I Sverige, precis som i övriga världen, är demenssjukdom en växande folksjukdom och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. De allra flesta med någon form av demenssjukdom flyttar med tiden till ett särskilt boende. Demenssjukdom är starkt korrelerad med nedsattnutritionsstatus, dock är det inte helt vetenskapligt klarlagt på vilket sätt. På särskilt boende är det sjuksköterskan som är ansvarig för att göra bedömningar av nutritionsstatus och sätta in åtgärder i de fall det behövs. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar måltidssituationen hos personer med demenssjukdom. Metod för det självständiga arbetet var en allmän litteraturöversikt med avsikt att sammanställa befintlig forskning för att besvara syftet. Inkluderade artiklar söktes och hittades via databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 17 vetenskapliga artiklar i litteraturöversikten. I resultatet framkom sju kategorier: En hemlik miljö där aptiten främjades, Musikens betydelse under måltiden, En lugn miljö utan störningsmoment, Social interaktion vid måltider – en nyckelfaktor, Matens betydelse vid demenssjukdom, Fysiska och psykiska faktorer som påverkar måltiden samt Vårdpersonalens betydelse. Resultatet visar att en person med demenssjukdom lätt påverkas av beteendesymtom, både egna och från övriga personer i närheten vilket påverkar måltidssituationen. En lugn, hemlik miljö med få störningsmoment samt ett personcentrerat bemötande gjorde att personen åt bättre. Slutsats blir således att både yttre faktorer som matsalens utformning eller störningsmoment iform av närstående på besök eller TV-apparater påverkar matintaget. Även inre personligafaktorer som sociala interaktioner med vårdpersonal och andra boende är viktiga för att personer med demenssjukdom ska erhålla ett gott nutritionsstatus.

Bakgrund: Kosten är en central del i vårt dagliga liv. Trots vikten av rätt och tillräcklig kost är nutritionen en utsatt del av vården. För att upprätthålla en god måltidssituation krävs det att verksamheterna lägger ner tid och fokus på utbildning inom ämnet. Området är väl utforskat vad gäller faktorer som påverkar måltidssituationen. Dock finns en kunskapslucka angående hur denna måltidssituation påverkar livskvalitén hos de äldre.Syfte: Beskriva hur de boendes uppfattning av måltidssituationen, på ett vårdboende i sydvästra Sverige, påverkar livskvalitén hos de boende.Metod: En empirisk studie av fenomenografisk ansats, baserad på semi- strukturerade intervjuer med åtta individer på ett vårdboende i sydvästra Sverige. Resultat: En god uppfattning av måltidssituationen gav en positiv påverkan på livskvalitén. Däremot gav en sämre uppfattning av måltidssituationen ingen negativ påverkan på livskvalitén.Slutsats: Måltidssituationen måste ses som en del i ledet av faktorer som kan förbättra äldre individers livskvalité. För att tillfredsställa allas behov krävs att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal arbetar utifrån ett individanpassat synsätt. / Background: Food makes a central part of our lives. With the importance of food in mind, nutrition is still an exposed part of the caring process. To maintain quality in meal situation, nursing homes have to put aside time for focus and education regarding nutrition. The scientific field of the factors that affetcs meal suituation is well explored. Although, there is a gap of knowledge regarding how this meal situation affects the qualitiy of life among elderly.Aim: To decribe how the elderlys experience of meal situation, in a nursing home of south western Sweden, affetcs the quality of life among the elderly.Method: An empirical study, made with a fenomenografic design, based on semi structured interviews with eight individuals in a nursing home of south western Sweden.Results: A good experience of the meal situation positively affected the quality of life. On the other hand, a less good experience of the meal situation did not negatively affect the quality of life.Conclusion: The meal situation needs to be considered as one of many factors that affects the life quality among elderly. To satisfy every persons individual needs the nurse and the other caring staff have to work through a individualized approach.

Meal at school is a part of the school studies and it is important for health, but is also a prerequisite for both learning and enjoyment.  The school meal can provide students an opportunity to recover from their studies but sometimes students perceive the meal situation as stressful. It is important that the food environment at school works well for school children, so they do not have to rush during the meal and they can get the opportunity to eat in peace. The purpose of this study was to investigate how students perceive lunch break at school. If they feel they get enough time to eat and how they feel during the meal situation in the school restaurant. The research approach of this study was qualitative and the method of data collection was focus groups. Data were analyzed as a content analysis. The aim of the study were secondary school students in grade 7 and 9, one class from each grade was selected. The study was conducted at a secondary school in a municipality in Sweden with approximately 210 000 inhabitants. The results of the study show that students at secondary school feel they have enough time to eat lunch, but the lunch break is too short. The meal environment in the school restaurant is perceived as very messy and stressful. The meal situation was experienced as more stressful at grade 7 students than 9th grade students.  The conclusion was that students need longer lunch break and meal environment is perceived as stressful. / Måltiden i skolan är en del av skolarbetet, den har betydelse för hälsan men är även en förutsättning för både lärande och trivsel. Skolan är också en viktig miljö för barn eftersom det är där de utvecklas och blir tränade till olika kompetenser exempelvis problemlösningsförmåga och förmågan att samarbeta.  Man spenderar ungefär åtta timmar i skolan dagligen och där i mellan behöver man äta. Skolmåltiden kan ge skolelever en möjlighet till att återhämta sig från skolarbetet men ibland kan elever uppfatta måltidssituationen som stressande. Det är viktigt att måltidsmiljön i skolan fungerar väl för att skolelever inte ska behöva stressa under måltiden och få möjlighet att äta i lugn och ro.  Syftet med denna studie var att undersöka hur elever upplever matrasten i skolan. Om de upplever att de får tillräckligt med tid för att äta samt hur de upplever måltiden och måltidssituationen i skolmatsalen. Forskningsansatsen för den här undersökningen var kvalitativ och metoden för insamling av data är fokusgrupper. Data har analyserats som en innehållsanalys.  Målgruppen för undersökningen var högstadieelever i årskurs 7 och 9. Det är en klass från respektive årskurs som valdes. Studien har genomförts på en högstadieskola i en kommun i Sverige med ca 210 000 invånare.     Resultatet i studien visar att eleverna på högstadieskolan upplever att de har tillräckligt med tid för att äta vid matbordet men lunchrasten i sig är för kort. Måltidsmiljön i skolrestaurangen upplevs som väldigt rörig och stressande. Måltidssituationen upplevs mer stressig hos årskurs 7 eleverna än årskurs 9.  Slutsatsen är att eleverna behöver längre lunchrast och måltidsmiljön upplevs som stressig och bör åtgärdas av skolan.

No description available.

Bakgrund: Demenssjukdom är en global sjukdom som ökar i antal insjuknade för varje år. Fysiska och kognitiva förmågor försämras ständigt under sjukdomsförloppet. Det är vanligt att person och/eller personer med demenssjukdom (PMD) drabbas av malnutrition eftersom de glömmer av att äta och hur de ska äta. Vårdpersonalen behöver därför kunskap om hur måltidssituationer för PMD kan anpassas efter de behov som finns och hur matintaget kan ökas. Syfte: Att belysa aspekter av vårdpersonals kunskap kring måltidssituationer för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Elva artiklar var av kvalitativdesign och fyra artiklar var av mixad design. Databaserna som användes vid artikelsökning var CINAHL och PubMed. Resultat: Ett huvudresultat visade att vårdpersonalen behövde mer kunskap vid måltidssituationer för att bidra med ökat matintag hos PMD. Genom att vårdpersonalen anpassade måltidssituationer i enlighet med PMD förmågor kunde behoven lättare tillfredsställas. Vårdpersonalen tog hänsyn till bland annat möblering, ljud, ljus och servering för att minska oönskade stimuli vid måltidssituationer för PMD. Slutsats: Vårdpersonalen hade kunskap men inte tillräcklig för att kunna utföra en optimal omvårdnad till PMD. Behoven bland PMD är många och kunskapsbrist hos vårdpersonalen råder. Kunskapsbristen hos vårdpersonalen om måltidssituationer blir tydliga då PMD inte har tillräckligt matintag för att upprätthålla en god nutritionsstatus. / Background: Dementia is a global disease that increases for every year. Physical and psychological abilities reduce continuously during the disease course. It is usual that people with dementia is affected by malnutrition since they forget how and when to eat. Healthcare professionals’ need more knowledge about mealtime situations for people with dementia and how to customize their needs about increasing food intake. Aim: To illustrate aspect of healthcare professional’s knowledge about mealtime situations for people with dementia in nursing homes. Method: A literature review based on 15 research articles. Eleven articles were qualitative design and four were mixed design. Used databases were CINAHL and PubMed. Results: A main result showed that healthcare professionals needed more knowledge about mealtime situations and how to provide increased food intake. Healthcare professionals adjust mealtime situations according to the abilities that people with dementia had. Healthcare professionals did consideration about different kind of arrangement to reduce stimuli in mealtime situations for people living with dementia. Conclusion: Healthcare professionals had knowledge about nursing for people with dementia but not enough. The needs among people living with dementia are many and the lack of knowledge in healthcare professionals' work is not approval. In mealtime situations the lack of knowledge about optimal nutrition status among people with dementia and surrounded by healthcare professionals' is not clearly to sustain.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler lever till mycket hög ålder. Med stigande ålder ökar risken för problem relaterat till mat och måltider och ensamboende äldre har ökad risk att drabbas av undernäring. Att äta tillsammans med andra kan öka matintaget och bidra till social gemenskap hos äldre.   Syfte: Syftet var att beskriva upplägget av Projekt Måltidsvän samt vilken betydelse äldre deltagare i projektet tillskriver social interaktion under måltiden. Metod: I Projekt Måltidsvän kan äldre som är 67 år eller äldre få sällskap under måltiden av en frivillig måltidsvän. Frivilligsamordnaren intervjuades för att belysa perspektivet från en övergripande nivå. Tre äldre mottagare intervjuades om deras upplevelser av social interaktion och måltidens betydelse och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i intervjun med frivilligsamordnaren att Projekt Måltidsvän har varit populärt att söka till som frivillig och utmaningen har varit att finna äldre deltagare som vill medverka i projektet. Analysen av intervjuerna med de äldre deltagarna genererade fem kategorier där det framkom att respondenterna till en början kunde känna sig både ambivalenta och nyfikna inför deltagandet i projektet. Social interaktion var viktigt och en lyckad matchning var en förutsättning för att relation skulle utvecklas till en vänskap. En trivsam måltidsmiljö och att äta i gemenskap med andra var en viktig förutsättning för en trivsam måltid. Måltidsvännen kunde också utgöra ett stöd under måltiden. Slutsats: Deltagarna i Projekt Måltidsvän har varit nöjda med projektet och den sociala gemenskap som uppstått under måltiden, vilket innebär att denna typ av insats kan användas i kommuner för att främja ett friskt åldrande. / Background: The proportion of elderly is increasing and more people are living to a very high age. With higher age, the risk of problems related to food and meals increases, and elderly people living alone are at risk of suffering from malnutrition. Eating together with others can increase food intake and contribute to the social companionship for the elderly. Objective: The purpose was to describe the structure of Project Meal Friend and what significance older participants in the project give to social interaction during the meal. Method: In Project Meal Friend, a volunteer meal friend can join elderly people who are 67 or older during the meal. The volunteer coordinator was interviewed to highlight the perspective from an organizational level. Three elderly recipients were interviewed about their experiences of social interaction and the importance of the meal, which were analysed with qualitative content analysis. Results: The interview with the volunteer coordinator showed that the Project Meal Friend has been popular to apply for as a volunteer and the challenge has been to find older participants to the project. The analysis of the interviews with the elderly participants generated five categories where it emerged that the respondents could initially feel both ambivalent and curious about the participation in the project. Social interactions were important and a successful match was a prerequisite for the relationship to develop into a friendship. An enjoyable meal environment and eating in companionship with others was an important prerequisite for a pleasant meal. The Meal Friend could also provide support during the meal. Conclusion: The participants in Project Meal Friend have been satisfied with the project and the social companionship that emerged during the meal, which means that this type of projects can be used in municipalities to promote healthy aging.

När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sex vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. En manifest innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultatet visade att vårdboendets rutiner och arbetssätt, personalens förhållningssätt och de äldres egna värderingar var av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet gav en beskrivning av faktorer som var betydelsefulla för den äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal som arbetar på vårdboende, om vikten att uppmärksamma de äldres autonomi i måltidssituationen. Resultatet skulle kunna användas som diskussionsmaterial vid handledning av personal som arbetar på vårdboende.

<p>När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sex vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. En manifest innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultatet visade att vårdboendets rutiner och arbetssätt, personalens förhållningssätt och de äldres egna värderingar var av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet gav en beskrivning av faktorer som var betydelsefulla för den äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal som arbetar på vårdboende, om vikten att uppmärksamma de äldres autonomi i måltidssituationen. Resultatet skulle kunna användas som diskussionsmaterial vid handledning av personal som arbetar på vårdboende.</p>

The aim of our study was to examine how the elderly experience their meal situation in a sheltered housing. We have used a qualitative approach. We conducted individual interviews with six elderly in a sheltered housing to collect our empirical material. To reach the purpose of this study we tried to answer the questions: which factors affect the elderly person’s experience of the meal and which significance does the meal have for the elderly? To reach deeper understanding for our collected material we used Maslow’s theory of human motivation, the two concepts of Tönnies; gemeinschaft and gesellschaft, disengagement theory and the concept of Bourdieu, called habitus. Our result shows that five factors have impact on how the elderly experience their meals. These are: Acceptance and means that the elderly accept their situation and are therefore satisfied with the conditions they have concerning the meals. The food with its taste, aroma, appearance and variety. There was disagreement among the respondents about how the food was experienced and in which way it affected their meals. The factor influence was also found to be significant. The more influence and the more opportunities to make their own choices, the more positive were the elderly’s experiences. The room environment includes the dining room at the sheltered housing, which were where all the respondents chose to eat. The design, décor and noise level in the dining room were found to be of significance. The final factor that were identified was the meeting. The factor includes the relationships and interactions that are created in the dining room between the elderly and the staff, but also among the elderly themselves. The result also showed that the meal means an opportunity to satisfy the hunger, a time for togetherness and a pleasant break from the daily (non-) routines. / Syftet med vår studie var att undersöka hur den äldre på ett särskilt boende upplever måltidssituationen. Vi har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt. Som datainsamlingsmetod genomfördes individuella intervjuer med sex äldre på ett särskilt boende. För att uppnå syftet med studien sökte vi svar på frågorna: vilka faktorer påverkar de äldres upplevelser av måltidssituationen och vilken betydelse har måltiden för de äldre? För att förstå och tolka vårt insamlade material använde vi oss av Maslows motivationsteori, Tönnies begreppspar gemeinschaft och gesellschaft, disengagemangsteorin och Bourdieus habitusbegrepp. Vårt resultat visar att fem faktorer är av betydelse för de äldre kring måltidssituationen. Dessa faktorer är: Acceptans och innebär att de äldre accepterat sin situation och är nöjda utifrån de förutsättningar de har. Det påverkar hur de överlag reflekterar kring måltidsupplevelsen. Maten och dess smak, doft, utseende och variation. Det fanns meningsskiljaktigheter respondenterna emellan kring hur faktorn maten och dess innehåll upplevdes och påverkade deras måltidssituation. Faktorn inflytande visade sig också ha betydelse. Ju mer inflytande och valmöjligheter som man ansåg sig ha, desto positivare måltidsupplevelse. Den rumsliga miljön innefattar matsalen, där samtliga respondenter intar sina måltider. Matsalens utformning, inredning och ljudnivå visade sig ha betydelse. Den sista faktorn som kunde urskiljas har vi namngett mötet. Denna faktor innefattar de relationer och interaktioner som skapas i matsalen mellan de äldre och personalen, men också de äldre emellan. Resultatet visade även att måltiden betyder ett tillfälle att mätta magen, en stund för gemenskap och ett välkommet avbrott under dagen.

Uppsatsens syfte är att synliggöra och skapa reflektion om förskollärarnas uppfattningar ommåltiden som en pedagogisk funktion i förskolan vilket görs genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare. Måltiderna i förskolan kan ses som en outnyttjad resurs för undervisning. Uppsatsen skrivs för att synliggöra och skapa reflektion om måltiderna som en pedagogisk möjlighet på förskolorna samt för att lyfta förskollärarnas uppfattningar om att skapa undervisningstillfällen i måltidssituationerna. Men även för att erkänna den undervisning som faktiskt sker i måltidssituationerna i förskolan. I resultatet framkommer det att måltidssituationen i förskolan är starkt kopplad till omsorgen då barnets behov lyfts som en viktig aspekt för att få en fungerande måltidssituation. Omsorgsaspekter som lyfts är exempelvis barnets behov av sömn, trygghet samt att få i sig mat för att orka dagen. Förskollärarna lyfter den spontana undervisningen som den mest centrala. Interaktion,samtal, bordsskick och barnens upplevelser och erfarenheter är sådant som förskollärarna lyftersom framträdande i den spontana undervisningen i måltidssituationen. I resultatet framkommer också förskollärarnas olika synsätt och arbetssätt kring måltidssituationens pedagogiska funktion i förskolan. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning då även den lyfter atti nteraktion och omsorg är en viktig aspekt för att skapa lärandetillfällen för barnen i planerade och spontana aktiviteter.