultatet blev designförslaget Yoy - Känslobarometern. Ett verktyg som synliggör mående och känslor i hemmet, som i sin tur öppnar upp för reflektion och samtal. Genom att reflektera över vår dag kan vi med Yoy visa för andra hur vi mår och vad vi känner. Designförslaget strävar efter att förmedla mående i form av en mängd kulor som träs på en stapel. Detta synliggör för andra familjemedlemmar hur vi mår. Kulorna signalerar också känslor - i form av att kulorna har olika färger eller taktilitet. Varje stapel som kulorna träs på är unik för varje familjemedlem. Att sedan tillsammans samtala om sin reflektion om känslor och mående, skapar gemenskap och trygghet. Vi människor stärks mentalt av att berätta för någon vi känner förtroende för. Även att lyssna på andra och dela erfarenheter stärker känslan av att ‘vi har varandra’. I användarstudier har Yoy visat sig få familjer att börja prata mer och djupare om hur varje medlem mår och känner. Det har fått familjemedlemmarna att vara mer uppmärksamma på varandra och även våga visa känslor. Till Yoy - Känslobarometern hör också en lampa som gestaltar hur hela familjen mår. Lampan har armar som representerar varje familjemedlem. På armen finns en kula som placeras i relation till måendet på armen. Kulornas placering på de olika armarna ger lampan olika uttryck och en överblick över hur familjen mår. / Experiencing stress is a part of life. It is a state where imbalance occurs between resources and demands. A condition that is not dangerous but has helped us humans survive by activating the body at acute danger for millions of years. Today the acute dangers are completely different from predators. It can be a deadline to pick up at preschool. There is no quick-fix for stress, but we need to learn methods in order to handle stress. One of the most important methods for humans is talking to each other. Initially I did a research to find out what stress is, who are at risk and what methods there is to handle stress. I contacted Aleksander Perski, psychologist and researcher within stress, which led to a meeting with Giorgio Grossi, psychotherapist and researcher within stress at Stressmottagningen in Stockholm, and Linn Almlöf, psychologist at Stressmottagningen. Contact were also made with the Social Insurance Agency, to find  out their view on stress and to take part of statistics. Based on the research, a probe-kit was made with tools and methods to use at work and at home, both to use for themselves and together with others. Two women at risk, according to reports from the Swedish Social Insurance Fund, tested the kit for two weeks. The tool ”How do I feel” - a method to do with the ones who you live with, to reflect on your day individually and then talk about it – was noticed by both of the women’s families and therefore chosen for further development. After this, user tests and workshops were made with one of the women and her family, as well as with two new families that consisted of adult and children and also two adults. The result was the design proposal Yoy – the barometer of emotions.  A tool to use at home that invites reflection and conversations on our feelings and moods. By reflecting on our day, we can use Yoy  to show others how and what we feel. The design proposal strives to convey mood by placing beads on a stack. This visualizes – both to ourselves but also to family members - how we feel. The beads also convey feelings in a way that the beads have different colors and tactility. Each stack where the beads are being placed, is unique to each family member. To talk about our feelings and moods together creates a sense of unity and safety. We humans are strengthened mentally by speaking to someone we trust. Also, listening to others and sharing experiences strengthens the feeling of ‘we have each other.’ In user studies, Yoy has started to create a deeper conversation about how each family member feels. It has made them pay more attention to each other and also dare to show feelings. To Yoy - the barometer of emotions  there is also a lamp that portrays the family’s feelings. Each arm around the lamp represents a member of the family. The beads on the arms are being placed depending on the mood. Thereby the lamp changes expression and gives an overview of the family’s status.