Svenskarnas konsumtion av inredning och möbler har ökat lavinartat de senaste åren. Från 2009 till 2019 ökade konsumtionen av möbler och hushållsartiklar, i Sverige, med 47 procent, vilket gör det till den mest expansiva konsumtionskategorin enligt Naturskyddsföreningen. En anledning till detta är den ökade takt trender avlöser varandra. Färger och stilar blir snabbt omoderna och möbler som går sönder snabbt eller är svåra att reparera ökar ruljangsen i svenska hem. För att minska utsläppen av växthusgaser och nå FNs klimatmål måste vi sluta producera ”slit-och-slängprodukter”, köpa mer begagnat, inreda efter säsong och ha ett större konsekvenstänk i våra val av material. Ett sätt att minska ens egna klimatpåverkan är att köpa produkter som har producerats lokalt. Detta minskar både koldioxidutsläpp då varorna fraktas kortare sträckor, samt gynnar landets ekonomi då fler jobb kan stanna inom landet. I ett land som Sverige där tillverknings-branschen är den största branschen i landet, sett till antalet anställda, enligt Tillväxtverket, bör fler objekt kunna produceras på ett mindre avstånd. Vi kan även påverka vårt köpbeteende genom att köpa färre objekt så att mindre objekt är i omsättning. Ett sätt att genomföra detta på är att designa produkter med fler an-vändningsområden och på så vis öka tiden ett objekt används i hemmet.  Ett objekt som har mycket tid utan användning i våra hem är kökspallen. Ett objekt som endast tas fram när vi behöver något från högsta hyllan eller när en lagar mat med barn men som annars står gömd i ett hörn eller undanskuffad i en garderob. Detta projekt utforskar hur kökspallen kan få en större roll i våra hem genom att utöka användningen och ge den en mer central plats i köket. Pallen formges efter princi-pen att den ska serietillverkas och produceras i närområdet. / The consumption of interior design and furniture by Swedes has increased dramatically in recent years. From 2009 to 2019, the consumption of furniture and household goods in Sweden increased by 47 per cent, making it the most expansive consumption category according to the Swedish Society for Nature Conservation. One reason for this is the increasing pace of trends. Colours and styles quickly go out of fashion, and furniture that breaks down quickly or is difficult to repair adds to the clutter in Swedish homes. To reduce greenhouse gas emissions and meet the UN's climate goals, we need to stop producing 'wear and tear' products, buy more second-hand, decorate according to the season and be more consistent in our choice of materials. One way to reduce your own climate impact is to buy products that have been produced locally. This both reduces carbon dioxide emissions as the goods are transported shorter distances, and benefits the country's economy as more jobs can stay in the country. In a country like Sweden where the manufacturing industry is the largest industry in the country in terms of number of employees, according to the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, more items should be able to be produced at a shorter distance. We can also influence our buying behaviour by buying fewer items so that fewer items are in circulation. One way to do this is to design products with more uses, thus increasing the time an object is used in the home.  An object that spends a lot of time unused in our homes is the kitchen stool. An object that is only brought out when we need something from the top shelf or when cooking with children but is otherwise hidden in a corner or tucked away in a wardrobe. This project explores how the kitchen stool can have a greater role in our homes by expanding its use and giving it a more central place in the kitchen. The stool is designed according to the principle that it should be serialised and produced in the local area. Translated with www.DeepL.com/Translator (free version)

Mit der Restaurierung der Albrechtsburg zwischen 1873 und 1886 entstand ein Erinnerungsmonument wettinisch-sächsischer Geschichte. Das Mobiliar für die einzelnen Räume gelangte zum großen Teil als Ehrengeschenke von diversen sächsischen Vereinen für das Königspaar Albert und Carola in das Schloss. Der Aufsatz untersucht die Bedeutung der Ehejubiläen des Hauses Wettin, die entwerfenden Architekten sowie die Möbelausstattung des Kurfürstenzimmers, des Böttgerzimmers und weiterer Räume.

Im Rahmen eines Seminars über „Möbel als historische Quelle“ am Institut für Kunstgeschichte der Universität Leipzig im WS 2005/06 unter der Leitung des Verfassers wurde Sebastian Jung, Student der Kunstgeschichte, angeregt, eine Hausarbeit anzufertigen mit dem Thema ,,Gibt es geböttcherte Möbel? Eine Spurensuche in der Niederländischen Malerei“. Einige der folgenden Überlegungen entstammen dieser Arbeit. Die Gewerke der Tischler, Schnitzer, Drechsler und Zimmerleute sind holzverarbeitende Berufe, die immer auch Möbel angefertigt haben. Vom Böttcherhandwerk ist dies nicht bekannt, sieht man einmal von modernem Kneipeninterieur „im Böttcherstil“ ab. Das Besondere der Böttcherei ist, dass die einzelnen Holzteile – Dauben genannt – ohne Holzverbindungen nur mittels Reifen zusammengehalten werden. Dies benötigt eine regelmäßige Pflege durch den Nutzer, zum Beispiel durch das Nachschlagen der Reifen. Ist dies nicht gegeben, schwindet das Holz, die Reifen werden locker und es besteht so die Gefahr, dass alles auseinander fällt. Es handelt sich also bei geböttcherten Dingen um relativ empfindliche und pflegeintensive Gegenstände.

Syftet med mitt examensprojekt har varit att genom min designprocess försöka arbeta fram en terminalmöbel där flygplatsen har stått i fokus då det fungerat som min tilltänkta kontext. I min möbel har jag även försökt tillämpa det formspråk som finns hos flygplan, för att på så sätt försöka skapa en möbel som är väl anpassad för sin tänkta kontext. Genomgående i hela projektet har hållbarhet, vardagens estetik samt användning varit centrala begrepp då dessa var de tilldelade ledord som vi fick i början av projektet. I processen arbetade jag först fram tre olika idékoncept som jag valde att kalla ”väskor med sittyta”, modulmöbler samt flygplansinspirerade möbler. Av dessa tre valde jag sedan att gå vidare med de flygplansinspirerade möblerna. Förutom användandet av metoder så som observationer på Kalmar Airport, Arlanda Airport samt Helsingfors Airport, ITK (Identity Tool Kit), Stateboard och Futureboard, för att på så sätt beskriva min syn på dagens terminalmöbler. Så har jag även för att stärka min möbels utformning gjort research på olika typer av sittställningar som är anpassade vid olika typer av användning. Jag har under arbetets gång även fört dialoger med ergonomer, personer från arbetsmiljöverket, flygplatspersonal samt andra tillfrågade för att på så sätt ytterligare försöka stärka min utformning. / Take-off

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem. Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln? För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler. Samt den franska sociologen Pierre Bourdieu som har skrivit om habitus och hur denna teori kan tolkas utefter vilka artefakter människor omger sig med. Som metod för arbetet använder jag mig av ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att göra 36 stycken intervjuer. Sedan tolkade jag svaren utifrån en kvalitativ metod där jag analyserar svaren från informanterna och gämför de med tidigare studier. Det material jag fått fram alltså resultatet valde jag att utforma i tabeller för att få bästa möjliga överblick. Sedan beskrivs resultatet. Möblerna indelas i kategorier där en jämförelse av de olika möblerna inom varje kategori är gjorda. Här har jag använt mig av fyra olika värdegrunder: ekonomiskt värde, estetiskt värde, funktionellt värde och mervärde. Efter att resultatet presenterats följer en diskussion där innehållet från kategorierna samt metoden jag använt mig av diskuteras. En stor del av det framlagda resultatet var inte så oförmodat men något som jag anser vara intressant är hur tv och internet har förändrat utformningen av våra hem och vanor som vi har i hemmet. Detta resonemang har lett mig till förslag på fortsatt forskning.

My bachelor thesis project is about making Swedish pine better appealing to the Swedish furniture market by altering the pines visual appearance using different sawing techniques.In this report I take a closer look at pine as a traditional furniture making material andspecifically focus on the “pine wave” period during the 1970’s.I also look at how Swedish pine is used today within furniture manufacturing and architecture.To get a better understanding of what people think about pine, I sent out a survey throughsocial media where 81 people ranked a selection of images showing the results from thedifferent sawing techniques I personally tested. Based on the online survey, the results showedthat modified pine, eaven with a large amount of knots, proved to be nearly as appealing as thepine without any knots. Later in my project, I developed a piece of furniture partially based onthe results of the online survey but also based on an element of storytelling to try to change thenegative perception associated with pine.In conclusion, I find that pine has to be carefully redesigned by visually changing thesurface by limiting certain parts of the furniture in order for the pine to visually not be “toooverwhelming”. / Det här arbetet handlar om hur man med hjälp av sågningstekniker kan omvandla furunsutseende för att göra det mer tilltalande för en samtida svensk marknad. Det går snabbtigenom furu som traditionellt möbelmaterial i Sverige, gör ett nerslag i 1970-talet då furunexplosionsartat ökade i popularitet, samt gör en kort samtidsanalys. Tester på furu genomförsoch undersöks i en enkätundersökning med 81 deltagare. Ett nytt sätt att redovisa furu visar sigvara i princip lika tilltalande som perfekt uttagen kvistfri furu. En möbel tas fram med detta nyamaterial som i mångt och mycket baseras på resonemang och slutsatser kring ”storytelling” ochändrade associationsbanor. Slutsatsen blir att furu måste omarbetas och visuellt begränsas tillvissa ytor för att kunna accepteras av en bred publik.

Denna uppsats beskriver delar av processen med mitt examensarbete, somäven är ett gesällarbete. Fokus ligger på klädseltekniker med olika typer avmaterial så som läder och textil. Med utgångspunkt i mitt gesällarbeteundersöker jag hur klädseltekniker inom yrket möbeltapetsering går till idagoch hur det har sett ut över tid.Med en kunskapsteoretisk bakgrund har jag undersökt likheter och skillnadergällande klädselarbete med olika material och huruvida dessa kan beskrivaspå ett pedagogiskt och kunskapsförmedlande sätt, så att det kommer till nyttaför kommande generationer av tapetserare.Genom litteraturstudier, intervjuer och experiment har jag både praktiskt ochteoretiskt försökt identifiera gemensamma grundtankar hos erfarna tapetseraregällande klädselarbete och dokumenterat detta på ett trovärdigt sätt. Uppsatsen är uppdelad i två större delar där den första delen berör denhistoriska aspekten av klädseltekniker och hur det har utvecklats över tid. Den andra delen beskriver praktiska experiment rörande klädsel av möbler ikombination med min gesällmöbel. Detta för att validera och synliggörakunskapen och kunna presentera den på ett trovärdigt sätt.Tillvägagångssättet redovisas i text och bilder. Uppsatsen avslutas med endiskussion gällande behovet och nyttan i att hantverkskunnandet gällandeklädseltekniker inom tapetsering dokumenteras och värdet i att föra dettavidare in i framtiden.

Den här rapporten beskriver hur ett modulbaserat sittmöbelsystem, Arcus, utvecklats genom en designprocess. Arbete har utgått ifrån en brief från företaget Karl Andersson & Söner och haft för avsikt att skapa en produkt som kan tas upp i produktion av företaget och öka dessförsäljning. Systemet är helt byggt i trä, ett förnyelsebart material som har flera positiva effekter på oss människor och våra levnadsmiljöer. Det består av soff-och bänkmoduler som ansluts till varandra. Systemet har raka och kurvade 45⁰och 90⁰ moduler. De kurvade modulerna finns i konkavt eller konvext utförande. De olika modulerna ger möjlighet att anpassa möblering för behoven i olika rum, skapa former och styra hur vi rör oss och interagerar. / This report describes how a module-based seating system, Arcus, was developed through a design process. Work has been based on a brief from the company Karl Andersson & Söner and intended to create a product that could be included in the production of the company and increase its sales. The system is entirely built of wood, a renewable material that has several positive effects on humans and our living environments. It consists of sofa and bench modules that can be connected to each other. The system has straight and curved 45⁰ and 90⁰ modules. The curved modules are available in concave or convex design. The different modules provide the opportunity to customize furniture for the needs of different rooms, create shapes and control how we move and interact.

I mitt examensarbete arbetar jag med minne, plats och identitet. Mitt mål med projektet är att formgiva ett skåp med naturinspiration från Dalsland. Med mina kopplingar till Dalsland har jag tittat närmre på landskapets mönster i naturen. Temat intresserar mig för jag har under många år samlat bilder och filmer på mönster jag har sett i naturen. Dessa mönsterbildningar i naturen väcker minnen hos mig och kan väcka hos andra.  Jag hittar jag mönster i Dalsland som naturen skapat. Under examensarbete vill jag undersöka hur man kan gestalta en plats naturmönster i en möbel. Med mitt examensprojekt hoppas jag kunna uppnå nya erfarenheter till tekniker jag inte testat tidigare. Jag vill bland annat testa att CNC-fräsa som komponent till ett skåp. Samt visa de jag lärt mig under mina år på Konstfack.  På botten av Vänern har vattnet format sandbottnen till ett vågmönster. Det här sandmönstret har jag ritat upp i ett 3D-program utifrån ett fotografi som jag sedan CNC-fräst ut i MDF. Sanden ligger horisontellt på botten av Vänern, men nu har jag rest upp mönstret och satt MDF-skivorna med det frästa mönstret på ett skåp. Med examensarbetet vill jag kunna rekonstruera och hylla naturens vackra mönsterbildningar. Mitt examensarbtet är viktigt för det visar prov på en formgivningprocess jag brukar använda mig av. Mitt arbete visar hur man kan använda CNC-tekniken till möbelformgivning. Arbetet är viktigt för de visar hur mycket minnen och referenser människor kan få av ett mönster.

No description available.