<p>Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor påverkas, samt att klarlägga hur denna påverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka på barnen och dessas utveckling. Vi har även undersökt hur barnen påverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. Frågeställningarna var: Vilken påverkan kan mammors missbruk medföra på deras barn? Hur påverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som användes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplägg och vi använde oss av intervjuguide som redskap. Intervjuerna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade på att barn oftast uppnår goda resultat i vistandet tillsammans med mamman i hennes behandling.</p>

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet.   Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning.  Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning. Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen. Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen.

Bakgrund Specialistsjuksköterskan med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar har ett ansvar för att barn får hälsosamma levnadsvanor. Amning beskrivs i många studier medföra hälsofördelar, men mammor väljer ändå av olika orsaker att inte amma. I samband med att mammor tar detta beslut behöver de få stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur mammor upplevde bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal när de valde att inte börja amma eller att sluta amma under barnets första tre månader. Metod Ett strategiskt urval gjordes och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 26 till 40 år. För analys av det transkriberade materialet användes kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån de fyra dimensionerna av det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Resultat Mammorna hade skilda upplevelser av hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemötte dem i samband med att de tog beslutet att inte amma. Vissa mammor hade såväl positiva som negativa erfarenheter, medan andra mammor antingen upplevt ett positivt eller negativt bemötande. När mammorna upplevde att personalen fick dem att tvivla på sitt värde som mammor, uttalade sig om vad som var bäst, försökte få dem att fortsätta amma eller inte såg till mammornas behov upplevde mammorna att personalen brast i sitt bemötande. Slutsats Resultatet visade på att det var av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonalen hade förmågan att sätta sig in i mammornas situation, förstå att beslutet var mammornas eget och fokusera på barns och mammors välmående.

Background: Breastfeeding twins implies that the mother breastfeeds children of the same age and the children can be breastfed either together or separately. There are many benefits with breastfeeding twins, including the fostering of attachment. Breastfeeding is often represented as a natural and easy process, however, many mothers find the experience to be challenging. Aim: This study aimed to describe how mothers experience breastfeeding twins. Method: The study was conducted through a meta synthesis where qualitative research was included. Searches for articles were made through the electronic databases PubMed and CINAHL. A total of ten scientific studies with qualitative design were included. Results: The results are based on four main themes; 1) Experiences of physically influential factors. The mothers experienced difficulties breastfeeding twins simultaneously and found it time-consuming. 2) Experiences of psychologically influential factors. The mothers felt insecure and were afraid that there wouldn’t be enough breastmilk for both twins. 3) Experiences of support from the surroundings. The support from the mothers’ partner and her surroundings was shown to be important and improved the conditions for breastfeeding the twins. Finally, 4) Experiences of the community's influence. The mothers experienced some benefits during hospitalisation with the twins but mostly disadvantages, which complicated the breastfeeding. Conclusion: Mothers’ experiences of breastfeeding twins were found to be both negative and positive as seen from a physical and psychological perspective. The results indicate the importance of support from the healthcare staff when breastfeeding, which further promotes the attachment between the mother and her children. The nurse has a significant role in encouraging the mother's self-efficacy, independence and motivation to breastfeed her twins for as long as the mother and the children wishes. / Bakgrund: Tvillingamning innebär att mamman ammar syskon i samma ålder och barnen kan ammas var för sig eller samtidigt. Det finns många fördelar med att amma tvillingar, bland annat främjar det anknytningen. Amning framställs ofta som en naturlig och enkel process, men för många mammor upplevs tvillingamningen som svår och mer utmanande än de kunnat föreställa sig. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur mammor upplever det att tvillingamma. Metod: Syftet besvarades genom en metasyntes där forskning med kvalitativ ansats inkluderades. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i tio vetenskapliga kvalitativa studier. Resultat: Resultatet sammanfattades genom fyra huvudsakliga teman; 1) Upplevelser av fysiskt påverkande faktorer. Mammorna upplevde att det var svårt att amma två barn samtidigt och att amningen var tidskrävande. 2) Upplevelser av psykiskt påverkande faktorer. Mammorna kände osäkerhet och rädsla över att bröstmjölken inte skulle räcka till båda tvillingarna. 3) Upplevelser av stöd från omgivningen. Stöd från partner och andra personer i omgivningen var viktigt och ökade förutsättningarna för att amma tvillingarna. Slutligen 4) Upplevelser av samhällets påverkan. Mammorna upplevde vissa fördelar men mestadels nackdelar med att vistas på sjukhus med sina tvillingar, vilket försvårade amningen. Slutsats: Mammor upplevde amningen både som något positivt och negativt sett från ett fysisk samt psykiskt perspektiv. Resultatet visade även på betydelsen av stödet mammor erhöll från sjukvårdspersonal kring sin amning, vilket kan gynna anknytningen/bindningen mellan tvillingarna och mamman. Sjuksköterskan har en viktig roll i att främja mammornas självkänsla, självständighet och motivation till att amma sina tvillingar så länge som mamman och barnet önskar.

No description available.

Bakgrund: Postpartum depression (PPD) drabbar 12 % av alla nyblivna mammor i Sverige och förekomsten av PPD i världen är 13 till 19%. PPD påminner om depression men med ytterligare symtom så som överdriven ångest och oro för barnet. PPD hos mammor kan ha långtgående negativ inverkan på barnens utveckling och psykiska välmående, vilket gör PPD till en angelägen fråga för Barnhälsovården. Barnhälsovårdsjuksköterskorna har vanligtvis tät och regelbunden kontakt med mammorna den första tiden efter barnets födelse vilket ger dem goda förutsättningar för att i ett tidigt skede identifiera PPD hos nyblivna mammor. Syfte och metod: Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för PPD hos nyblivna mammor. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: 1) ouppfyllda förväntningar, 2) förändrade levnadsvanor, 3) krav, 4) brist på stöd samt 5) psykosociala omständigheter. Ökad kunskap kring riskfaktorer för PPD ökar chansen att BHV-sjuksköterskorna tar tidiga symtom på PPD på allvar. / Background: Postpartum depression (PPD) affects 12% of all new mothers in Sweden and the prevalence of PPD in the world is 13-19%. PPD is similar to depression but with further symptoms such as excessive anxiety and concern about the child. PPD in mothers may have far-reaching negative impact on children´s development and mental well-being, witch makes PPD to a concern for Child health care. Maternal-and child health nurses (MCH-nurses) usually have close and regular contact with the mothers during the first period after childbirth witch gives them a particularly important role in efforts to find the mothers at increased risk of PPD. Aim and methods: The aim of the study was to describe risk factors for PPD in new mothers. The study was conducted as an integrative litterature review. Results: The study resulted in five categories: 1) unmet expectations, 2) changing lifestyles, 3) demands, 4) lack of suppot, 5) psychosocial circumstances. Increased knowledge about the risk factors for PPD increases the chance that MCH-nurses take early symptoms of PPD seriously.

<p>I Sverige drabbas varje år cirka 7000 kvinnor av bröstcancer. Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar, men fler botas för att tumörer upptäcks tidigare genom mammografiscreening. Bröstcancer påverkar människan som helhet både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av hälsa och lidande hos bröstcancersjuka kvinnor som var mammor till yngre barn. Fyra självbiografier analyserades till resultatet. De fyra självbiografierna valdes att analyseras genom en manifest innehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysen och dessa var: lycka och sorg med att vara mamma, känslor av att inte räcka till, känslomässigt kaos och att försonas ger livskraft. Det framkom i resultatet att kvinnorna kämpade för barnen i kampen mot sjukdomen, trots att de var sårbara i sitt lidande. De satte barnens behov före sina egna vilket ledde till lidande eftersom de åsidosatte sina egna känslor. Barnen gav mammorna styrkan att kämpa mot sjukdomen och hälsa upplevdes då barnen var lyckliga. Kunskapen från resultatet kan vara av betydelse i mötet med kvinnor i hälso- och sjukvården. En sjuksköterska bör vara medveten om att kvinnor med barn kan uppvisa ett falskt tillstånd av hälsa. Om barnen inte var närvarande skulle kvinnorna möjligtvis visa äkta känslor och lidande.</p><p> </p> / <p>Every year approximately 7000 women in Sweden are affected by breast cancer. The number of women who get affected by breast cancer is increasing, but more women are cured by early discovery of tumour through breast screening. The effects are physical, psychic and social on the human being as whole because of breast cancer. The aim with the study was to describe the women, whom were mothers to younger children, experiences of health and suffering due to breast cancer. In the result four autobiographies was studied. The four autobiographies were analyzed through a manifest content analysis. From the analyze four categorize were found and those were: happiness and sadness in being a mother, feelings of insufficient, emotional chaos and vitality as atonement. In the result it was found that even though the women were vulnerable in their suffering they fought for their children in the struggle against the disease. They placed the children’s need before their own needs and ignored their own feelings which lead to suffering. In their children the mothers found the strength to struggle against the disease and health was experienced when the children were happy. In health care the knowledge from the result can have a meaning in the meeting with women. A nurse should be aware that women with children can show a false state of health. The women would probably show true feelings and suffering if the children were not present.</p>

No description available.

I Sverige drabbas varje år cirka 7000 kvinnor av bröstcancer. Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar, men fler botas för att tumörer upptäcks tidigare genom mammografiscreening. Bröstcancer påverkar människan som helhet både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av hälsa och lidande hos bröstcancersjuka kvinnor som var mammor till yngre barn. Fyra självbiografier analyserades till resultatet. De fyra självbiografierna valdes att analyseras genom en manifest innehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysen och dessa var: lycka och sorg med att vara mamma, känslor av att inte räcka till, känslomässigt kaos och att försonas ger livskraft. Det framkom i resultatet att kvinnorna kämpade för barnen i kampen mot sjukdomen, trots att de var sårbara i sitt lidande. De satte barnens behov före sina egna vilket ledde till lidande eftersom de åsidosatte sina egna känslor. Barnen gav mammorna styrkan att kämpa mot sjukdomen och hälsa upplevdes då barnen var lyckliga. Kunskapen från resultatet kan vara av betydelse i mötet med kvinnor i hälso- och sjukvården. En sjuksköterska bör vara medveten om att kvinnor med barn kan uppvisa ett falskt tillstånd av hälsa. Om barnen inte var närvarande skulle kvinnorna möjligtvis visa äkta känslor och lidande. / Every year approximately 7000 women in Sweden are affected by breast cancer. The number of women who get affected by breast cancer is increasing, but more women are cured by early discovery of tumour through breast screening. The effects are physical, psychic and social on the human being as whole because of breast cancer. The aim with the study was to describe the women, whom were mothers to younger children, experiences of health and suffering due to breast cancer. In the result four autobiographies was studied. The four autobiographies were analyzed through a manifest content analysis. From the analyze four categorize were found and those were: happiness and sadness in being a mother, feelings of insufficient, emotional chaos and vitality as atonement. In the result it was found that even though the women were vulnerable in their suffering they fought for their children in the struggle against the disease. They placed the children’s need before their own needs and ignored their own feelings which lead to suffering. In their children the mothers found the strength to struggle against the disease and health was experienced when the children were happy. In health care the knowledge from the result can have a meaning in the meeting with women. A nurse should be aware that women with children can show a false state of health. The women would probably show true feelings and suffering if the children were not present.