Den här studien har som syfte att undersöka hur universitetsstudenter har upplevt omställningen från campusbaserad undervisning till distansundervisning under Covid-19. Studien begränsar sig till universitetsstudenter och utforskar tre frågeställningar: Hur upplevde universitetsstudenterna interaktionen under distansundervisningen med lärare och studenterna i jämförelse till undervisningen som tidigare skedde på campus? På vilket sätt beskriver studenterna skillnaden i maktrelationerna mellan lärare och studenter i distansundervisningen under Covid-19 jämfört med campusundervisning? och Vilka är de sociala konsekvenser som dyker upp med distansundervisning under Covid-19? För att besvara dessa frågeställningar har vi valt den hermeneutiska metodansatsen för att skapa förståelse kring det studerade ämnet. För att besvara studiens frågor genomfördes kvalitativa individuella intervjuer fysiskt via Zoom med tio studenter från olika lärosäten runt om i Sverige. Intervjupersonernas upplevelser analyserades utifrån sociologiska begrepp, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Foucaults maktbegrepp. Resultaten av studien avslöjar likheter i studenternas upplevelser av distansundervisning under Covid-19. Interaktionen via Zoom skiljer sig från den som sker på campus och påvisar att olika aspekter av sociala interaktioner mellan studenter och lärare har förändrats. Naturlig interaktion med andra studenter, som var möjlig på campus, upplevdes som svår på Zoom. Studenterna uttrycker en osäkerhet i sitt rollutövande och märker förändringar i hur de framträder, inklusive en ökad synlighet av privata bakgrundsmiljöer. Det framkommer även förändringar i maktrelationen mellan lärare och studenter. Slutligen visar resultaten både fördelar och nackdelar med distansundervisning, såsom möjligheten att närvara på föreläsningar vid sjukdom. Samtliga studenter föredrar dock traditionell campusbaserad undervisning framför distansundervisning.

On the first of October 2012 the media reported that the women in the Ikea catalogue had been airbrushed in the Saudi edition. Initially the blame was put on either the Saudi government the Islamic culture or the Saudi franchise. In the end it was revealed that the Swedish company Inter Ikea Systems had the full responsibility for Ikeas actions and therefore was the culprit behind the airbrushing. On whose initiative or why the airbrushing was done the media never found out. These are answers only Ikea has, although they remain unresponsive to these questions throughout the news portrayal. This study methodology uses a qualitative content analysis as framework to further investigate the news media with support of theoretical perspectives such as media theory, power relations and cultural differences. Other theoretical themes included in this case study are gender, hegemony and discourse analysis. This study therefore investigates how the presentation of news shape and frame news in the way that they do from the basis of cultural values and power relations. The study shows that the perspectives we have of other cultures in some way are preconceptions that is shaped by the media and society. Furthermore the news media demonstrate within this discourse that discrimination and inequalities are a portrayal that is easy to apply on others but difficult to criticize within our own culture. With that said, the construction of the news portrayal and the concept of power relations will always be dependent on context and cultural values, therefore the news media portrayal will remain a complex subject.

A main aim with the essay “Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations” is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization. In the work organization with the highest illness-absence, during a chosen period of inquiry (2005), a larger share of the employees stated that the communications in their organization were destructive, compared to the employees in the organization which showed the lowest illness-absence. Statistically secured links between high illness-absence and destructive communication have however not been observed.

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen?   Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag. Teorierna som användes i denna studie hanterar frågor om kulturell representation inom turism, vad det gör med människors identitet samt vad som verkligen menad med autentisk representation. En del teorier är också knutna till maktrelationer, vilket uttrycks i ämnen som handlar om ”Vi” kontra ”Dem”. Dessa teorier utgör en lins som ger en djupare och bredare förståelse av de problem som lyfts och kontextualiseras i den empiriska delen av uppsatsen.   Vi samlade in vårt empiriska data genom intervjuer med människor involverade i turismindustrin. Vi gjorde även en kompletterande strukturerad observation genom att besöka några samiska utställningar och museum.   En viktig slutsats som vi kom fram till är att den samiska befolkningen vill och måste bli mer involverade i hur de representeras av turismindustrin. Samisk turism kan bli en stor inkomstkälla för samerna men de behöver mer statlig finansiering. Förståelsen för kulturen är idag relativt liten, delvis på grund av att industrier som turism ofta använder en stereotypisk bild när de framhäver samer. Mycket kan därför fortfarande göras när det kommer till kulturell representation.

Mitt syfte med denna studie är att bidra med kunskap hur förskollärarna på en åldershomogen förskola arbetar med barns delaktighet och inflytande, hur arbetet skiljer sig för de olika åldersgrupperna och hur förskollärarna kopplar sitt arbete till läroplanen. Jag har använt mig av intervjuer med fyra förskollärare samt en förskolechef på en åldershomogen förskola för att besvara mina frågeställningar. Resultatet av min undersökning visar att förskollärarna lägger stor vikt vid att barnen ska få delaktighet och inflytande över sin vardag på förskolan. Detta gör de genom att synliggöra det enskilda barnet med hjälp av den pedagogiska dokumentationen. Därefter anpassas verksamhetens arbetssätt och miljö efter de behov samt intressen som barnen visat uttryck för. Detta ansåg förskollärarna hade blivit lättare efter att de börjat med åldershomogena barngrupper till skillnad från när man hade arbetat med åldrarna 1-5. / The purpose of this study is to bring further knowledge into how educators in homogeneous pre-schools work with children's participation as well as their ability to influence their daily school life. The study will also identify what the differences are for different age groups and how educators connect their work with the curriculum. The results have been accumulated by interviewing four educators and a principal in a homogeneous pre-school. The results of the study show that the educators believe that it is important for children to participate and have a say in day to day pre-school life. The use of pedagogical documentation is a tool used to help notice every individual child. Through this documentation they are able to adjust their way of working, the education level and the surrounding environment to cater to the children's interests and needs. The results also show that the educators found it easier to include a child's needs and interests when working with children of the same age.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivs och teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus på klientens beskrivningar. Denna studie är en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med en abduktiv ansats, där 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjälp av maktens fyra ansikten. Studien påvisar att maktbegreppet är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Studien visar hur makten kan betraktas utifrån maktens fyra ansikten inom det sociala arbetet i mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gällande maktaspekten för det sociala arbetet utifrån olika studier samt rekommendationer för fortsatt forskning. Det är viktigt att klienternas perspektiv, såsom upplevelsen av makt och kontroll, tas upp angående deras möte med de professionella. Eftersom mötet och relationen mellan socialsekreterare och klient är en av de grundläggande faktorerna för ett bra samarbete är studier som denna viktiga att genomföra. Studien påvisar även hur viktigt det är att uppmärksamma maktobalansen, detta för att kunna medföra en medvetenhet hos de professionella inom socialt arbete om den påverkan och upplevelse som klienterna erfar av de ojämlika maktrelationerna. / The purpose of this research review is to examine how power and power relations are described and theorized in research between social worker and client, focusing on the client's descriptions. This study is an integrative and qualitative research review with an abductive approach where 29 previous studies have been thematized and analyzed by means of the four dimensions of power. This study demonstrates that the concept of power is a complex and difficult concept to define. The study shows how power in social work can be viewed with the perspective from the four dimensions of power in the interaction between the client and the social service worker. Furthermore the study discusses different recommendations regarding the power dimensions in social work based on various studies and recommendations for further research. It is important that the clients' perspective, such as the experience of power and control, is noticed regarding their encounters with the professionals. Since the encounter and the relationship between the social service worker and the client are one of the main factors for a good collaboration studies like these are important to conduct. The study also shows the importance of bringing awareness to the imbalance of power, to thenceforth bring awareness to the professionals of social work about the impact and experience which clients experience in unequal power relations.

Syftet med denna essä är att undersöka frågor kopplade till samlingens roll på förskolan och det dilemma som pedagoger ställs inför då barn inte vill delta. Det undersökningsmaterial som essän utgår från är en självupplevd samlingssituation, skriven som en berättelse. Denna situation är komplex och väcker många frågor. Essäns huvudfråga är: Hur kan man som pedagog förhålla sig till när barn inte vill delta i samlingen? I denna text kan man läsa om samlingens roll i förskolan, både ur ett historiskt och ett pedagogiskt perspektiv. Hur kommer det sig att samlingen har blivit ett sådant självklart inslag i förskolans verksamhet? Ett tema i texten är makt samt hur maktrelationen ser ut mellan pedagog och barn. Essän utforskar även vilka möjligheter barnen ges till inflytande i samlingen, samt hur man som pedagog kan arbeta mer inkluderande. Essän behandlar även frågor kring normer och etik. Michel Foucault, Jesper Juul, Jan-Olav Henriksen och Arne Johan Vetlesen är några av de personer som essän inspirerats av i de teoretiska utgångspunkterna.

Studien undersöker hur maktrelationerna visar sig i lärares användning av formativ bedömning. En fenomenografisk metod användes för att ta fram en variation av föreställningar kring formativ bedömning. Studien grundar sig i Foucaults syn på makt, vilken innebär att all makt uppstår i relationer samt att inga relationer existerar utan en maktdimension. Detta knyter an till studiens konstruktivistiska ansats som går igen i det sociokulturella perspektivet på lärande vilket kopplas till formativ bedömning samt till fenomenografi som vald metod. Resultatet visar att lärare ger uttryck för flera olika maktrelationer till eleverna. Den övergripande variationen beror av vilken nyckelstrategi som valts för undervisningen, men troligen också av lärarens personliga pedagogiska grundsyn, vilket ämne läraren undervisar i och vilken ålder och nivå eleverna har. En glidande skala kan skönjas genom de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning (1: Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer; 2: Att skapa synliga tecken på lärande; 3: Att ge återkoppling som utvecklar lärandet; 4: Att aktivera eleverna som resurser för varandra; 5: Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer), där lägre siffra anger en högre grad av lärarens ansvarighet och maktkoncentration till sig själv och en högre siffra anger en högre grad av elevernas ansvarighet och mer av delad makt mellan lärare och elever. Studiens resultat avtäcker en del av den formativa bedömningspraktiken som tidigare varit dold och kan därmed ses som ett tillskott till den ökade teoretisering av formativ bedömning som forskarsamhället eftersöker, och kan även fungera som en text för att medvetandegöra lärares praktik. / <p>Godkännande datum: 2017-06-30</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera socialsekreterares språkliga praktik genom dokumentation. Socialsekreterarna i den undersökta verksamheten ger råd och stöd till barn och föräldrar i samband med umgängen. Uppsatsens frågeställningar centrar sig kring ett utforskande av akternas uttryck utifrån tre teman; makt, föräldraskap och klientskap. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån Michel Foucaults och Pierre Bourdieus teorier om makt och social praktik undersöks och analyseras dokumentationens uttryck i den undersökta verksamheten. Detta genom en kritisk diskursanalys med en textorienterad kvalitativ ansats. Uppsatsens resultat har visat på uttryck av en social praktik, vilken är präglad av disciplinära maktutövanden, administration och normativa föreställningar. Socialsekreterarnas överordnade position samt agerande av makt gentemot de som har en insats i verksamheten har i analysen visat på uttryck av en doxisk makt, vilket genom den sociala praktiken kan förstås som ett kollektivt, icke-erkänt, maktutövande. I praktiken innebär det att makten i många fall osynliggörs och blir svår att kritisera, vilket också kan antas försvåra ett relationellt socialt arbete tillsammans med klienterna. På individnivå kan avsaknaden av ett relationellt socialt arbete påverka insatsernas resultat, medan det på en samhällsnivå bland annat kan ses stärka individualiseringen och försvåra möjligheterna att arbeta utifrån delar av Socialtjänstlagens mål om solidaritet och minskad social utsatthet. Sammantaget visar uppsatsens resultat ett exempel på komplexiteten i det sociala arbetet med barn och familjer, både när det kommer till innehåll i insatser och uttryck utifrån den dokumenterade delen av arbetet. En komplexitet som förutsätter möjlighet till kritiska diskussioner och reflektion i arbetet. / The purpose of the study is to investigate and analyze the linguistic practices of social workers through documentation. The social workers of this study provide advice and support to children and parents in connection with visitations. The essay's questions center on an exploration of the expression of acts based on three themes; power, parenting and clientele. Through a theoretical framework based on theories of power and social practice by Michel Foucault and Pierre Bourdieu, the expression of the documentation is examined and analyzed. This through a critical discourse analysis with a text-oriented qualitative approach. The results have shown the expression of a social practice, which is characterized by disciplinary exercises of power, administration and normative conceptions. The study have shown, through the superior position of the social workers and the act of power in relation to those children and parents who have a intervention on the field, an expression of a doxic power, which means a collective, unrecognized, exercise of power. In practice, this means that power often becomes invisible and difficult to criticize, which is also assumed to make relational social work, together with the clients, difficult. At an individual level, the lack of relational social work can affect the results of the interventions, while at a societal level it can be seen to strengthen individualization and reduce the opportunities to work based on parts of Socialtjänstlagens goal of solidarity and reduced social vulnerability. All in all, the paper's results show the complexity of social work with children and families, both when it comes to content in social interventions and expressions based on the documentation in social work. A complexity that requires critical discussions and opportunities for reflection at work.

Denna studie syftar till att undersöka studenters upplevelser av övergången från campusbaserad undervisning till distansundervisning i samband med Covid-19. Studien är avgränsad till universitetsstudenter och tre frågeställningar formulerades: Hur upplever studenterna interaktionen med andra studenter och lärare i distansundervisningen och i relation till tidigare campusbaserad undervisning? och Hur beskriver studenterna att maktrelationer med andra studenter och lärare skiljer sig i distansundervisning från campusbaserad undervisning? samt Vilka sociala konsekvenser tillkommer med distansundervisning i samband med pandemin? För att besvara studiens frågeställningar har insamling av empirin skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer via programmet Zoom. Ett urval på åtta studenter deltog i studien och samtliga studenter studerar i olika lärosäten runt om i Sverige. Respondenternas upplevelser har analyserats med hjälp av olika sociologiska teorier för att få en djupare förståelse om hur distansundervisningen upplevs, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Foucaults maktbegrepp. Studiens resultat presenterar en rad likheter i studenternas upplevelser gällande distansundervisning under pandemin. Studenterna upplever att interaktionen på Zoom skiljer sig från interaktionen på campus och att olika aspekter av interaktionen har förändrats. Den naturliga interaktionen med andra studenter som kunde uppstå på campus upplevs omöjlig på Zoom. Vidare uttrycker respondenterna en osäkerhets i sina rollutövanden, och det har skett en förändring i främre och bakre region där framträdandet nu sker även i den bakre regionen (studenternas hem), samt en förändring i maktrelationen mellan lärare och studenter. Avslutningsvis visar resultat på en rad fördelar och nackdelar som uppstår i samband med distansundervisning, exempelvis möjligheten att närvara på föreläsningar vid sjukdom, och att samtliga studenter föredrar campusbaserad undervisning framför distansundervisningen.