No description available.

Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Resultatet visade att mammor relaterade till sin avsikt att amma för nutritionens effekter med strävan efter det naturliga och för att främja bindningen till barnet och ge närhet. Tidigare erfarenheter och uppfattningar om amning och personlig motivation fick betydelse. Mammorna beskrev sina upplevelser i termer av rutiner på neonatalavdelningen och att upprätthålla mjölkproduktionen. Informationen upplevdes otillräcklig med brister i tillämpningen, speciellt vid amningsproblem. Centralt var också de sociala banden till pappan och andra mammor vars barn vårdades på neonatalavdelning. Diskussionen berörde upplevelser av brist på stöd och vårdrutiner som hindrande för att etablera amningen. Slutsatsen blev att motiverande samtal skulle kunna hjälpa mammor att se vad som är deras motivation och vad som stärker den eller som hjälp för ett beslut och få mammor att se att de gjort vad de kunnat när de inte orkar kämpa för amningen längre.

No description available.

Kroppsfixering och kroppsmissnöje är ett växande problem och man ser att bantning sjunker i åldrarna. Syftet med studien är att undersöka döttrars uppfattning om mammors (eventuella) sociala påverkan på dem från barndomen in i vuxenlivet.  En kvalitativ undersökning med intervju som metod användes för insamling av data. Informanterna i undersökningen är vuxna kvinnor som anser sig ha växt upp med en mamma som bantat under större delen av uppväxten. Forskningsstudien ville se om kvinnorna påverkats av mammornas beteende kring bantning och i så fall varför eller varför inte. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna påverkats och tagit efter mammans missnöje över kroppen genom social påverkan har därmed även bantat. Resultatet visar även hur viktigt det är att som dotter att få bekräftelse av sin mamma, att man duger oavsett kroppsform. Forskningsstudien tror även att samhället och medias tunna kroppsideal är en bidragande faktor till kvinnors missnöje över kroppen eftersom samhället till stor del framställer överviktiga kvinnor som oattraktiva.

Modeindustrins hårda konkurrenstryck sätter press på företagen att vara tilltalande till sinmålgrupp. Det innebär att de måste förstå kundernas preferenser, behov och krav påproduktens olika attribut. Konsumentbeteende och köpprocessen är två centralaämnesområden för modeföretag som vill stärka sin konkurrenskraft.Studien har genomförts i samarbete med ett etablerat, svenskt barnklädesföretag och syftar tillatt undersöka och analysera likheter eller skillnader i köpprocessen vid konsumtion avbarnkläder gentemot etablerade köpprocessmodeller. Målet är att få en djupare förståelse förhur mammor tänker när de köper barnkläder, hur deras köpprocess fortlöper samt vilkaattribut de efterfrågar och värdesätter. Utifrån den informationen ska studien ge en tydligareuppfattning om vilka anpassningar barnklädesföretag ska göra för att bli tilltalande tillmammor. Tillsammans med barnklädesföretaget har en lämplig målgrupp identifierats, vilketär mammor födda under 70- och 80-talet med barn i åldrarna 0-7 år.Vi har utfört en kvalitativ undersökning där empirin i studien utgörs av fyra styckensemistrukturerade fokusgrupper som genomförts i Stockholm och Eskilstuna. Den teoretiskabakgrunden baseras på en etablerad köpprocessmodell i fem steg, en köpprocessmodellanpassad för klädinköp samt en modell rörande engagemang och tid. Informationen frånfokusgrupperna tillsammans med den teoretiska referensramen har resulterat i två modellersom beskriver mammans köpprocess och de attribut som påverkar köpbeslutet.De slutsatser vi kan dra utifrån den informationen studien har inbringat är att det finns bådelikheter och skillnader mellan mammans köpprocess och de etablerade köpprocessmodellerna.De attribut som enligt studien har en betydande påverkan på mammans köpprocess ärproduktsäkerhet, komfort, utseende, pris, kvalitet och funktion.Genom studien kan vi konstatera att det är primärt för barnklädesföretagen att göraanpassningar efter kundernas preferenser och önskemål, dock anser vi att det området krävervidare forskning. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår </p><p>tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också </p><p>kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i </p><p>människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt </p><p>syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med </p><p>fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern </p><p>0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och </p><p>svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör. Vidare önskar vi få en djupare </p><p>förståelse för hur yrkeskarriär eller studier och familj kan kombineras. Genom att sätta </p><p>kvinnor med hemmavarande barn i fokus bidrar dessutom studien till att hålla </p><p>jämställdhetsfrågorna i arbetet vid liv. Förutom att kvinnor och mammor bör få chansen att </p><p>göra karriär så handlar det även om kontroll och makt att kunna utvecklas i yrkeslivet. De </p><p>teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen rör föräldralagstiftning och jämställdhetsdokument, </p><p>normen kring arbete och familj samt teorier om arbete och studier i kombination med </p><p>familjeliv. Studien har visat att problematiken kring frånvaro på grund av sjuka barn är </p><p>återkommande för både de anställda och studenterna vid Högskolan i Halmstad. Studien har </p><p>även visat att Högskolan i Halmstad som lärosäte och arbetsplats lyckats bättre med att skapa </p><p>goda förutsättningar för de anställda att kombinera arbete och familj än de har för studenterna. </p><p>Högskolans jämställdhetsdokument och likabehandlingsplan är ambitiöst utformade men det </p><p>krävs fortfarande mycket praktiskt arbete för att uppnå de uppsatta målen.</p>

Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern 0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör. Vidare önskar vi få en djupare förståelse för hur yrkeskarriär eller studier och familj kan kombineras. Genom att sätta kvinnor med hemmavarande barn i fokus bidrar dessutom studien till att hålla jämställdhetsfrågorna i arbetet vid liv. Förutom att kvinnor och mammor bör få chansen att göra karriär så handlar det även om kontroll och makt att kunna utvecklas i yrkeslivet. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen rör föräldralagstiftning och jämställdhetsdokument, normen kring arbete och familj samt teorier om arbete och studier i kombination med familjeliv. Studien har visat att problematiken kring frånvaro på grund av sjuka barn är återkommande för både de anställda och studenterna vid Högskolan i Halmstad. Studien har även visat att Högskolan i Halmstad som lärosäte och arbetsplats lyckats bättre med att skapa goda förutsättningar för de anställda att kombinera arbete och familj än de har för studenterna. Högskolans jämställdhetsdokument och likabehandlingsplan är ambitiöst utformade men det krävs fortfarande mycket praktiskt arbete för att uppnå de uppsatta målen.

Studiens syfte är att undersöka unga mammors erfarenheter av omgivningens attityder mot ett ungt föräldraskap och hur det påverkat dem. Intervjupersonerna är mödrar som fick barn eller blev gravida innan de fyllt 20 år. Resultaten visar att de flesta mödrar på något vis möts av negativitet till sin ålder och mödraskapet från sin omgivning. Negativiteten kommer till största del från den egna familjen där mamman blir ifrågasatt om hon klarar av ett barn och ifrån andra äldre mödrar rörande deras uppfostring av barnen. Negativiteten är dock inget som påverkar dem märkbart utan de lär sig att hantera motgångar och att vända det negativa till något positivt. Alla hade dock en positiv upplevelse av mötet med socialtjänsten.

Det är känt att amningen är bra för barnet, amningen minskar risken för framtida sjukdomar och minskar risken för allergier.För att amningen ska lyckas så krävs det rätt kunskaper av personalen i amningsråd men det krävs även att mammorna har kunskap om vad amning är. Det är även betydelsefullt att mamman har motivation att amma sitt barn för att amningen ska lyckas.Syftet var att belysa mammors erfarenhet av amningsstöd för att främja amningen.Författarna har valt en litteraturöversikt som metod där artikelsökningar har gjorts i PubMed och Cinahl. 15 artiklar som var peer-reviewed valdes ut och sammanställdes i en artikelmatris. Samtliga artiklar var på engelska.Resultatet visar att mammor är positiva till att få stöd för att kunna amma. Resultatet visar även att mammornas partner är i behov av rådgivning för att kunna stötta mamman under amningsperioden. Amningsgrupper har visat sig ha en positiv effekt på amningen. Mammorna fick ökat självförtroende och kände sig tryggare i sin föräldraroll.Dessa artiklar pekar åt samma håll, nämligen behovet av stöd för en lyckosam amning, och utbildning om varför det är viktigt att amma. Stödet är dels professionellt men även att få stöd från familjemedlemmar och via amningsgrupper verkar vara grundläggande. Med andra ord är det angeläget att personalen har rätt kunskaper om amning. Mammans motivation och kunskap är av stor vikt för en lyckad amning.

Syftet med uppsatsen har varit att genom semistrukturerade intervjuer med mammor som är eller har varit föräldralediga längre än fadern undersöka deras subjektiva syn på och upplevelse av jämställdhet och föräldraledighet samt orsakerna till deras val. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys vilket resulterade i tre teman, dessa teman var: förväntningar på mamman, biologiska och praktiska förutsättningar vid uppdelningen av föräldraledigheten samt den komplexa jämställdheten. Tidigare forskning har visat på att det kan finnas vissa hinder som ligger till grund för varför mammor tenderar att vara föräldralediga längre än pappan, exempelvis ekonomi och traditionella könsroller. Empirin har även analyserats i förhållande till teorier såsom genussystemet, dubbelbestraffning, traditionella könsroller samt normer och multipla sociala roller. Studien visar att det är svårt att leva jämställt trots goda intentioner att göra så. Ekonomi, biologiska aspekter såsom amning och hormoner samt att mammorna upplever en yttre och inre press att leva upp till de förväntningar som finns i omgivningen är några aspekter som mammorna beskrev som bidragande till att de har varit föräldralediga längre än fadern. När det kom till jämställdhet beskrev och upplevde mammorna att det var viktigt att få bestämma själv och att man är jämställd ekonomiskt. Det var även viktigt att båda föräldrarna var lika mycket förälder till barnen samt att barnen skulle ha rätt att vara hemma med båda föräldrarna.