The overall objective of our research is to understand  how social workers in social services protect the individual's autonomy, integrity and a coercive law which deprives the individual of his rights. In this study, we bring out social secretaries perspective on how they see the compulsory treatment and the problems that can arise in a detention. This study is based on the questions; How are power between social worker and client? What is the social secretary of the law on compulsory as a tool to help clients? We interviewed eight social workers who work specifically with compulsory treatment. We used the result to answer our questions. As a theoretical background, we chose to use the power perspective, the concepts of flexibility and freedom of action and categorizations. The results that emerged from our study are that compulsory treatment is considered to be a positive and negative thing. Social workers believe that the positive of compulsory treatment is that it is a tool to save lives but the downside is that it is forced to use violence.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lärare och elever. (The puzzle of meetings. A study in meetings between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete är att beskriva och tolka uppfattningen av hur lärare bemöter elever i gymnasieskolan, samt vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar i deras vardag och på teoretisk nivå. MetodArbetet ger en översikt av styrdokument och aktuell forskning om bemötande mellan lärare och elev. Med hjälp av intevjuer ville jag beskriva och tolka gymnasielärares uppfattning av sin yrkesroll i de sammanhangen och få en konkret bild av dessa lärares möjligheter och hinder. ResultatSammanfattningsvis pekar resultaten i min undersökning på att lärares yrkesroll är invävt i sammanhang där dialektiska uttalanden utgör en helhet i en komplex och sammansatt vardag. Dessutom kan det konstateras att lärares yrkesroll är beroende av andra faktorer som ligger utanför de konkreta sammanhangen av bemötandesituationer mellan lärare och elev.

<p>Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.  </p><p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld. Uppsatsen förklarar vilka styrprinciper som ligger bakom hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld.</p><p>Resultatet indikerar att maktbegreppet är fruktbart för att kategorisera den civil-militära relationen och därmed beskriva hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Sverige tenderade till att reglera och överlåta våldsbeslut till den militära aktören, men uppvisade en pragmatisk hållning när beslut brådskade. Storbritanniens dominerande drag var förhandling genom samverkan vilket medförde att direktiv var sällsynta. Reella likheter mellan Storbritanniens och Sveriges civil-militära relation existerade. En skillnad var graden av integration. En formell integration av försvarsmaktsledningen i den politiska ledningen socialiserade den militära aktören till att uppfatta politiska intentioner och internaliserar den att ta hänsyn till politiska konsekvenser av våldsmakten. I Sverige uppstod samverkan mellan aktörerna på basis av <em>ad-hoc</em> vilket medförde att den militära aktören fick stora friheter att genomföra operationen på bekostnad av den civila kontrollen</p> / <p>Decision-making on military violence varies with a nation’s civil-military relation. Applying a theoretical framework that uses the concept of power to determine the normative and ruling principles will allow a model to describe and categorise the civil-military relation. The theory is applied on the Falklands conflict and the Swedish issue of violating submarines in the early eighties. The effects that are examined are time and the apprehension of the conception over the strategic goal for the operation.</p><p>The purpose of this study is to examine how different types of relations between politicians and the military organisation, are affecting the design of the decision process. The study explains what normative and ruling principles that are underlying how different political systems make decisions on military violence.</p><p>The results indicate that the concept of power can be fruitful to categorise the civil-military relation and thereby describe how different political systems makes decisions on military violence. Sweden had an inclination towards governmental regulation and to hand over the decisions to the military operator, but had also a pragmatic attitude when decisions were urgently needed. The dominating inclination in UK during the Falklands conflict was to closely co-ordinate actions through negotiations between the civil and military operators. Actual similarities between the UK and Sweden did exist as well. However, a difference was the level of integration. A formal integration of the military supreme command into the Ministry of Defence will socialise the military operator so that he will detect political intentions and internalize him to take decisions with political considerations. In the case of Sweden co-ordination was run on basis of <em>ad-hoc</em> which gave the military operator large amount of freedom to act at the expense of the civil control</p>

Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.   Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld. Uppsatsen förklarar vilka styrprinciper som ligger bakom hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Resultatet indikerar att maktbegreppet är fruktbart för att kategorisera den civil-militära relationen och därmed beskriva hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Sverige tenderade till att reglera och överlåta våldsbeslut till den militära aktören, men uppvisade en pragmatisk hållning när beslut brådskade. Storbritanniens dominerande drag var förhandling genom samverkan vilket medförde att direktiv var sällsynta. Reella likheter mellan Storbritanniens och Sveriges civil-militära relation existerade. En skillnad var graden av integration. En formell integration av försvarsmaktsledningen i den politiska ledningen socialiserade den militära aktören till att uppfatta politiska intentioner och internaliserar den att ta hänsyn till politiska konsekvenser av våldsmakten. I Sverige uppstod samverkan mellan aktörerna på basis av ad-hoc vilket medförde att den militära aktören fick stora friheter att genomföra operationen på bekostnad av den civila kontrollen / Decision-making on military violence varies with a nation’s civil-military relation. Applying a theoretical framework that uses the concept of power to determine the normative and ruling principles will allow a model to describe and categorise the civil-military relation. The theory is applied on the Falklands conflict and the Swedish issue of violating submarines in the early eighties. The effects that are examined are time and the apprehension of the conception over the strategic goal for the operation. The purpose of this study is to examine how different types of relations between politicians and the military organisation, are affecting the design of the decision process. The study explains what normative and ruling principles that are underlying how different political systems make decisions on military violence. The results indicate that the concept of power can be fruitful to categorise the civil-military relation and thereby describe how different political systems makes decisions on military violence. Sweden had an inclination towards governmental regulation and to hand over the decisions to the military operator, but had also a pragmatic attitude when decisions were urgently needed. The dominating inclination in UK during the Falklands conflict was to closely co-ordinate actions through negotiations between the civil and military operators. Actual similarities between the UK and Sweden did exist as well. However, a difference was the level of integration. A formal integration of the military supreme command into the Ministry of Defence will socialise the military operator so that he will detect political intentions and internalize him to take decisions with political considerations. In the case of Sweden co-ordination was run on basis of ad-hoc which gave the military operator large amount of freedom to act at the expense of the civil control

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda inom rättspsykiatrin ser på relationen mellan sig själva och vårdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vårdandet, bland annat maktrelationen och vänskapsrelationen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anställda vårdare (undersköterskor och skötare) från en avdelning inom rättspsykiatrin i Växjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vårdare och vårdtagare är en viktig aspekt inom vården, och att relationen är basen inom vården för att kunna erbjuda bra vård till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vårdare och vårdtagare kännetecknas av att vårdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsställa patientens behov med hjälp av relationen. Studien belyser svårigheterna inom relationen mellan vårdare och vårdtagare samt de risker som kan förekomma. Resultatet visar även att en viss synlig och osynlig makt utövas; den makten är svår att definiera, personalen är delvis omedvetna om att de själva utövar makt dagligen. / The purposes of this essay are to examine how employees in a psychiatric ward experience the relationships between them and the caretakers, and to study the different aspects of relationships between them. For instance the power relation and the friend relation. The essay is based on a qualitative method with semi structured interviews from 9 employees, whom are nurses and caregivers at a ward in Växjö psychiatric institution.  The results from this study illuminate that the relationship between caregivers and caretakers is a vital aspect of the care itself. And that this relationship is the foundation for caregiver to be able to offer necessary care. A good relationship between caregiver and caretaker is characterized by the abilities of the caregiver to create trust and confidence in their relationship to the caretaker, as well as supporting and satisfying the caretakers’ needs by help of their relationship.  This study highlights the issues in the relationship between caregivers and caretakers as well as the risk that pertain to this relationship. The results indicate that certain power exertions overt and covert are factors in some relationships. These power exertion are, however, hard to define, the caregivers also seem partly unaware of them.

Syftet med denna uppsats är att studera Astrid Lindgrens berättelse om Karlsson på taket. Fokus ligger på att urskilja de attribut som gör att Karlsson kan betraktas som en vuxen karaktär. Därefter har en skev läsning gjorts med syfte att uppmärksamma hur hans agerande som vuxen kan anses bryta mot vuxennormen eller inte. Studien tar avstamp i barndom- och barnkulturforskning där ifrågasättandet av den binära uppdelningen mellan barn och vuxna är centralt. En annan utgångspunkt är också att det barnlitterära fältet kan utgöra en arena där detta ifrågasättande kan möjliggöras. Ålderskritisk teori används i analysen och fokus ligger på att ifrågasätta ålder, vuxen och barn som socialt konstruerade kategorier. Detta görs utifrån premisser att ålder är en organiserad princip, att ålder görs och att ålder är en maktrelation. De queerteoretiska begreppen performativitet och subversiv performativitet är också relevanta för att tolka Karlssons agerande som normbrytande eller ej. Av analysen framgår att Karlssons vuxenhet skrivs ut av både explicita och implicita markörer, men hans agerande ligger inte alltid i linje med vuxennormen. Makt är något som genomsyrar Karlssons agerande på gott och ont. Ibland används den till att ifrågasätta begreppen vuxen, barn, ålder och dess tillhörande föreställningar, i andra fall används den i förtryckande syfte och leder istället till ett bekräftande av dessa kategoriers normerande föreställningar.

Denna studie undersöker socialsekreterares upplevelser då språkbarriärer uppstår i kommunikationen mellan dem själva och vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska och är föremål för en barnavårdsutredning. Studien baseras på en tematisk analys av tio kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som aktivt jobbar eller har jobbat med utredningsarbete. Analysen har gjorts utifrån tre teoretiska begrepp: objektet, ömsesidig förståelse och lingvistiskt kapital, som tillsammans skapar en djupare förståelse kring interaktioner och kommunikation. Resultaten påvisar olika utmaningar för socialsekreterare och vilka strategier de använder då de möter vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska. De utmaningar som socialsekreterarna upplever består bland annat av svårigheter i relationsskapandet, att det myndighetsspråk de använder i arbetet försvårar kommunikationen, samt det faktum att utredningsprocessen ofta är tolkad. Det påvisas också att socialsekreterarna har flera strategier som de använder sig av i sin kommunikation för att uppnå ömsesidig förståelse mellan de själva och vårdnadshavarna. De mest centrala strategierna är hur de anpassar språket, och hur de på ett medvetet sätt förhåller sig till vårdnadshavarens kulturella bakgrund. Resultatet belyser därutöver det förhållningssätt som socialsekreterare har för att jämna ut maktrelationen genom språket. Det konstateras även att utredningar som präglas av språkbarriärer upplevs som mer tidskrävande och att vårdnadshavare som talar lite eller ingen svenska inte har möjlighet att utredas på samma sätt som svensktalande vårdnadshavare. Trots att socialsekreterarna förefaller vara medvetna om dessa faktorer kan de inte alltid säkerställa att utredningen genomförs rättssäkert. Studien uppvisar att det både saknas forskning och kunskap inom området.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers provide young children with the option to participate and influence in project work at preschool. To narrow the scope, we have focused on two main questions in this study. The first question is about how the preschool teachers approach the work with children's influence and participation in the project work. The other question is about how the power relationship between the preschool teachers and the children in the project work looks. This essay is based on an empirical study, and can be seen as an experience-based method in which information based on people’s thoughts, experience and knowledge is evaluated. To collect the data for this essay, we have interviewed four preschool teachers, and observed two preschool teachers in their work. In our essay we have used several theoretical frameworks, one is Vygotsky’s theories of learning, called the sociocultural perspective. This perspective can be explained as a theory on how learning takes place in a social interaction with other people. Another theory we refer to is Foucault's theory about power relationship, but we also make references to other different theories about preschool environment and theories about children's participation. The results in the essay show that all the four interviewed preschool teachers have a positive attitude, and work with different strategies to give opportunities for the children to influence and participate in the project work. As conclusion of the study, we can say that it is important for preschool teachers to have sensitivity when working with children’s participation and influence in project work, and always have children's interests and needs as a starting point.

The purpose of this scholarly essay is to gain an increased understanding of the power relationship between teachers in after-school centers and teachers in the compulsory school. The starting point for the essay is a story which deals with various self-experienced situations where an imbalance in power is perceived as particularly noticeable. The choice of method, to write a scholarly essay with a hermeneutic approach, means that the own experience has been given room in the essay. To achieve the purpose of the essay, two questions were formulated – how the power relationship can be understood and how the after-school teacher can make room for their own competence and knowledge. These questions were examined from a historical perspective and a knowledge perspective as well as from Bourdieu ́s theory of capital and Foucault ́s thoughts on power. The first question could be answered within the limits of the essay: the power relationship can be understood as a product of the after-school center ́s historical emergence, as a reproduction of the view of knowledge and as a result of the interaction and competition between the individuals and the institutions. The second question, on the other hand, is not possible to answer before a balance in power between the after-school center and the school has been reached – before that, it is not realistic to talk about making room for the after-school teacher ́s competence and knowledge. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att få en ökad förståelse för maktrelationen mellan lärarna i fritidshem och lärarna i den obligatoriska skolan. Utgångspunkt för essän är en gestaltning vilken behandlar olika egenupplevda situationer där en obalans i makten upplevts som särskilt påtaglig. Metodvalet, att skriva en vetenskaplig essä med ett hermeneutiskt förhållningssätt, innebär att den egna erfarenheten har getts utrymme i uppsatsen. För att uppnå syftet med essän formulerades två frågor - hur maktrelationen kan förstås samt hur fritidsläraren kan göra utrymme för sin egen kompetens och kunskap. Dessa frågor undersöktes utifrån ett historiskt perspektiv och ett kunskapsperspektiv samt utifrån Bourdieus kapitalteori och Foucaults tankar om makt. Den första frågan kunde besvaras inom ramen för essän: maktrelationen kan förstås som en produkt av fritidshemmets historiska framväxt, som en reproduktion av kunskapssynen samt som ett resultat av samspelet och konkurrensen mellan individerna och institutionerna. Den andra frågan är däremot inte möjlig att besvara innan en balans i makten mellan fritidshemmet och skolan uppnåtts – innan dess är det inte realistiskt att tala om att göra utrymme för fritidshemslärarens kompetens och kunskap.