I Sverige drabbas varje år cirka 7000 kvinnor av bröstcancer. Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar, men fler botas för att tumörer upptäcks tidigare genom mammografiscreening. Bröstcancer påverkar människan som helhet både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av hälsa och lidande hos bröstcancersjuka kvinnor som var mammor till yngre barn. Fyra självbiografier analyserades till resultatet. De fyra självbiografierna valdes att analyseras genom en manifest innehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysen och dessa var: lycka och sorg med att vara mamma, känslor av att inte räcka till, känslomässigt kaos och att försonas ger livskraft. Det framkom i resultatet att kvinnorna kämpade för barnen i kampen mot sjukdomen, trots att de var sårbara i sitt lidande. De satte barnens behov före sina egna vilket ledde till lidande eftersom de åsidosatte sina egna känslor. Barnen gav mammorna styrkan att kämpa mot sjukdomen och hälsa upplevdes då barnen var lyckliga. Kunskapen från resultatet kan vara av betydelse i mötet med kvinnor i hälso- och sjukvården. En sjuksköterska bör vara medveten om att kvinnor med barn kan uppvisa ett falskt tillstånd av hälsa. Om barnen inte var närvarande skulle kvinnorna möjligtvis visa äkta känslor och lidande. / Every year approximately 7000 women in Sweden are affected by breast cancer. The number of women who get affected by breast cancer is increasing, but more women are cured by early discovery of tumour through breast screening. The effects are physical, psychic and social on the human being as whole because of breast cancer. The aim with the study was to describe the women, whom were mothers to younger children, experiences of health and suffering due to breast cancer. In the result four autobiographies was studied. The four autobiographies were analyzed through a manifest content analysis. From the analyze four categorize were found and those were: happiness and sadness in being a mother, feelings of insufficient, emotional chaos and vitality as atonement. In the result it was found that even though the women were vulnerable in their suffering they fought for their children in the struggle against the disease. They placed the children’s need before their own needs and ignored their own feelings which lead to suffering. In their children the mothers found the strength to struggle against the disease and health was experienced when the children were happy. In health care the knowledge from the result can have a meaning in the meeting with women. A nurse should be aware that women with children can show a false state of health. The women would probably show true feelings and suffering if the children were not present.

The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject.

The purpose of this study was to examine how five mothers experience and cope with the loss of their adult children and also how this loss affect the mothers. We chose a qualitative method using semistructured interviews. We used Lazarus and Folkman’s coping theory and Folkman’s revised coping theory in our analysis. The results showed that the mothers’ experiences were very individual. Despite that, there were certain feelings that they had in common: inner emptiness, loneliness and the notion of the child’s irreplaceable role in their life. The unnatural order that exists in losing a child also affected the experience. The loss of a child brought with it so much more than just the physical loss, such as the sense of lost personal identity and personal traits. Important aspects that helped the mothers cope with their loss were things such as their social network, their jobs, having spiritual beliefs and a continuing bond to the deceased child. When people in their surroundings ignored their loss or behaved insensitive, it had the opposite effect. Though the acute grief decreased, the grief overall did not become easier with the passing of time.

Våld i hemmet är ett växande samhälls- och folkhälsoproblem. En stor utsatt grupp inom våldsutsatta kvinnor är mammorna. Flera studier tyder på att många av kvinnorna och mammorna är nöjda med deras erhållna stödinsatser, trots detta framkommer det att våldet inte alltid upphört efter erhållen insats och att flertalet kvinnor fortfarande i stor utsträckning mår psykiskt dåligt. Syftet med studien är att analysera de grunder våldsutsatta mammor uppger för att de är nöjda eller mindre nöjda med de stödinsatser de erhållit för att få stöd för sig själva och sina barn. Vidare syftar studien till att få en förståelse om vilka förändringsfaktorer som påverkar mammornas upplevelser av stödinsatserna. Studien har en kvalitativ ansats, där vi valt att utifrån teoretiskt förankrade tematiseringar analysera resultatet. I resultatet fann vi fem huvudteman: betydelsen av behandlaren; relationen, alliansen och kommunikationen; klienten; modeller och tekniker; samt tillgängligheten. Resultatet visade att dessa faktorer (temana) spelar en viktig roll i hur mammorna upplever insatserna. Deras inställning och motivation till insatsen samt behandlarens personlighet och kompetens är i själva verket avgörande för hur insatsen uppfattas och påverkar dess resultat. / Domestic violence is a growing community and public health problem. A large and vulnerable group among women exposed to domestic violence are the mothers. Despite the fact that several studies indicate that many of the women and mothers are satisfied with the support received, it appears that the violence has not always ceased at the conclusion of this effort and that a majority of the women are still to a great extent feeling psychologically unwell. The purpose of this study is to analyse on what grounds mothers exposed to domestic violence declare themselves to be satisfied or less satisfied with the support received by themselves and their children. Furthermore, this study purposes to discern which factors of change influence how the mothers perceive the support received. The study utilises a qualitative approach, where we have chosen to analyse the results according to theoretically based thematisations. We have discerned five main themes from our results: The importance of the caseworker, the relationship, the alliance, the communication, the client, models and techniques plus the availability. The results showed these factors (the themes) to play an important role in the way support was perceived by the mothers. In fact, their attitude towards and motivation regarding the support, as well as the personality and competence of the caseworker, determine how the support is perceived, and influence the outcome of the effort.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna. Mammans omsorgsförmåga beskrivs i litteraturen som bristande och barnen har en tudelad bild av sin mamma och pappa. Barnen håller våldet hemligt vilket ger sociala och psykiska konsekvenser. Genom ömsesidigt samspel konstruerar och upprätthåller familjemedlemmarna varandras familjeroller. / The purpose of this study was to give a general picture of children’s experience of their father`s violence against their mothers, and to look at how this problem can be constructed in the research literature. The question at issue was: How does the research literature discuss children’s experiences of domestic violence, with focus on the themes the child’s home environment, the violent father, the abused mother, and the social, physical and psychological consequences of the violence for the child? The study is a selective review of nine primary documents. A social constructionist theory was used to analyze the results. The results showed that these children find their home environment unpredictable and they can have difficulties to attaching to their parents. The mothers caring ability is described as insufficient and the children have a conflicting understanding of both their parents. Through mutual interaction, the family members construct and obtain each others roles in the family.

Bakgrund Många mammor som fött barn prematurt önskar amning som uppfödning för sitt barn för bröstmjölkens immunologiska faktorer och som en kompensation för att graviditeten avslutats för tidigt. Amningens etablering kan vara komplicerad och kräva tålamod när barnet behöver vård. Beroende på barnets känslighet kan det ta olika lång tid tills barnet kan påbörja amningsträning. En av de viktigaste faktorerna för att amningen ska kunna etableras är att mamman får igång en tillräcklig mjölkproduktion motsvarande den mängd ett fullgånget barn skulle kräva. För att få igång en tillräcklig produktion är det bra att komma igång med urmjölkning så fort som möjligt efter barnets födelse. Mamman behöver stimulera mjölkproduktionen tills barnet ammar fullt. Syftet med studien var att belysa innebörden av urmjölkning för mammor vars barn fötts prematurt. Metod Det strategiska urvalet utgörs av sju mammor vars barn fötts före vecka 34 med erfarenhet av urmjölkning. Datainsamlingen består av öppna intervjuer och materialet har analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet visar att urmjölkning utförs i en oreflekterad ansträngning men att mammor är måna om de egna behoven samtidigt som behoven åsidosätts. Vårdkontexten kan kännas utlämnade och begränsande. Självtilliten får betydelse liksom strukturen. När utfallet inte blir som planerat kan sorgen innebära att förhålla sig till det som inte kan förändras. Känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan få betydelse för processen. Slutsats Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv blir det betydelsefullt att utgå från den enskilda mammans upplevelser av urmjölkningen och stärka en god självtillit. / Background Many mothers who have given birth premature wish to breast feed their children for immunological reasons and as a compensation for a pregnancy that ended too early. The breast feeding may be complicated and in need of great patience as the child might need health care. Depending of the baby´s sensitivity it can vary in time for a child to start breast feeding. One of the important reasons for the mother to get her breast feeding started is to make milk production start, corresponding to the amount of milk that a fully mature baby would need. To get a sufficient production it is important to start emptying the breasts quick as possible after having given full extend. Aim with the study was to illuminate the meaning of emptying the breasts for mothers whos baby was born premature. Method Seven mothers who had given birth before week 34 and had experienced emptying breasts. The data collection come from interviews and the results have been analyzed by a fenomenological hermenutichal approach. Results shows that emptying the breasts is done without any effort but that mothers are eager to look at their own needs at the same time as their own needs are being put aside. The hospital care can make the women feel left out and controlled. Self-confidence gets important as well as the structure. When the result is not as you had planned sadness make you realize that things cannot be changed. The feeling of managing, understanding and meaningfulness fills you up. Conclusions looking at it from a scientific perspective it is very important to consider the individual mothers experience in how to empty the breasts from milk and how to strengthen her self-confidence.

I föreliggande studie har unga flickors attityder till ätande över tid studeras, samt sambandet mellan föräldrars attityder till mat och ätande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frågeformulären Children´s Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), från IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala län år 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14åringarna som låg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört ätbeteende, medan det inte var någon utav nioåringarna som låg i riskzonen (M 9år = 1,88 M 14 år = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas ätbeteende eller pappans och flickornas ätbeteende kunde ses. För att problem med ätstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det är viktigt att föräldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om kroppsideal samt matfrågor. Det är också mycket viktigt att dessa flickor, som är i riskzonen för att utveckla ett stört ätbeteende, fångas upp innan de har utvecklat en faktisk klinisk ätstörning. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha bred kunskapom ätstörningar och dess symtom för att på ett tidigt stadium uppmärksamma flickor som drabbats.

Synen på föräldraskap i kombination med yrkesliv är till stor del styrt av yttre kontexter och välfärdsstatliga beslut. Jag har i min uppsats intervjuat tre mammor, från tre olika generationer, som alla har fått representera en speciell tidsepok och hur det var att vara förälder då. Intervjumetoden jag använt är semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag haft ett färdigt frågeformulär, men att detta har varit öppet för att kunna lägga till följdfrågor om något har varit oklart eller extra intressant. Jag har analyserat deras svar mot en samhällelig kontext, i form av välfärdsstatliga åtgärder som kan ha påverkat deras liv som förälder i kombination med yrkesarbete. Som exempel relaterar jag till barnomsorgens uppbyggnad, föräldraförsäkringens utformning och vilka politiska debatter och sociala frågor som var aktuella under den tidsperiod då mina respondenter fick barn (60,80 och 00-talet). Jag har använt mig av Anthony Giddens teorier kring modernitet och Arlie Russel Hochschilds teorier kring emotionssociologi i analysen av intervjuerna.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC. Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier. Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker. Det var viktigt att stötta föräldrarna och förmedla trygghet. BVC- sjuksköterskorna såg EPDS screeningen som positiv och önskade ett screeninginstrument för nyblivna pappor. / Background: Depression after childbirth affects more than one out of ten new mothers and could have a negative impact on the baby’s development and the parents relationship. In Sweden every new mother is screened for postpartum depression when the baby is six to eight weeks. Postpartum depression can also affect new fathers but there is no routine for screening them. Aim: The aim of this study was to examine child health care nurses’ experiences and management of postpartum depression in new parents at child care center. Method: The study was based on eight semi-structured interviews with child health care nurses. The data were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Results: Five categories appeared from the analysis; difficulties identifying postpartum depression, sense of inadequacy, supporting the parents, using screening instrument and to observe as well as 13 subcategories. Conclusion: Child health care nurses experience postpartum depression as unusual in new parents. It could be difficult to separate postpartum depression from depressive symptoms caused by other factors. They found it important to support the parents and provide comfort. Child health care nurses had positive experiences in using the EPDS screening for mothers and wished for a screening instrument for new fathers.

Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan hon ses som en kontroll och vårdkatalysator i hennes strävan efter ett gott liv för sitt barn där hon reglerar in och utflödet av nödvändig information och interaktion mellan det informella och professionella stödsystemen samt familjesystemet. Slutsatsen är att mödrarna behöver en tydlig och förtroendeingivande aktör att lämna över rollen som kontrollerande katalysator till för att minska hennes sammanlagda påfrestningar. De professionella måste jobba holistiskt samt så bör det informella stödsystemet av det professionella stödsystemet stärkas genom information, coachning och utbildning.