Bakgrund: Måltiden har en betydande del i människors liv. Den påverkas av aspekter såsom miljön där måltiden äts, tiden för måltiden och sällskapet runt bordet. I det centrala innehållet för hem- och konsumentkunskap nämns det om måltidens betydelse för gemenskap och vikten att kunna arrangera måltider.  Syfte: Syftet med studien var att med semistrukturerade intervjuer utforska lärarens uppfattning, upplevelser och erfarenheter om måltidssituationen i hem- och konsumentkunskap.  Metod: Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Våra respondenter bestod av sex verksamma lärare i hem- och konsumentkunskap för åk 7–9. Intervjuerna har genomförts via telefon. En innehållsanalys har utförts av det inhämtade och transkriberade materialet för att kunna urskilja det väsentliga.  Resultat: Två tydliga kategorier framträdde; eleven i fokus samt ramfaktorer. Utifrån de två kategorierna fann vi sedan tre subgrupper till varje kategori som vi presenterat i resultatet. Det visade sig att måltidens syfte enligt lärarens upplevelser var att låta elevens fokus vara det centrala med måltiden. Att måltiden är elevens stund för gemenskap och samtal. Det framkommer också att på grund av tidsbrist optimerar läraren lektionen med teori under måltiden men också att det saknas rätt förutsättningar för att få till en måltid med lugn och ro i en trivsam miljö.  Slutsats: Läraren saknar förutsättningar för en bra och trevlig måltidssituation. Måltidssituationen betraktades inte som en lika viktig del i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och inte heller som underlag för bedömning. För att möjliggöra måltidssituationen behöver läraren och eleverna mer tid för måltidssituationen för att kunna nyttja måltiden till en del i undervisningen. Läraren behöver också bättre förutsättningar till måltidsmiljön.

Bakgrunden till vårt intresse av att undersöka barns inflytande och delaktighet i förskolan har kommit av diskussioner med pedagoger ute på olika förskolor. Pedagogerna menar att barnen har mycket inflytande och delaktighet i verksamheten men vi har inte sett att detta förekommit när vi varit på VFU (verksamhetsförlagd utbildning) eller arbetat som vikarie. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur barns inflytande och delaktighet vid måltidssituationen i förskolan ser ut i förhållande till pedagogers syn. Våra frågeställningar har fokuserats på hur pedagogerna generellt ser på barns inflytande och delaktighet i förskolan och vilken bild pedagogerna har av barnens inflytande vid måltidssituationen. Vi ställde oss även frågan om hur barns inflytande begränsas vid måltidssituationen genom pedagogernas styrning och hur barnen ser på sitt eget inflytande i förskolan samt vid måltidssituationen. Vi har använt oss av Foucaults (2000, 2002) teorier om makt och maktrelationer och Arnérs (2009) förståelser av begreppen inflytande och delaktighet, för att analysera intervjuer med barn, intervjuer med pedagoger och observationer av måltidssituationen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra pedagoger och fyra barn. Vi genomförde också två observationer vid måltidssituationen i förskolan.Resultatet visar att pedagogerna har en gemensam syn på begreppen inflytande och delaktighet, men att de inte är riktigt medvetna om hur mycket de faktiskt styr barnen. Detta blir tydligt i intervjuer med barnen och i observationerna, då det visar sig att barnens inflytande och delaktighet ofta får stå tillbaka på grund av pedagogernas styrning och makt.

AbstractSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagogernas normer framträder under måltidssituationer samt inom ramen för detta syfte belysa hur bemötande kring barn som är selektiva i maten ser ut. Detta kommer att göras utifrån tre frågeställningar: Vilka förhållningssätt har pedagogerna under måltidssituationen? Vilka normer blir synliga under måltidssituationen? Hur tar pedagogerna hänsyn till barns individuella behov under måltidssituationen i förskolan?     Utförandet av studien är utav en kvalitativ metod genom strukturerade observationer för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Förskolorna som observationerna genomfördes på ligger i två olika kommuner. På den ena förskolan äter de inne på avdelningarna och på den andra förskolan äter de i en gemensam matsal. Barnen i observationerna är mellan åldrarna 1–6 år och antalet barn vid vardera bord är cirka 5–6. Vid varje bord sitter där på båda förskolorna även 1 pedagog. Empirin analyserades utifrån normkritisk pedagogik. I resultatet framkommer det att det finns normer som är genomgående på alla observationer men även att det skiljer sig mellan pedagogerna hur de förhåller sig olika till vissa normer. Det finns även normer som kan vara svåra för selektiva barn att förhålla sig till.

Bakgrund: Demenssjukdom påverkar personers kognitiva förmågor som kan skapa minnessvårigheter och förmågan att urskilja och begripa omvärlden. Att utföra god demensvård ställer krav på vårdpersonalens erfarenheter och kunskaper. Ett gott samarbetet mellan vårdpersonal och anhöriga har även betydelse för äldre demenssjuka personers vård. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av måltidssituationen för äldre personer med demenssjukdom inom äldreomsorgen. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med utgångspunkt från tio vårdvetenskapliga artiklar åtta artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med mixad metod både kvalitativ- och kvantitativ ansats samt en artikel med kvantitativ ansats. Använda databaser var CINAHL plus och PubMed. Resultat: I resultatet framkom det tre relevanta teman, betydelsen av individanpassad vård, betydelsen av vårdpersonalens förutsättningar och miljöns betydelse för måltidssituationen. Första temat beskriver vårdpersonalens erfarenheter av att individanpassa måltidssituationen utifrån äldre demenssjuka personers behov. Andra temat beskriver betydelsen av vårdpersonalens förutsättningar för att främja en god måltidssituation. Tredje temat beskriver vårdpersonalens erfarenheter av miljöns betydelse under måltidssituationen. Slutsats: Måltidssituationen förbättras när vårdpersonalen har möjligheten att arbeta individanpassat utifrån äldre demenssjuka personers behov.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers act as well as express themselves to children during mealtime, in order to promote language development. In addition, the purpose is to discover how preschool teachers view the mealtime situation from a linguistic perspective. The research methods used in this study are observation and interviews. These serve as a complement to one another, in order to demonstrate how preschool teachers act and express themselves during mealtimes and additionally, what kind of attitude these preschool teachers have towards the meal situation as a language development opportunity. The result shows that preschool teachers act and promote language expression in several different ways during mealtimes, by taking advantage of the children's interest in conversation as well as through confirmation and repetition. Furthermore, a language development activity is used to encourage language development. Findings also show that preschool teachers view language development as a broad area and one that occurs constantly throughout all situations. The meal situation is seen as an important opportunity, in which preschool teachers have the advantage of being able to converse with the children. / Denna studie har som syfte att bidra med kunskap om hur förskollärare agerar och uttrycker sig till barnen i måltidssituationen för att främja språkutvecklingen. Syftet är också att synliggöra hur förskollärarna ser på måltidssituationen ur ett språkligt perspektiv. Metoderna som används i studien är observation och intervju. Dessa fungerar som ett komplement till varandra och synliggör hur förskollärarna agerar och uttrycker sig i måltidssituationen samt vilken inställning förskollärarna har till måltidssituationen som ett språkutvecklande tillfälle. Resultatet visar att förskollärarna agerar och uttrycker sig språkfrämjande inom flera aspekter under måltidssituationen genom att ta tillvara på barnens intresse i samtal samt genom att bekräfta och upprepa det barnen säger. En språkutvecklande aktivitet används också för att främja språkutvecklingen. Resultatet visar också att förskollärarna ser på språkutveckling som ett brett område. Språkutveckling sker hela tiden, i alla situationer. Måltidssituationen ses som ett viktigt tillfälle som förskollärarna tar tillvara på för att samtala med barnen.

Alla barn har rätt till att få vara delaktiga i förskolan enligt förskolans styrdokument. Vi har uppmärksammat att nivån av delaktighet i måltidssituationen varierar mellan olika förskolor, pedagoger och barn. Den här studien har som syfte att få en ökad förståelse för barnens delaktighet i måltidssituationen i förskolan utifrån pedagogens förhållningssätt. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där insamlandet av empirin utfördes genom ostrukturerade observationer av barn och pedagoger i måltidssituationen. Genomförandet av studien skedde under en veckas tid vid fem observationstillfällen i en storstad i Sverige. Det insamlade materialet analyserades utifrån begreppen delaktighet och barns aktörskap, samt Shiers delaktighetsmodell.  Vårt resultat visade att pedagogerna har olika förhållningssätt och strategier för att möjliggöra delaktighet för barnen i måltidssituationen, där framförallt två strategier blev synliga - att ställa frågor och att ge uppmaningar till barnen. Resultatet visade även att dessa förhållningssätt inte alltid ledde till delaktighet för barnen. Det framgick också att barnens uttryckta önskemål bemöttes av pedagogerna genom att svara ja, nej eller att ge ett nytt erbjudande. Det blev tydligt att måltidssituationen präglades av regler och rutiner, som barnen vid vissa tillfällen försökte förhandla kring med pedagogerna. Vissa av dessa regler visade sig vara förhandlingsbara, medan andra inte var det.

The purpose of the study was to examine how older individuals over 80 years without dementia in a nursing home experience their daily routines, the physical living environment, meal situations and opportunities for physical activity indoors and outdoors. The method for the study was semi-structured interviews with four voluntary elderly living in a nursing home. The results were divided into three main themes which demonstrate the experiences that were raised during the interviews. Regarding physical activity and outdoor stay, the informants reported unstimulating gymnastics, helpful staff, and requests for more needlework. Regarding meal situations the respondents mentioned nice decoration in the dining room, a desire for sleep before breakfast and too large portion sizes. Regarding the living environment the informants reported a pleasant environment, good service and demented elderly who interfere. The conclusion of the study was that the older individuals generally felt well-being in the nursing home. Some experiences suggest that there was a lack of attention from the nursing staff to take account the older people’s wishes regarding for example portion sizes. The interviews also showed that the social interaction between some of the older people could have been better. / Syftet med undersökningen var att undersöka hur äldre individer över 80 år utan demenssjukdom på ett äldreboende upplever de dagliga rutinerna på äldreboendet beträffande den fysiska boendemiljön, måltidssituationen samt fysisk aktivitet och utomhusvistelse. Metoden för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer med fyra frivilliga äldre som bodde på ett äldreboende. Resultatet uppdelades i tre huvudteman som påvisade vilka upplevelser som togs upp under intervjuerna. Delar ur resultatet angående fysisk aktivitet och utomhusvistelse var ostimulerande gymnastik, hjälpsam personal samt önskemål om mer handarbete. Angående måltidssituationerna var iakttagna delar ur resultatet trevlig dekoration i matsalen, önskemål om sovmorgon före frukost och för stora portionsstorlekar. Angående boendemiljö framkom upplevelser om en trivsam miljö, bra service och dementa äldre som stör. Slutsatsen av undersökningen var att de äldre generellt upplevde situationen på äldreboendet som trivsam. En del upplevelser antydde att det saknades uppmärksamhet från personalen att beakta de äldres önskemål angående till exempel för stora portionsstorlekar. En del upplevelser från de äldre visade att den sociala interaktionen dem mellan kunde varit bättre.