<p>Denna uppsats behandlar de möjligheter och problem som kan uppstå vid etablering av</p><p>företag i Bosnien och Hercegovina. Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie med</p><p>intervjuer på fyra personer som etablerat sig på den bosniska marknaden presentera deras</p><p>upplevelser kring etableringsprocessen och kring den bosniska mikro- och makromiljön, att</p><p>genom en empirisk studie med intervjuer, seminarier samt vetenskapliga artiklar och rapporter</p><p>beskriva vilka hinder och möjligheter som finns vid etablering på den bosniska marknaden</p><p>och att genom en analys av det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen</p><p>skapa en ökad förståelse för den bosniska marknaden om vilka problem och möjligheter som</p><p>finns.</p><p>Studien bygger främst på empiriskt material som författarna har samlat in under en</p><p>tvåveckorsvistelse i Bosnien och Hercegovina. Målet med vistelsen var dels att samla in det</p><p>empiriska materialet genom djupintervjuer men även att som författare få en djupare</p><p>förståelse för fenomenet som studeras i denna uppsats. Det empiriska materialet har sedan</p><p>analyserats med hjälp av relevanta teorier och utmynnat i en slutsats i vilken frågeställningen</p><p>och syftet besvaras.</p><p>Resultatet av studien visar på gemensamma problem och möjligheter utifrån respondenternas</p><p>upplevelser. Möjligheterna som framkommer är bland annat billig och pålitlig arbetskraft, stor</p><p>potentiell tillväxtmarknad och närmandet till EU. Hinder som företag kan stöta på i Bosnien</p><p>och Hercegovina är oftast av byråkratisk eller infrastrukturell karaktär samt språkliga hinder.</p><p>De flesta av respondenterna rekommenderar Bosnien och Hercegovina som en potentiell</p><p>etableringsmarknad men belyser samtidigt vikten av kunskapsinhämtning eller lokala</p><p>samarbetspartners med kännedom om den bosniska marknaden.</p><p>Sökord: Bosnien och Hercegovina, Bosnien, BiH, investeringar, direktinvesteringar, FDI,</p><p>internationalisering, etableringsmöjligheter, etableringshinder, potentiell marknad</p>

<p>Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.</p><p>Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet.</p><p>Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv.</p> / <p>This paper is in short about the part of the music industry that touches some of the independent and minor record companies located in Stockholm. These companies, and also their musicians, can be seen as innovators in our field. We concentrate our work on the ecnomic circumstances, especially the market, subsidies and ways of financing their activities.</p><p>What these record companies have in common are the positioning of the music in the first place, the financial aspects are second rate. They all share an urge for doing something that they see as meaningful.</p><p>In our survey we did four interviews with four different record companies. We see these people as representative for the field because they are also active as producers and musicians.</p>

<p>Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolors</p><p>Internetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ”peng” som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker – något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt. Slutsatsen är att det har skett en marknadsanpassning av skolan och att det går att tala om en svensk ”skolmarknad” där offentliga som privata skolor ”tävlar” om eleverna.</p>

<p>The purpose of this paper is to describe and analyse the Chinese destination of Hainan, with background in a globalizing tourism destination development, for tourism from Finland and Sweden. The questions at issue are regarding what kind of an impact the status as a special economic zone have had upon Hainan, what kind of conditions there are for tourism on the island, in what form participants of the tourism industry want the development to proceed, what the prevailing trend is for distant destinations for Nordic markets and also regarding what kind of potential there is for organized tourism to Hainan from Finland and Sweden.</p><p>As a foundation for the paper, I’ve composed a theoretical reference for knowledge of China, Hainan and the study of destinations. The sources of secondary kind are literature related to the subject. The primary sources are mainly interviews, field work done at Hainan has given a concrete and personal knowledge of the place. The interviews are with Finnish and Swedish travel operators, Chinese embassy representatives in Finland and Sweden, on Hainan both Nordic tourists and tourism industry stakeholders were interviewed.</p><p>The analysis bring forth that Hainan do have relatively good conditions for tourism. The destination has gone through a relatively rapid development, mainly focused upon domestic tourism. The development has led to an infrastructure for tourism, and as experienced during my visit, this is obvious through widespread tourism related building. The status of Hainan as a Special Economic Zone, received during the late 1980s, has facilitated the development of tourism. Although the status has lost its real function as once had, favourable conditions facilitated rapid tourism development, giving as an example tourism development zones. The prevailing development of Hainan, is the making of a top class resort destination. This is foremost aimed at the domestic market, but increasing at international markets such as the Nordic ones. The participants on Hainan seem to have a relatively common standpoint, in the process of attracting increasing amounts of Nordic visitors. Regarding Finnish and Swedish operators, distant destinations seem to have a certain degree of development possibilities. As flexible means of travel increases, changes are given upon the volume of travel. Connected to this, is different resulting opportunities for destinations, depending on volume and demand from tourists. Hainan being a distant destination, would need large volumes to justify significant arrangements. Finnish and Swedish operators are somewhat interested of Hainan, although varying depending on operator and to a great deal on the current small volumes. In conclusion, Hainan represents a globalizing tourism destination development, giving new tourism places. There is need of accomplishing demand in Finland and Sweden for Hainan, to get pronounced volumes of organised arrangements. Tough competition give the need for a proactive and aggressive approach from the participants of Hainan to achieve these volumes. Of importance for further development, is to produce an increasing demand in the Finnish and Swedish markets, that the destination bring forth a more palpable domestic/local form of culture and that a suitable form of travel to Hainan at present, for an example is combination tours.</p>

I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens. Det var tänkt att den nordiska elmarknaden skulle agera som en gemensam marknad. Kapaciteten i överföringssystemen mellan de nordiska länderna är emellertid låg, vilket innebär att potentiella konkurrenter från de nordiska länder inte kan slå sig in i önskad grad på den svenska elmarknaden. I Sverige är det tre stora elproducenter som dominerar den svenska elmarknaden, Vattenfall AB, Sydkraft AB samt Birka Energi. Uppsatsens syfte är dels att analysera prisområdesproblematiken på den nordiska elmarknaden, dels att avgöra om de största elproducenterna i Sverige agerar som oligopolister. Dessutom görs en kortare jämförelse mellan de olika metoderna som används i uppsatsen för att studera marknadsdominans.

Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm. Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet. Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv. / This paper is in short about the part of the music industry that touches some of the independent and minor record companies located in Stockholm. These companies, and also their musicians, can be seen as innovators in our field. We concentrate our work on the ecnomic circumstances, especially the market, subsidies and ways of financing their activities. What these record companies have in common are the positioning of the music in the first place, the financial aspects are second rate. They all share an urge for doing something that they see as meaningful. In our survey we did four interviews with four different record companies. We see these people as representative for the field because they are also active as producers and musicians.

Bakgrund: 4 av 5 svenskar äger aktier i någon form och det är många som är intresserade av att maximera sin avkastning. Det har lett till att det skrivs mycket i media om olika sätt att få avkastning högre än marknaden. Om det skulle vara möjligt att nå överavkastning är det en indikation på att marknaden inte är effektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det historiskt har gått att nå en överavkastning genom tillämpa momentum- eller motsatstrategin på den svenska aktiemarknaden. Syftet är även att testa om den svenska aktiemarknaden har varit effektiv i svag form. Genomförande: Momentumstrategin testades genom att portföljer formades med de tio aktier som har haft högst relativ prisstyrka de senaste sex månaderna. Portföljernas marknadsjusterade avkastning har sedan följts i sex månader. Motsatsstrategin testades genom att vinnarportföljer formades med de tio aktier som har haft högst avkastning de senaste tre åren och förlorarportföljer formades för de med lägst avkastning. Portföljernas marknadsjusterade avkastningar under de kommande tre åren jämfördes sedan med varandra. Slutsats: Vi har kommit fram till att det har gått att nå en överavkastning med hjälp av momentumstrategin och att den har fungerat bäst i perioder av stabila uppgångar. Det har däremot inte gått att få överavkastning med hjälp av motsatsstrategin. Vi menar att resultatet beror på att marknaden underreagerar. Därmed kan vi säga att den svenska aktiemarknaden under den undersöka tidsperioden inte har varit effektiv i svag form. / Background: 4 out of 5 Swedes own stocks in some form and many people are interested in maximising their profits. This has led to a lot of publicity in ways to get profits higher than the market. The eventual possibility to receive abnormal returns indicates that the market is inefficient. Purpose: The purpose of the study is to investigate if it historically has been possible to receive abnormal returns by implementing momentum- and contrarian strategies on the Swedish stock market. The purpose is also to test if the Swedish stock market has been efficient in weak form. Implementation: The momentum strategy was tested by forming portfolios consisting of the ten stocks with the highest relative price strength over the last six months. The portfolio abnormal returns were then followed for the following six months. The contrarian strategy was tested by forming winner portfolios consisting of the ten stocks with the highest abnormal returns over the last three years. Loser portfolios were formed of the ten stocks with the lowest abnormal returns over the last three years. The portfolios abnormal returns were then compared to each other for the following three years. Conclusion: We have reached the conclusion that it has been possible to receive abnormal returns by using the momentum strategy. It has been the most successful in periods of steady raises. The contrarian strategy has not generated any excess returns. We believe that reason for the results is that the market under reacts. Therefore we can state that the Swedish stock market not has been efficient in weak form during the examined period.

Syfte Vårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är: 1. Vilken identitet har Capgemini? 2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad? 3. Når Capgemini ut med sin identitet till sina lokala potentiella kunder? 4. Vilken eventuell problematik har Capgemini med att nå ut med sin identitet till sina potentiella kunder på den lokala marknaden? 5. Hur kan Capgemini åtgärda de eventuella problem som finns? Metod I vår uppsats har vi använt oss abduktiv metod, en kombination av induktiv och deduktiv metod. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer med anställda på konsultföretaget Capgemini, två av dem personligen och två via telefon. De som intervjuades över telefon hade vi träffat personligen vid ett tidigare skede. En mindre marknadsundersökning med kvalitativa intervjuer genomfördes på plats ute hos tio olika företag. Teori De teoretiska områden vi har använt oss av är företagsidentitet, organisationsidentitet, företagsimage och företagskommunikation. Vi har även teori inriktad mot B2B-marknaden. Empiri Empirin består till största delen av primärdata i form av kvalitativa intervjuer. Vi har utfört fyra intervjuer med Capgemini Sverige för att öka förståelsen för deras identitet, samt intervjuer med tio potentiella kunder till Capgemini för att få en förståelse av den image de har av Capgemini. Vi har även använt oss av sekundärdata i form av bland annat företagens webbsidor. Slutsatser Capgeminis potentiella kunder har en varierande image av företaget. Problematiken för företaget med att nå ut med sin identitet kan till stor del förklaras av bristande kommunikation. Det finns dock andra, externa variabler inblandade som har stor påverkan på hur Capgemini lyckas nå ut med sin identitet.

Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolors Internetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ”peng” som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker – något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt. Slutsatsen är att det har skett en marknadsanpassning av skolan och att det går att tala om en svensk ”skolmarknad” där offentliga som privata skolor ”tävlar” om eleverna.

The purpose of this paper is to describe and analyse the Chinese destination of Hainan, with background in a globalizing tourism destination development, for tourism from Finland and Sweden. The questions at issue are regarding what kind of an impact the status as a special economic zone have had upon Hainan, what kind of conditions there are for tourism on the island, in what form participants of the tourism industry want the development to proceed, what the prevailing trend is for distant destinations for Nordic markets and also regarding what kind of potential there is for organized tourism to Hainan from Finland and Sweden. As a foundation for the paper, I’ve composed a theoretical reference for knowledge of China, Hainan and the study of destinations. The sources of secondary kind are literature related to the subject. The primary sources are mainly interviews, field work done at Hainan has given a concrete and personal knowledge of the place. The interviews are with Finnish and Swedish travel operators, Chinese embassy representatives in Finland and Sweden, on Hainan both Nordic tourists and tourism industry stakeholders were interviewed. The analysis bring forth that Hainan do have relatively good conditions for tourism. The destination has gone through a relatively rapid development, mainly focused upon domestic tourism. The development has led to an infrastructure for tourism, and as experienced during my visit, this is obvious through widespread tourism related building. The status of Hainan as a Special Economic Zone, received during the late 1980s, has facilitated the development of tourism. Although the status has lost its real function as once had, favourable conditions facilitated rapid tourism development, giving as an example tourism development zones. The prevailing development of Hainan, is the making of a top class resort destination. This is foremost aimed at the domestic market, but increasing at international markets such as the Nordic ones. The participants on Hainan seem to have a relatively common standpoint, in the process of attracting increasing amounts of Nordic visitors. Regarding Finnish and Swedish operators, distant destinations seem to have a certain degree of development possibilities. As flexible means of travel increases, changes are given upon the volume of travel. Connected to this, is different resulting opportunities for destinations, depending on volume and demand from tourists. Hainan being a distant destination, would need large volumes to justify significant arrangements. Finnish and Swedish operators are somewhat interested of Hainan, although varying depending on operator and to a great deal on the current small volumes. In conclusion, Hainan represents a globalizing tourism destination development, giving new tourism places. There is need of accomplishing demand in Finland and Sweden for Hainan, to get pronounced volumes of organised arrangements. Tough competition give the need for a proactive and aggressive approach from the participants of Hainan to achieve these volumes. Of importance for further development, is to produce an increasing demand in the Finnish and Swedish markets, that the destination bring forth a more palpable domestic/local form of culture and that a suitable form of travel to Hainan at present, for an example is combination tours.