Denna studie har för avsikt att ta reda på hur förskollärares uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan. Barns sexuella utveckling är biologiskt medfött och universell, men normer och samhälleliga förändringar kan påverka hur den hanteras. Att finna en balans mellan att skydda barn från risker, särskilt sexuella övergrepp, och att uppmuntra deras naturliga utforskning är en utmaning. Vuxnas tolkningar och handlingar varierar, och deras roll är central för att främja barns hälsa och välbefinnande. I denna studie undersöks förskollärares uppfattning och normer genom kvalitativa intervjuer, som analyseras utifrån Michel Foucault förståelse av sexualitet, vår tolkning av Gayle Rubins sexualitetsmodell och normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna önskar att få mer riktlinjer och utbildning om hur de ska hantera ämnet på ett rättvist och inkluderande sätt. De strävar efter att skapa en trygg och respektfull miljö samtidigt som det försöker lära barnen om gränser och sociala normer. Som slutsats synliggör vår modell intervjupersonernas uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan.

Med kvalitativa intervjuer undersöker denna studie hur människor använder vinylskivor som medium för att representera sin identitet, samt vilka inbördes maktrelationer som existerar i relation till dessa. Vi tolkar vårt empiriska material med en strukturalistisk ansats och försöker urskilja på vilka olika sätt våra intervjupersoner förhåller sig till vinylskivan som medium. Teoretiska begrepp som används i studien är fältteori där vi tillämpar bland annat habitus och sociala fält, men även representationslära och maskulinitetsteori. Resultaten visar att det finns flera olika sätt att representera sin identitet på beroende på vilken relation en har till vinylskivor. Dessa representationer är inte bundna till någon specifik person utan till generaliseringar vi har kunnat urskilja ur vårt material. Till dessa generaliseringar kan vi även urskilja att olika faktorer så som, kön, tillgångar och kultur påverkar hur personen använder vinylskivor som medium för representation av sin identitet. / In this study, using qualitative interviews, we examine how people use vinyl records as a medium to represent their identity, as well as the mutual relations of power that exists in relation to these. We interpret our empirical material with a structuralist approach and try to discern the ways in which our interviewees relate to the vinyl record as medium. Theoretical concepts used in this study includes habitus and social fields, but also representation theory and masculinity theory. The results show that there are several different ways of representing ones identity depending on the relation to vinyl records. These representations are not tied to any specific person but to different types of generalizations that we have been able to discern from our material. With these generalizations, we can also distinguish that various factors such as, gender, assets and culture affect how the person use vinyl records as a medium for representation of their identity.

Denna studie syftar till att undersöka hur sexuella läggningar och könsidentiteter, både inom och utanför de heteronormativa spektra, representeras i läroböcker. För att kunna besvara detta har en undersökning av hur sexualitet presenteras i fem samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet genomförts. En innehållslig idéanalys har använts och data samlades in genom fem läroböcker som samtliga representerade sexualitet. Att undersöka detta område har varit relevant på grund av de revideringar som har genomförts i styrdokumenten, vad gäller sexualitet. Dessa revideringar kommer att implementeras följande höst. Dessa revideringar kommer att påverka hur lärare ska undervisa sina elever om sexualitet. Resultaten visar att sexuella läggningar presenterades främst genom bisexuella och homosexuella relationer. Sexuella läggningar presenterades i relation till de normer, exempelvis heteronormativitet, som finns i samhället. Människor som inte befinner sig inom de heteronormativa spektra blir ibland diskriminerade. Diskrimineringen kan leda till ett exkluderande från samhället på grund av deras sexuella läggning. Resultaten visade även på flertalet olika teman i relation till hur sexualitet presenteras i läroböcker. Dessa teman var bland annat kultur och religion, porträtteringen av kvinnan, arbete, politik, identitet och normer och relationen mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis, visade resultaten på en bred representation av sexualitet. Dessa representationer gick i flertalet fall att koppla till de revideringar kring sexualitet som gjorts i styrdokumenten. Även fast flertalet av läroböckerna representerade sexualitet bör inte materialet enskilt användas för att utbilda elever att använda ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa frågor.

Offentligt styrd planering påstås ha mindre resurser än tidigare och förespråkas därför i allt större utsträckning samarbeta med näringsliv för att uppnå gemensamma mål om tillväxt, attraktivitet och konkurrens; samt för att mobilisera gemensamma resurser. Detta har beskrivits som att en maktförskjutning skett till näringslivets fördel. Förändringarna bidrar tillsammans till en annan uppfattning hur planeringen bör styra samhällsutvecklingen och vilka ändamål den ska verka för. Trots att gemensamma mål pekas ut mellan offentliga- och privata aktörer förutsätts fortfarande den offentliga sektorn tillgodose andra allmänna intressen. Men samarbeten mellan offentliga och privata aktörer innebär en risk för att näringslivets särintressen införlivas och dominerar allmänintresset. För att undersöka denna problematik genomförs en multipel fallstudie där förhållandet mellan byggherrar och kommun granskas i två detaljplanefall: Kilströms kaj i Karlskrona och Rosendalsfältet i Uppsala. Den förra planen ämnar uppföra attraktiva bostäder med spektakulär arkitektur för att skapa ett nytt landmärke, där byggherre och kommun diskuterat med varandra innan den formella planprocessen. Den senare är en omfattande detaljplan för bland annat 3 500 bostäder, nya skolor och universitetsbyggnader, där byggherrar kommit in mellan samråd och granskning genom markanvisningstävlingar. Som insamlingsmetoder har dokument och intervjuer använts och data har sedan brutits ned till teman utifrån governancebegrepp genom en kvalitativ analys. Planeringspraktiken analyseras genom att användandet av ett teoretiskt perspektiv som utgår från hur allmänintresset legitimeras, samt maktrelationer där makt främst ses som ett sätt att kontrollera språket. Utifrån studiens analys framkommer det att den beskrivna maktförskjutningen till näringslivets fördel kan nyanseras. Det är istället lokala maktrelationer som styr utfallet, där markägande är ett betydande styrmedel. Studien visar även att förhandlingsplanering som tidigare varit omstritt inte förefaller vara lika kontroversiellt längre utan anses i det närmaste vara en självklarhet. Förhandlingarna underlättas av att byggherrars särintressen många gånger sammanfaller med kommuners till följd av nya planeringsideal, exempelvis attraktiva bostäder; sätta staden på kartan etc. Det verkar således skett en förskjutning i allmänintresset: både kring vad som är eftersträvansvärt, men även i tillvägagångsättet som i allt större utsträckning verkar legitimeras utifrån dess effektivitet.

I think how easy it is that a society is normalised by surveillance and those in power positions that we today are used to almost always being watched. Furthermore I believe this is also seen in the preschool. The purpose of the study is to investigate recording and documenting in the preschool and in which contexts this limits children’s influence and participation. I will focus on photographing, filming and texts written about the children. I take on the adults’ perspective where I examine the power relations between pedagogues and children. The questions I raise are: In which context is children’s influence and participation limited in documentation? How can the power positions between children and pedagogues be viewed? My theoretical perspective is based on Michel Foucaults thoughts of power and surveillance. I chose a qualitative method for my study. I did interviews with five pedagogues that told me about what they think about children’s influence and participation in preschool documentation, routines and how they work in the setting. The result shows that children’s integrity in preschool documentation is forgotten due to two different matters: lack of time and habits/norms, which effect children’s influence and participation.

The purpose of this study is, based on theories of gender and hegemonic masculinity, to studyhow masculinity and femininity is constructed and reproduced in one of the most popularSwedish podcast: Filip & Fredriks podcast. The main theory in this study is that gender issocially created and sustained by humans through language and interaction with others.The study's research questions is: How are gender roles/gender portrayed in Filip & Fredrik'spodcast? What characteristics are attributed to men and women in Filip & Fredrik's podcast?How does Filip & Fredrik's podcast represents conditions and power relations between menand women?Through an linguistic textual analysis, which is an application of discourse analysis, I seek toget beneath the surface meanings of texts and examine more implicit social meanings andideologies regarding gender. It includes an analysis of metaphors, word choices and syntax.The analysis shows underlying values and ideologies that indicates gender structures in abroader societal context. Choice of words and metaphores in Filip & Fredriks's podcastexpresses symbolism where men and male-typical attributes are highly valued, whilst womanand female-typical attributes is being devalued and representative of the opposite.Masculinities and femininities are also constructed and represented in various ways throughsentence constructions that guides the listeners in certain directions. Men are e.g. more oftenthan women in active roles when Filip and Fredrik describe different processes.Consciously or unconsciously, the presenters language establish and maintain a genderorder, gender roles and gender discourse. Dominant gender ideologies are reinforced in theeveryday conversations in Filip & Fredrik's podcast through linguistic structures and genderideologies inherent in the communication.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier.   Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier. Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

This essay will reflect upon communication and conduct in different ways. The essay is based on a dilemma that is difficult to assess since it addresses a situation where I, in my role as a leisure-time teacher, react upon how a colleague treats a young student. The purpose of the essay is to try to analyze the dilemma viewed from different perspectives in hope to gain an understanding of how we can look at communication in more than one way. How should educators communicate in front of the students, and what is a good way to treat one another? In the essay the dilemma is discussed from different perspectives such as power relations, but also fronesis and practical knowledge. In order to be able to go into depth with regard to interpretation and understanding of this experience, I will look to Hans-Georg Gadamer to illustrate the dilemma based on the hermeneutical approach. The method of this thesis is essay-writing, which consists in reflection with the help of relevant literature, with starting point in an experience that is difficult to assess. / Den här uppsatsen handlar om kommunikation och bemötande på olika sätt. Uppsatsen utgår ifrån ett dilemma som är svårbedömt då det tar upp en situation där jag i min yrkesroll som fritidslärare reagerar på en kollegas bemötande i sättet hon bemöter en elev. Syftet med essän är att försöka analysera dilemmat utifrån olika perspektiv för att få syn på hur vi kan se på kommunikation på olika sätt. Hur ska vi pedagoger kommunicera framför eleverna och vad är egentligen ett gott bemötande? I uppsatsen diskuteras dilemmat bland annat utifrån maktrelationer, men även utifrån fronesis och praktisk kunskap. För att kunna gå på djupet vad gäller tolkning och förståelse av denna händelse tar jag till min hjälp Hans-Georg Gadamer för att belysa dilemmat utifrån det hermeneutiska synsättet. Metoden i essäskrivandet utgår från en svårbedömd händelse och där tar jag hjälp av reflektion och stöd i litteratur.

This essay is based on a study that presents the result of interviews directed at women who are integrated in the gaming community. The purpose is to get clarification on the topic about how women experience gaming and if they are treated differently than men in the community. With the question “How do women experience the male dominated gaming world and how does it affect them?”, subordination, misogyny, male dominance and gender are keywords that can be identified within the targeted area. The theoretical framework has been based on Sylvia Walby's theoretical interpretation of patriarchy, Judith Butler’s performativity theory, and Eve, K Sedgwick’s theory about homosociality. The results show that women are worse treated in the gaming community than men.  The women experience that they are subordinate men where her entry in the gaming world is considered to be deviant. The gaming world has patriarchal traits where the men through performative and homosocial behaviour reproduce and maintain these structures. The effects have been that the gaming world is now characterized by misogynistic premises where the man can get away with hate speech against women without consequences.