Bakgrund: Mamman till ett prematurt barn behöver upprätthålla sin bröstmjölksproduktion med hjälp av en bröstpump, till dess att hennes barn orkar amma. Sedan 2004 har amningsstatistiken i Sverige minskat drastiskt för prematura barn, trots god amningskultur och fördelaktig föräldraförsäkring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur mammor till barn födda före graviditetsvecka 35 upplevde upprätthållandet av bröstmjölksproduktionen under vårdtiden på neonatalavdelning. Metod: Studien utfördes som en integrerad litteraturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes, och innehållet analyserades sedan enligt en metod av Whittemore och Knafl. Resultat: Mammorna motiverades att starta upp sin bröstmjölksproduktion då de fick reda på fördelarna som bröstmjölken gav deras barn. Problem som att hitta rutiner för bröstpumpning och kunna upprätthålla mjölkmängden var förekommande. Vikten av information, samt av att ha gott stöd från parter, anhöriga och sjuksköterskor var stor. Konklusion: Sjuksköterskan har en viktig uppgift att stötta mamman genom information, individuellt stöd och hjälp att hitta fungerande strategier. / Background: The mother to a premature baby needs to maintain her breastmilk production with help of a breast pump, until her baby is mature enough to breastfeed. Since 2004, the statistics of breastfeeding premature babies in Sweden has fallen drastically, despite being known as a pro-breastfeeding country with beneficial parental financial support. Objective: The aim of the study was to describe how mothers to babies born before 35 gestational weeks experienced the maintenance of breastmilk production during their stay at the neonatal ward. Method: The study was conducted as an integrative literature review based on ten scientific articles. The scientific quality of the articles was assessed, and the content was analyzed by a method of Whittemore and Knafl. Results: The mothers were motivated to start their breastmilk production when they knew what benefits their breastmilk gave their baby. Problems with finding routines for breast pumping and maintaining their milk volume was common. There was great importance of receiving information, as well as having good support from their partner, relatives and nurses. Conclusion: The nurses have a great task to support mothers with information, individual support and help finding strategies.

I Sverige är det fortfarande en ojämn fördelning av uttaget av föräldradagar hos nyblivna föräldrar där mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet, hur de väljer att fördela dagarna, vilka är anledningen till det och vad skulle få dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex föräldrapar i åldern 25-42år som fått barn de senasta två åren, föräldrarna intervjuades enskilt. Analysering gjordes med en omarbetad version av Lundman & Hällgren-Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades; planering av föräldraledigheten, självklara val för familjen, föräldrar är inte insatta i reglerna och föräldrar nöjda i sina roller. Studien visar att mamman oftast är den som är hemma den första tiden med barnet och att pappan sedan tar ut dagar därefter som det passar. Föräldrarna var överlag positivt inställda till en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten. I de fall där mamman tog ut de flesta dagarna var de avgörande orsakerna oftast relaterade till ekonomi eller arbets-/ skolsituation. Slutsats: Bland föräldrar fanns en tydlig önskan om mer information kring föräldraledigheten från både försäkringskassan och mödravårdscentralens håll. / In Sweden there still are an uneven sharing of the parental leave-days among newly-fledged parents where the mothers still use more days than the fathers. Objective: To examine how newly fledged parents deliberate around parental leave, how they choose to share the days between themselves, what their reasons are and things that could have made them think differently. Method: An explorative studdy with qualitative approach. Twelve semi-structured interviews were caried out. Results: Four categories were identified; the planning of the parental leave, the obvious choices for the family, the parents are not satisfied with the regulations and that parents are happy in their roles. The studdy shows that the mother is the one who in most cases stays at home the first months, and the father than uses his days of parental leave how it works out best for him and is most practical. The parents were, overall, open-minded to have a more equal sharing of the parental leave. In the cases were the mother used most of the days, the main reasons were related to economical factors, work or school situation. Conclusion: There was a distinct wish for more information regarding the regulations of the parental leave among the parents, both from Försäkringskassan and from the maternity clinics parenting groups.

Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv studera hur barn representeras i realityserien Unga mammor. Med utgångspunkt i genus, framing och representation har jag genomfört en kvalitativ semiotisk analys och en framinganalys på fem medverkande familjer i 31 utspridda avsnitt i serien. Resultaten har pekat på att barnen representeras utifrån stereotypa könsroller, som placerar flickor i feminina fack och pojkar i maskulina, där det finns en acceptans för flickor att överskrida de osynliga gränserna könen emellan men en rädsla för pojkar att göra detsamma. Det har visat sig att barnens attribut, framför allt kläder, spelar en betydande roll i konstruktionen av deras kön. Jag ställer mig kritisk till Unga mammors representation av barn och ifrågasätter seriens roll i att normalisera könskoder. De normbrytande avvikelser som får synas förblir undantag. / The purpose of this study is to from a gender perspective study how children are being represented in the reality show Unga mammor. I have from the outset gender, framing and representation driven a qualitative semiotic analysis and a framinganalysis of five participatory families in 31 scattered episodes throughout the series. The results have shown that children are being represented from stereotypical gender roles, that places girls in feminine boxes and boys in maculine, where it is accepted for girls to overrun the invisible barriers seperating the sexes but a fear for boys to do the same. It has shown that childrens attributes, especially clothes, are playing a substantial role in the construction of their gender. I am critical towards Unga mammors representation of children and question the series role in normalising gender codes. The norm-breaking anomalies that are shown remain exceptions.

Studien tar avstamp i att forskning visar att svårigheter som tyder på autism och ADHD hos unga flickor ofta uppmärksammas tidigt av föräldrarna medan det vanligen tar lång tid innan förskola, skola och vård uppmärksammar dem. Detta leder många gånger till att flickorna inte får den hjälp de behöver, vilket resulterar i att de mår dåligt. Föräldrarnas berättelser är därför värdefulla och kan vara ett verktyg till att identifiera dessa flickor tidigare. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur kvinnor talar om autism och ADHD utifrån sina egna eller sina döttrars erfarenheter samt om eventuellt stöd och anpassningar i förskolan och de tidiga skolåren. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts i studien, vilket innebär att jag tolkat empirin och sett min förförståelse som en tillgång i dessa tolkningar. Vidare har forskningspersonernas berättelser värdesatts utifrån den narrativa teorin och i analysen har jag inte bara studerat vad som har berättats utan också hur det har berättats och vad som framställts som normalt och inte. Fyra intervjuer har genomförts varav två med mammor till flickor i dessa svårigheter och två med kvinnor som vuxit upp med dessa svårigheter. I berättelserna framkommer det inte bara empiri som rör tidiga tecken på svårigheter och empiri kring tidiga insatser, vilka jag efterfrågat. Det framkommer också uppfattningar om synen på det normala kontra det avvikande och uppfattningar kring innebörden av en diagnos och känslor kopplade till en diagnos.

Följande uppsats är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta personer från verksamheter som är aktiva med integrationsinsatser i relation till gruppen utrikes födda mammor i en mellanstor svensk stad. Med hjälp av Carol Bacchi’s (2009) ”What’s the problem represented to be?” (WPR) har det insamlade intervjumaterialet analyserats. Detta har gjorts mot bakgrund av våra teoretiska utgångspunkter vilka är intersektionalitet, social reproduktion och styrning. Med hjälp av detta har vår ambition varit att undersöka hur verksamheterna formulerar utmaningar och problem i relation till gruppen utrikes födda mammor, samt hur gruppen konstrueras i relation till etnicitet och kön. Vidare har vi även undersökt vad som ses som lösningar i förhållande till dessa utmaningar, samt vad som förutsätts respektive utesluts vad gäller lösningar i relation till det som formuleras som problem. Undersökningen visar att alla verksamheter ser gruppen utrikes födda mammor som en grupp som är svår att nå ut till. De menar också att detta är ett problem som är viktigt att arbeta mer med. Resultatet pekar på att integrationsinsatser i deltagarnas närområde är det som ger allra högst utdelning vad det gäller närvaro i insatserna. Likaså visar undersökningen att mötet mellan verksamheter och de som deltar i verksamheternas arbete bidrar till ökad förståelse för målgruppen och skapar förutsättningar för en lyckad integration.

Vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter är en central del av arbetet på en BB-avdelning. Antalet kvinnor som ammar sina barn i den grad som World Health Organization (WHO) rekommenderar har minskat de senaste åren och som orsak till detta nämns ofta amningssvårigheter. Flertalet nyblivna mammor påbörjar dock amning under den tid de är inskrivna på BB-avdelningen. Tidigare forskning har undersökt kvinnors upplevelser av styrkor och brister i vården vid amningsstarten. Barnmorskornas upplevelser är dock mindre studerade. För att utveckla vården är det angeläget med fler studier inom detta område. Studiens syfte är därför att beskriva fenomenet vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter som det upplevs av barnmorskor på BB. Detta har gjorts med hjälp av sex livsvärldsintervjuer som analyserats utifrån en fenomenologisk innebördsanalys. Den essentiella innebörden av fenomenet är: en strävan att främja välbefinnande i den unika amningssituationen vilken får sin näring genom önskan att lyckas och risken att misslyckas, och har resulterat i fem innebördselement: en strävan att med sin kunskap möjliggöra unika vård, ett gemensamt och personligt ansvar som både möjliggör och hindrar, en kamp för att räcka till, att arbeta i motvind och ömsesidig glädje ger motivation att vårda. Diskussionen tar fasta på barnmorskornas önskan att lyckas och risk att misslyckas i strävan att ge god vård. Detta diskuteras både i relation till barnmorskorna själva och till de aspekter som kvinnan och kollegorna bidrar med. Slutligen ges förslag på kliniska implikationer och fortsatt forskning.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide. Tanken att hamna i en situation där ens vuxna barn drabbas av livshotande sjukdom och därefter dör fanns inte hos dessa mammor. Under sjukdomstiden återvände både mammor och barn till ett förhållningssätt med en vårdande mamma. I vissa fall uppstod en konflikt när barnet inte ville ta emot omvårdnaden. Efter dödsfallet befinner sig mamman i en helt ny situation som är svår att hantera emotionellt och praktiskt. Den förväntade framtiden med exempelvis barnbarn finns inte kvar och nya mål i livet måste ta form. Under resans gång är det viktigt för mamman att få stöd både inom familjen och från andra närstående. Vårdpersonalen har en viktig roll för att informera och stödja mamman. Ytterligare forskning behövs, både med mammor och pappor, för att kunna förstå deras situation i olika kontexter och därmed ge möjlighet för vårdpersonal att på bästa sätt ta hand om dessa föräldrar.

Burnout occurs as the consequence of an overburdened stress response system which has become exhausted as the result of attempting to eliminate chronic stressors (Maslach & Jackson, 1981; Selye, 1946). In so much as parenting can be chronically stressful, researchers have begun to apply the construct of burnout to the context of parenting (Mikolajczak, Gross & Roskam, 2019; Aunola, Sorkkila & Tolvanen, 2020; Griffith, 2020; Hubert & Aujoulat, 2018; Kawamoto, Furutani & Alimardani, 2018; Mikolajczak et al., 2018a; b). American mothers consistently report feeling unable to live up to cultural ideals of the “good mother” and feeling as though they are failing (Sutherland, 2010; Collins 2021, Folbre 2008). The current COVID-19 pandemic has sparked a heightened concern for the stress load and mental health of parents with many of them having additional responsibilities and fewer resources (Griffith, 2020). Focusing specifically on U.S. mothers with multiple young children in a stable relationship, this study asks: what are the lived experiences of mothers who are burned out? Using the Shirom-Melamed Burnout Questionnaire as a measure of exhaustion (Lundgren-Nilssons et al., 2012) and utilizing a qualitative design, this study uses theoretical essentialist thematic analysis to investigate the themes which emerged from six open ended interviews. Key findings suggest that various social/ cultural ideologies along with various dimensions of perfectionism contributed to the mothers’ experience of burnout. Consequences of the mothers’ burnout included resentment toward others and herself and going into “survival mode,” wherein mothers’ made choices which did not align with her values. Another central finding was how the mother’s described feeling ashamed as a contributor and a consequence of their burnout experience. Protective factors are also discussed. The findings of this study can serve to inform public policy reform aimed at supporting mothers and children in the United States where the rates of burnout in parents have increased due to the COVID 19 pandemic (Griffith, 2020). / Orsakerna till utbrändhet är ofta på ett eller annat sätt kopplade till ett överbelastat stressresponssystem där det inte längre finns tillläckligan strategier för att hantera stressen (Maslach & Jackson, 1981; Selye, 1946). På senare tid har forskare intresserat sig för att många delar i föräldraskap kan ha samma kroniskt stressande effekter som i arbetslivet har därför intresserat sig för utbrändhet hos föräldrar (Mikolajczak, Gross & Roskam, 2019; Aunola, Sorkkila & Tolvanen, 2020; Griffith, 2020; Hubert & Aujoulat, 2018 ; Kawamoto, Furutani & Alimardani, 2018; Mikolajczak et al., 2018a; b). Flertalet studier visar att amerikanska mödrar rapporterar att de inte kan leva upp till den ”goda mammans” kulturella ideal och känner sig  misslyckade (Sutherland, 2010; Collins 2021, Folbre 2008). Den pågående COVID-19-pandemin har väckt en ökad oro för föräldrarnas stressbelastning och psykiska hälsa eftersom många föräldrar får ytterligare ansvar och färre resurser (Griffith, 2020). Denna studie fokuserar specifikt på amerikanska småbarnsmödrar som är i ett stabilt förhållande med frågeställningen om vilka upplevelser mödrar med hög risk för utbrändhet har. Urvalet om sex personer baserades på de i ett större urval som hade hög risk av utbrändhet i självskattningsskalan Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (Lundgren-Nilssons et al., 2012) och använde en kvalitativ studiedesign. Analysen är en teoretisk essentialistisk tematisk analys med öppna intervjuer. Huvudfynden i studien visar att olika sociala/kulturella mekanismer tillsammans med perfektionism upplevdes påverka mödrarnas upplevelse av utbrändhet. Symptomen kopplade till mödrarnas utbrändhet inkluderade bitterhet mot andra och sig själv och att gå in i ett "överlevnadsläge" där mödrarna gjorde val som inte passade med deras värderingar. Ett annat centralt fynd var hur mödrarna beskrev skam som en bidragande orsak av deras utbrändhetsupplevelse. Skyddsfaktorer diskuteras också. Resultaten av denna studie kan användas för att informera om den allmänna politiska reformen som syftar till att stödja mödrar och barn i USA där antalet utbrändhet hos föräldrar har ökat på grund av COVID 19-pandemin (Griffith, 2020).

Spinal muskelatrofi (SMA) är en ärftlig sjukdom där nedbrytning av nervceller leder till muskelförtvining. I Sverige föds fyra till åtta barn varje år med SMA Typ 1. Tidigare forskning har varit inriktad på palliativ vård då barnen inte överlevt sin tvåårsdag. Ett nytt läkemedel har nu utvecklats som förlänger barnens liv. Detta ger familjer hopp samtidigt som de ställs inför nya utmaningar. Det saknas forskning om hur föräldrar till ett barn med SMA Typ 1 som behandlas med det nya läkemedlet nusinersen upplever sin vardag, därför är det viktigt att uppmärksamma detta ämne. Syftet med studien var att belysa vardagslivet för två mammor till barn med SMA Typ 1. Studien genomfördes genom narrativ analys av en podcast. Resultatet mynnade ut i fem teman: Ögonblicket när livet förändras, Att bli expert på sitt barns komplexa omsorgsbehov, Hemmet som arbetsplats, En vardag som pendlar mellan ljus och mörker och En vardag som präglas av en oviss framtid. Från resultatet framkom det att föräldrar som har ett barn med SMA Typ 1 lever i en emotionell och krävande vardag. Det är av vikt att föräldrar får stöd och avlastning för att bibehålla sin hälsa och orka hålla hela livet. Sjuksköterskans kunskap om sjukdomen behöver ökas. Ett bra bemötande av sjuksköterskan anses viktigt för att undvika frustration och skapa en förtroendefull vårdrelation. Det finns ett behov av att utveckla ett journalsystem med gemensamma och lättåtkomliga journaler för alla vårdinstanser som kan underlätta för sjuksköterskan i mötet med dessa föräldrar. Föräldrar har ett behov av att veta mer om sina barns framtidsutsikter varpå vidare studier föreslås.

Det flexibla arbetet ses som ett familjevänligt upplägg som kan underlätta för föräldrar att få ihop vardagen. Men relationen mellan flexibelt arbete och balansen mellan arbete och privatliv är tvetydig likaväl vilka konsekvenser det har för föräldrar som ska få ihop en vardag med arbete och barn. Trots att forskning indikerar att flexibelt arbete är alltmer vanligt förekommande och att det möjliggör för anställda att integrera arbete och familjeliv i allt större utsträckning, inte minst genom möjligheten att vobba, saknas idag forskning om fenomenet vobb. Vobb, som är vanligast bland kvinnor, kan vara en möjlighet för att få ihop vardagen, men det kan också tänkas bidra till otillräcklighet där ansvaret för familjen kombineras med ett alltmer gränslöst arbete. Att skapa goda förutsättningar för att balansera arbete och privatliv är inte bara viktigt för individen utan även för arbetsgivaren, för att undvika att individer lämnar arbetslivet i förtid. Därför är syftet med denna studie att undersöka och beskriva hur kvinnor med flexibla arbeten upplever situationen vobb. Fem kvinnor har deltagit i denna studie där en kvalitativ metod har använts. Studien har utgått från en induktiv ansats och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide. Materialet analyserades enligt Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Denna studie visar att vobb upplevs som en möjlighet i arbetslivet för att kunna hantera krav från båda domänerna och att hålla sig konkurrenskraftig. Däremot indikerar studien att vobb kan ha negativa konsekvenser på vår hälsa i form av ökad stress. Det upplevs även ha en negativ inverkan på barnen som påverkas av föräldrarnas frånvaro. Detta visar att det behövs en dialog mellan arbetsgivare och medarbetare i vad som förväntas och vilka förutsättningar och gränser som bör finnas på plats innan flexibilitet och vobb kan nyttjas i arbetet. / Flexible work is perceived as a family-friendly approach that can facilitate parents' daily life. However, the relationship between flexible work and the balance between work and private life is ambiguous. Flexible working enables us to integrate work and family life, particularly through the possibility of working while caring for sick children (vobb), there is currently a lack of research on the phenomenon. Vobb is most common among women and could be a means of managing life, but it could also contribute to feelings of inadequacy. Therefore, the purpose of this study is to investigate how women with flexible jobs experience vobb. Five women participated in this study, for which a qualitative method was used. The data collection was conducted through semi-structured interviews and the material was analyzed according to qualitative content analysis.  This study shows that vobb is experienced as an opportunity in work, to be able to handle demands and to remain competitive. However, the study indicates that vobb can have negative health consequences in the form of stress and have a negative impact on children. This suggests a dialogue between employers and employees regarding expectations, conditions and boundaries before vobb can be utilized in work.