Jag har undersökt bilders påverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Jag har lagt fokus på elever som precis har kommit till Sverige.Jag har undersökt hur och vilka tekniker bildpedagoger tar till hjälp för att hjälpa nyanlända flerspråkiga elever att kommunicera. Genom att jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra bildpedagoger som har olika arbetserfarenheter och har arbetat som pedagoger i flertal år. Förutom de kvalitativa intervjuerna har jag sökt inom relevant teori för just denna studie. Mitt resultat visar att bild i olika former kan användas flitigt på skolorna och att den främjar flerspråkiga elevers språkutveckling. Det finns inga fasta regler, riktlinjer eller metoder för att arbeta med att förbättra flerspråkiga elevers kommunikationsförmåga. Bildpedagogerna försöker pröva sig fram till att anpassa undervisningen till olika situationer och samtidigt lägger de mycket fokus på individen för att komma på specifika sätt som hjälper flerspråkiga eleverna att kommunicera.

Utvecklingen mot mångkulturella samhällen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan häri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete.

Sammanfattning Alfabetiseringen har i många kommuner i Sverige drivits av SFI %u2013 undervisningen (svenska för invandrare). Precis som alfabetiseringsprogram världen över präglats av avhopp och ouppnådda mål har analfabeter i Sverige lämnat SFI-undervisningen med en känsla av att läs- och språkinlärning är för komplicerad för dem. En tydlig grupp bland dessa är kvinnor från muslimvärlden. Studiens empiriska del består av intervjuer med tio kvinnor. Den visar att informanterna, alla kvinnor med muslimsk bakgrund, har en positiv inställning till skolan och de lärare som de haft i Sverige trots att de menar att de inte har förstått och lärt sig så mycket. Sex informanter alfabetiseras från modersmålet i området där de bor i Malmö men har tidigare erfarenhet av SFI. Skillnaden mellan att studera i ett enspråkigt svenskt klassrum och med en lärare som talar förstaspråket är markant. Skillnaden ligger i att inte behöva gissa utan verkligen förstå. Men inte bara förstå utan också att bli förstådd. De fyra informanter som är modersmålslärare understryker detta. De känner stor tillfredställelse i att kunna bidra med något gott till Sverige genom sitt arbete. Frågan om vad det är skolan mäter har vuxit i studien. Förståelse för och kunskap om samhället och om rättigheter och skyldigheter måste komma före språkkunskaper. I grundläggande undervisning av vuxna invandrare med kort eller ingen formell utbildningsbakgrund måste akademiska krav och mål tonas ned. Sådana mål och mått kan bli ett verktyg för segregation och t.o.m. dold rasism. I stället bör situationen i vardagen vara vägledande i målskrivningarna. Alla informanter i undersökningen tycker att de har haft nytta av kursen . De talar om resultat som har med ökad förståelse och självständighet att göra. För dessa kvinnor är mål vilka har med aktivt föräldraskap, större förståelse för den egna ställningen i samhället och självständighet mer relevanta. Resultaten visar också att språkkunskap inte är ett mått på lojalitet och kärlek till Sverige.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lärare på tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte är att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap läraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de får för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har läraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhållningssätt och attityd har läraren till sitt arbete i en mångkulturell miljö? Intresset för det här ämnet har sakta växt fram under min utbildning till lärare och ett par års erfarenhet av vikariat på olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den här undersökningen nu är att jag snart kommer att vara lärare själv och vill skaffa mig förståelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik är.Genom att intervjua tre olika lärare på grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förståelse. Min ambition är inte att fastställa någon form av sanning, eller att gradera lärarna i min undersökning, utan snarare att få förståelse för hur det fungerar i verkligheten. Resultatet visar att mina tre informanter, är att även om de har olika hög teoretisk förkunskap för interkulturell pedagogik, arbetar på ett praktiskt medvetet sätt, som gynnar elever på en mångkulturell skola samt att det finns brister i lärarutbildningen vad det gäller att ge lärarna den kompetens som krävs. / My interest in this topic has slowly emerged during my education and during a couple of years as a substitute at different schools in Malmö. The reason I do this study now, is that I soon will begin to work as a teacher and want to build my understanding and knowledge of what intercultural education is. By interviewing three teachers at elementary schools in central Malmö on how they work interculturaly, I intend to obtain this understanding. My ambition is not to establish any form of truth, nor is it to grade the investigated teachers, but rather to get an understanding of how it works in reality. The results shows that my informants, although they have different levels of theoretical prerequisites on intercultural pedagogy, work in a practically conscious way, which favors students at a multicultural school and that there are deficiencies in teacher training in terms of giving teachers the competence required.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lärarna på omvårdnadsprogrammet upplever att de använder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var också att se om lärarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika skolor i Skåne.Jag hade tre frågeställningar Hur upplever lärarna att de tar till vara den mångkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? Upplever lärarna att de använder någon medveten metodik för interkulturellt lärande? Hur väl är lärarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund?I min studie visade det sig att det råder konsensus mellan lärarna i frågan om elevernas kulturella bakgrund behövs och används i undervisningen. Den kulturella bakgrunden värdesätts högt av lärarna och de upplever också alla att de låter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen. Lärarna hade också uppfattningen att arbetsgivarna såg positivt på kulturella kunskaper. Jag har analyserat materialet utifrån Hans Lorentz (2004) modell i interkulturellt lärande och funnit att modellen varit användbar som analysverktyg. Lärarnas citat tyder på att de är medvetna om interkulturellt lärande och har ambitionen att få eleverna att nå ett etnorelativistiskt synsätt.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmål än svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. Frågor vi använt oss av i studien är hur barn och elever med annat modersmål än svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollärares och lärares pedagogiska arbete med språkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle tycker vi detta är ett högst relevant ämne att undersöka inför våra kommande yrkesliv där vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med studien är att få en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmål än svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi få mer kunskap om hur vi som verksamma lärare och förskollärare ska arbeta med dessa barn på bästa sätt för att stödja deras språkutveckling, på våra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gällande barn med annat modersmål än svenskas, ser ut både i förskolan och grundskolan är att få en insikt i varandras arbete. Hur arbetas det med språket i förskolan och vad förväntas barnen kunna när de börjar grundskolan? Genom att se närmare på detta vill vi se en helhet på hur förskolan och grundskolan arbetar med främst språket för barn med annat modersmål än svenska. I studien har vi intervjuar åtta pedagoger, verksamma inom både förskola och skola, för att få en översiktlig bild av hur det pedagogiska arbetet ser ut för barn med annat modersmål än svenska i både förskolan och grundskolan. Vår studie visar inga stora skillnader mellan förskollärares och grundskollärares syn och arbetssätt gällande barn med annat modersmål än svenska. Förskolan och skolan skulle dock kunnat lära mer av varandra för att tillgodose språkutvecklingen hos barn med annat modersmål. Grundskolan tvingas arbeta mer resultatinriktat för att uppnå kursplanens mål och förskolan strävar mer efter samtal och trygghet som grund för språkutveckling för barn med annat modersmål än svenska. / This thesis aims to find out how the educational work with children with a mother tongue other than Swedish, looks in the Swedish preschool and school. Questions we have used in this study is how children and students with mother tongue other than Swedish are introduced in preschool and school and how preschool teachers and teachers work with language development for this category of children. As we move towards a more multicultural society, we think this is a highly relevant topic to consider for our future careers where we are very likely to meet children and pupils with a mother tongue other than Swedish. The idea of this study is to gain an insight into how work with children with a mother tongue other than Swedish is conducted. By this investigation, we want to learn more about how we, as practising teachers and preschool teachers, should work with these children in the best way to support their language development, in our future work. The idea of examining how the educational work for children with a mother tongue other than Swedish looks, both in preschool and primary school, is to get an insight into each other's work. How do you work with the language in preschool, and what are the children expected to know when they start school? We want to see the overview of this. In this study we interviewed eight teachers, active in both preschool and school. The purpose was to get an overall picture of what the educational work is like for children with a mother tongue other than Swedish, both in preschool and elementary school.Our study shows no significant differences between preschool teachers’ and primary school teachers' points of view and work for children with a mother tongue, other than Swedish. Preschool and school should possibly be able to learn more from each other to see the benefit of children with another mother tongues language. Elementary schools are forced to work more result-oriented in order to achieve the requirements of these students. Preschool strives more for the children to feel secure, and focuses on conversation as the basis for language development for children with a mother tongue other than Swedish.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger upplever och tänker kringsitt arbete med värdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter på lärarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mångkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lära då det är ett viktigt ämne och har därför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss eftersom vi lever i ett allt mer internationaliserat samhälle och vi är nyfikna på hur detta kantas till vara på i förskolans verksamhet. För att sätta oss in i ämnet har vi fördjupat oss ilitteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mångkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt åtta pedagogerfrån två olika förskolor. I genomförandet av vår studie upplevde vi ett stort engagemangfrån våra informanter och kände att det var ett viktigt ämne för många. Ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv har vi sammanställt våra informanters åsikter ochtankar. Resultatet visar att förskolan och dess pedagoger kan spela en viktig roll för attfrämja integrationen i samhället och att de genom att bemöta alla likvärdigt kan skapaen trygg kulturell mötesplats för både barn och vuxna.

Syftet med undersökningen var att synliggöra studenters upplevelse av om läromedlen inom ämnet samhällskunskap. Nio intervjuer gjordes på en gymnasieskola med praktisk inriktning. Resultatet presenterades i samband med en analys där elevernas svar kategoriserades efter teman. Slutsatsen för undersökningen var att de som inkorporerade sin mångkulturella bakgrund i sitt lärande upplevde läromedel som mer tillgängliga. Samtidigt lyftes språkbruk i läromedel som ett hinder och de potentiella lösningarna på det problemet var att nyansera läromedel.

I läroplanen för gymnasieskolan från 2011 står det att undervisningen ska bidra till att elevers identitet kan relateras till det globala samt att skolan ska utgå från ett internationellt perspektiv. Däremot menar en rad forskare att historieundervisningen tenderar att vara eurocentrisk. Om utbildningen då utgår från ett eurocentriskt perspektiv, går inte detta emot läroplanens mål och uppdrag? Denna kunskapsöversikts syfte är därmed att presentera forskning gällande det svenska högstadiets och gymnasiets koppling till eurocentrism. För att bemöta detta syfte utgår kunskapsöversikten från två frågeställningar. På vilka sätt är historieundervisningen eurocentrisk? Och hur kan vi arbeta emot eurocentrism? Materialet som används har vi funnit via systematiska sökningar i digitala databaser samt en kompletterande sökning. Alla källor förutom Jan Löfströms avhandling utgår från den svenska skolan.  I kunskapsöversiktens resultat presenteras innehållsanalyser, intervjuer med lärare, elever och läromedelsförfattare samt innehållsanalyser och kvantitativa studier av representation i läroböcker. I resultatet framhävs det att den svenska läroplanen har otydliga riktlinjer angående mångkulturell och interkulturell undervisning. Lärare anser dessutom att dem inte har resurser eller tid till att arbeta med dessa former av undervisning. Svenska läromedel ger ett eurocentriskt perspektiv på historia och utgår från en frekvent andrafiering av andra kulturer. I resultatet presenteras även potentiella sätt att motarbeta eurocentrism. Genom att aktivt arbeta med begrepp som historiemedvetande, pluralism, utmanande av metaberättelser och dekonstruktion kan undervisningen röra sig ifrån det västeuropeiska metanarrativet. Vidare forskning inom kunskapsområdet hade kunnat innefatta en bredare uppfattning av kultur, utöver ett perspektiv baserat på geografisk härkomst.

I dagens svenska samhälle finns det ett samtycke om att många av våra skolor är väldigt mångkulturella och inom dessa skolor så finns det elever från olika delar av världen med olika historiekulturer, men det är inte endast eleverna som har en historiekultur utan det har lärarna också och kan generellt bindas till den svenska historiekulturen Syftet med denna uppsats är att titta på olika studier för att kunna få en uppfattning om hur historiekulturer påverkar undervisningen som ges under historielektionen och om lärarens historiekultur påverkar elevernas historieförståelse eller om elevernas historiekultur påverkar den undervisning som de tar till sig.  Frågorna vi har ställt för att kunna nå syftet med denna uppsats är “Hur påverkas eleverna av sin historiekultur när de ska ta till sig historieundervisning?" samt “Hur påverkar lärarens egna historiekultur utförandet av deras historieundervisning?”  Metoden vi använt oss av för denna kunskapsöversikt är informationssökning i olika databaser, framför allt Libsearch, Diva och Google Scholar. Vi har även sökt i böcker, studier, artiklar och avhandlingar också. Vi har försökt hitta så många svenska undersökningar som möjligt men vi har även tittat på internationella forskningar för att förstärka förståelsen för vårt arbete. Resultaten i denna kunskapsöversikten visar att den forskning som vi har fördjupat oss i har en viss brist på information om hur historiekultur påverkar elever och/eller lärare, men den visar att historiekultur påverkar. Vissa studier vi har tittat på behandlar något liknande ämne men i deras resultat ser man att de även behandlat frågan om historiekultur, dock utan svar om hur det påverkar. Slusatsen vi kom fram till i denna kunskapöversikt är att enligt forskningen som har gjorts, inte bara i Sverige men även i andra delar av världen kan man se att elevers historiekultur påverkar deras undervisning. Vissa lärare kan med hjälp av undervisning i historia ändra delar av historiekulturer som är byggda på fel information. Vidare kan vi även se hur elevers olika historiekulturer i vissa fall kan leda till exempelvis antisemitism och hur de uppfattar en historisk händelse på ett helt annat sätt än lärarna eller elever som har en annan historiekultur.