E-book and market: players and discourses This text is a discourse analysis and will focus on the Swedish e-book market and its development between 2010-2020. The text will go over where the current debate of e-books lies and who are the  main players in the debate and what their stands are on the topic. The text will go over the background and the various definitions of the word e-book, the problem that we have found and will focus on within this text. The text will also go over previous research covering this topic, suchs as what e-book is as a medium as a media within the society, the e-bookmarket on a general scale and finally the e-book reader themself. The last part of the text will be about what theory and methods we have been using following our analysis and our results, then end with a final discussion and what kind of research could be interesting to do in the future.

Lärplattformar möjliggör en effektiv och flexibel yta för läroverk där studenter och lärare kan mötas med varandra. Lärplattformar kan användas till administration, kommunikation och examinering. Användarens inställning och definition av plattformen har stor betydelse för plattformens handlingsutrymme. På plattformens dubbelsidiga marknad påverkar användarna andra användares upplevelse genom vilken funktionalitet och strategi dessa väljer att använda. Syftet med studien är att identifiera vilken roll lärplattformen Canvas har på Malmö Universitet. Vilket leder till frågeställningen: Hur kan lärplattformens roll förklaras utifrån lärares och studenters upplevelser? Genom kvalitativ innehållsanalys presenteras plattformens nätverkseffekter, karaktär och praktik. I slutsatsen presenteras det att organisationen är föränderlig i sin utformning, att både studenters och lärares engagemang är avgörande för att nå de positiva nätverkseffekterna samt att det sociala handlingsutrymmet är avgörande för plattformens användning och dess effekt i organisationen. / Learning Management Systems (LMS) enable an efficient and flexible area for educational institutions where students and teachers can meet and interact. LMS are used for administration, communication and examination. The user's attitude and definition of the platform is of great importance for what the experience of the platform ultimately becomes. In the platform's two-sided market, users influence the experience of other users through what functionality and strategy they choose to use. The purpose of the study is to identify the role the LMS Canvas has at Malmö University. Which leads to the question: How can the role of the LMS be explained on the basis of teachers and students' experiences? Qualitative content analysis presents the platform’s network effects, character and practice. In the conclusion, we present that the organization is able to change in its approach, that the involvement of both students and teachers is crucial to achieve the positive network effects and that the social scope is crucial for the use of the platform and its effect on the organization.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning i den svenska lagen (1995:1554) om årsredovisning. Detta sker genom att jämföra marknadens reaktioner vid publicering av företags årsrapporter innehållande bristfällig frivillig hållbarhetsredovisning 2016 med årsrapporter innehållande obligatorisk hållbarhetsredovisning 2017. En eventstudiemetod tillämpas som utgår från 30 börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm där fokus ligger på att studera avvikelseavkastningen. Resultatet från eventstudien för publicering av årsrapporter 2016 jämförs mot resultatet för 2017 med hjälp av ett parat två-sample t-test. Studiens resultat visar att det finns signifikant positiv avvikelseavkastning för båda åren, dock något mindre positiv 2017. Jämförelsen mellan åren visar på en signifikant skillnad mellan reaktionerna på marknaden vid publicering av årsrapport, innehållande hållbarhetsredovisning, mellan år 2016 och år 2017. Resultatet indikerar att skillnaden i reaktion beror på att hållbarhetsredovisning blev obligatorisk år 2017.

De senaste årens globala utveckling med pandemi, kriser och krig har satt Skanskas inköpsarbete på prov. Denna omvälvande situation har skapat en volatil marknad med en snabb prisutveckling, vilket har utmanat de befintliga prisklausulerna i Skanskas ramavtal som inte har kunnat hantera den verkliga kostnadsutvecklingen. Ramavtalen kan vara utformade med olika prissättningsmetoder, exempelvis fasta priser eller indexreglering, där den senare blivit alltmer förekommande till följd av marknadens volatilitet. Skanska är därför intresserade av att undersöka hur väl indexanvändning fungerar samt vilka risker som är förknippade med metoden. Utöver det vill Skanska analysera alternativa prisjusteringsmetoder såsom hedgeportföljer. I detta projekt analyseras nuvarande prisjusteringsmetoder med hjälp av artikelprisutveckling, entreprenadindex och underliggande index. Dessutom genomförs intervjuer samt en workshop som en del av undersökningsprocessen. Den alternativa prisjusteringsmetoden med hedgeportföljer baseras på modellering av index med Brownsk rörelse (BR) och historiska data. Fyra olika handelsstrategier testas och Monte Carlo-simulering används för att beräkna Value at Risk (VaR) och Expected Shortfall (ES). Resultatet visar att en hedgeportfölj i de flesta fall kan reducera risken betydande, men att riskreduktionen beror på det underliggande kontraktets handelsstrategi samt startinvestering. Resultatet från intervjuerna och workshopen indikerar att index syfte är att fördela risken mer jämnt mellan leverantörer och beställare samt det finns det skilda åsikter huruvida index fungerar eller inte. Därför är det av stor vikt att parterna som ramavtalet berör är överens om varför och hur index ska användas. För att kunna fatta välgrundade och korrekta beslut om användning av index eller fasta priser krävs en grundlig utbildning och kunskap inom området.

Uppsatsen tittar på värdeproduktionen inom konst med utgångsläge i tre samtida konstverk, som i samband med dess försäljning varit utmärkande. Dessa verk är Rabbit (1986) av Jeff Koons, Propped (1992) av Jenny Saville och Girl with Balloon (2006) av Banksy. Uppsatsen sammanför för första gången dessa tre verk och ställer sig den retoriska frågan om hur det kommer sig att Koons säljer dyrare än Saville men att Banksy är populärare än Saville? Det empiriska materialet är konstverken, litteratur och auktionskataloger. Syftet som föreligger uppsatsen är att undersöka relationen mellan konstens estetiska uttryck i förhållande till dess ekonomiska marknadsvärde samt den uppmärksamhet som genereras genom popularitet och kontroversiella handlingar/aspekter. Frågeställningarna rör både kontextuell biografisk bakgrund av verk och konstnär, samt ifrågasätter vilka gemensamma teman som är involverade inom konstens värdeproduktion i samband med försäljning. Detta görs med hjälp av social konsthistorisk teori. Uppsatsen är uppdelad i två huvudkapitel. Produktionskontext kapitlet presenterar varje konstnär och verk med hjälp av panofskys ikonologiska/ikonografiska analysmodell i tre nivåer. Det andra kapitlet Försäljningskontext tittar på försäljningen i samband med världens två största auktionshus, med grund i auktionskatalogerna och litteratur. Resultatet visar att tre olika teman är involverade inom konstens värdeproduktion. Dessa är ekonomiskt värde, konstnärligt värde och uppmärksamhetsvärde. Analysen visar att dessa tre teman är beroende och dirigerande av varandra inom konstens värdeproduktion och att de alltid är i samverkan med varandra. Det framgår också av undersökningen att uppmärksamhets värdet är flyktigt och högt beroende av produktionskontexten primärt.

Denna studie undersöker hur digital innehållsmarknadsföring utformas på en växande företag-mot-företag marknad i syfte att få en större förståelse för särdrag och utformning i detta specifika sammanhang. Vidare studerades implikationer angående möjligheten att digital innehållsmarknadsföring kan hjälpa företag som riktar sig mot andra företag att växa och ta marknadsandelar. De företag som specifikt studeras är låneförmedlare som riktar sig mot företag för att jämföra och förmedla företagslån. Studier om marknadstillväxt samt om digital innehållsmarknadsföring företag-mot-företag har tillämpats för att besvara frågeställningen. Metoden som denna studie anpassade var kvalitativa semistrukturerade intervjuer via zoom med marknadsföringsansvariga för de studerade företagen. De teoretiska implikationerna som denna studie kom fram till var att digital innehållsmarknadsföring primärt används i syfte att skapa engagemang och varumärkeskännedom hos potentiella företagskunder på en växande marknad. Genom värdeskapande innehåll ökar marknadskännedomen vilket därmed bidrar till marknadstillväxt. Detta marknadsfördes framförallt genom Google Ads men även genom Instagram och Facebook.

The project area Alberga is a locality in Eskilstuna municipality. This project is based on the Sustainable Development Goal 1 – No poverty, more particularly sub-goal 1:5 Build resilience to economic, social, and environmental disasters which partially is about achieving a higher degree of self-sustainability. In previous analyzes and survey of Eskilstuna municipality, we could identify that one of the main potentials for Eskilstuna’s countryside is the large areas of arable land, a prerequisite for self-sufficient food production. In this project, a community center building has been designed, combined with agriculture and a marketplace. The building is quite reserved towards the northern side and opens to the south with a view towards a community garden where vegetables, root vegetables and legumes are grown. In addition to the community center program, the building includes space for storage of the crops, storing garden tools, a marketplace and a restaurant that uses locally grown crops. The community garden is managed by the members of the agricultural cooperative who cultivate collectively and share the harvest. The excess of what is produced is sold on the market.  The construction of the building consists of three-part glulam frames that span 20 meters. Between the glulam frames, there are cross laminated timber elements and roof beams that stabilize the frame. The building has an integrated solar roof that produces energy that supplies the building. / Projektområdet är Alberga, en mindre tätort i Eskilstuna kommun. Detta projekt har utgångspunkt i Globala Mål 1 – Ingen fattigdom, närmare bestämt delmål 1:5 Bygg motståndskraft mot ekonomiska, sociala och miljökatastrofer, vilket bland annat handlar om att uppnå en högre grad av självförsörjning. I tidigare analyser och kartläggning av Eskilstuna kommun, kunde vi identifiera att ett av de främsta potentialen för Eskilstunas landsbygden är de stora areal åkermark, vilket är en förutsättning för självförsörjande matproduktion.  I detta projekt har ett folketshus-byggnad gestaltats, kombinerat med jordbruk och marknad. Byggnaden är ganska sluten mot den norra sidan och öppnar upp sig mot söder och blickar ut mot en gemensam odlingsträdgård där grönsaker, rotfrukter och baljväxter odlas. Utöver folketshusprogrammet innehåller byggnaden utrymme för lagring av skördarna, förvaring av trädgårdsredskap, försäljningsplats för närodlad mat samt en restaurang som använder sig av närodlade råvaror. Odlingsträdgården sköts om av medlemmar i odlingskooperativet som odlar kollektivt och delar på skörden. Överskott av det som produceras, säljs på marknaden.  Byggnadens konstruktion utgörs av treledsramar i limträ som spänner 20 meter. Mellan limträramarna finns KL-träelement och takbalkar som stabiliserar stommen. Byggnaden har ett integrerat solcellstak som producerar energi som kan försörja byggnaden.

No description available.

Publika aktiebolag som önskar att fortsätta sin tillväxt kan söka sig till börsen i syfte att underlätta kapitalanskaffning. För att ta upp aktierna till handel måste emittenten möta börsens krav för upptagande till handel. Noteringskraven som börsen ställer upp innebär i sig en kvalitetsstämpel för företagens förmåga att växa och eventuellt ge avkastning till befintliga och framtida investerare. Samtidigt som en notering för med sig diverse fördelar kommer det till ett pris. När ett bolag noterat sina aktier på en reglerad marknad eller på en handelsplattformkrävs det vidare investeringar för att säkerställa regelefterlevnad. Kraven på informationsgivning och likviditetskrav, för att nämna två av dessa krav, belastar företagen ekonomiskt. Kostnaderna som en notering av aktier för med sig kan för vissa bolag bli överväldigande. Det kan till och med vara så att kostnaderna överstiger den nytta som bolaget har av noteringsplatsen. Att avnotera aktierna kan i detta skede vara ett alternativ. I Europa har frivillig avnotering blivit ett instrument som bolag väljer att utnyttja i allt större utsträckning. Det innebär att börsbolag kan avföra sina aktier från handel på en reglerad marknad eller handelsplattform genom en ansökan. Att avnotera aktier från en reglerad marknad kan leda till besparingar för företagen, eftersom det inte ställs samma krav på onoterade bolag som för noterade bolag. Samtidigt som företagen kan gynnas i form av besparingar riskerar aktieägarna att hamna i ett sämre läge till följd av en avnotering. Försämringen består i att överlåtbarheten av aktierna begränsas i samband med att aktierna avnoteras. En frivillig avnotering kan även, utöver efter en ansökan, ske genom en så kallad cold delisting. Det innebär att bolagets aktier avnoteras utan att en formell ansökan lämnas in från bolagets sida. Cold delisting har diskuterats i andra europeiska länder, bland annat i Österrike. I Österrike var inlösen av minoritetsaktier och cold delisting de enda möjligheterna som stod bolagen till buds för att åstadkomma en avnotering. Den österrikiska Högsta domstolen ansåg dock att cold delisting var ett missbruk av lagen. Den nya BörsG som trädde i kraft efter Högsta domstolens avgörande välkomnades således av bolagen då det innebaren möjlighet att ansöka om en sådan avnotering på frivillig väg. I Sverige har bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad eller handelsplattform möjligheten att ansöka om att avnotera sina aktier. Diskussionen som förts i andra europeiska länder väcker däremot frågan om hur det svenska regelverket ser på cold delisting samt om det kan anses vara ändamålsenligt.

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige än idag.Flera marknaderharstorpopularitetochharblivitenmötesplatsförmångamänniskor.IenavSverigesstörstastäderfinnsensådanmarknad.Marknadsplatsenharunderlängretiddragitsmednedläggningshoteftersomfastighetsägarenochstadenharandraplanerförområdet.Reaktionernamoteneventuellnedläggningharvaritstoraochidennauppsatshardetundersöktsettannatalternativ,nämligenommarknadenkanomlokaliseras.Frågornasomharställtsär”Vilkaaspekterkanbidratillenlyckadomlokalisering?”och”Hurskullehyresgästenochbrukarnapåverkas?”.Medbrukarnaavsesdesomnyttjarlokalen,detvillsägamarknadensbesökareochsäljare.Förattkommaframtillettresultatharkortareintervjuerhållitsmed62avmarknadensbrukare.Längreintervjuerhargenomförtsmedmarknadensägare,fastighetsägarenochrepresentantfrånstaden.Litteraturochvetenskapligaartiklarhareftersöktsiväletableradedatabaserutifrånnyckelordiuppsatsensproblemformulering.Teoriernasomuppsatsensslutsatsergrundatspåhandlarommänniskorsbehov,förändringarsinnebörd,riskermedomlokaliseringsamtrelevantlagrum.Slutsatsenärattbrukarnakommerattföljamedtillennylokalochderaspåverkankommerattvaraminimalomenmötesplatskanuppstå.Mångaavbrukarnaborinärområdetochennylokalsmestoptimalaplaceringärisammaområde.Detärviktigtattlokalenärlättillgängligoavsettfärdsättochattlokalhyranärrelativtlåg.Braparkeringsmöjligheterär,enligtsäljarna,viktigt.Nyckelntillmarknadensframgångärettstortochvarieratutbud,ochdetärenförutsättningförframtidensmarknad.Förändringenenomlokaliseringinnebär,ärmildareänommarknadentvingaslägganer.Förattförändringenskakunnagenomföraspåbästasättbörmarknadensägareliksomflerabrukareändrainställningocharbetaaktivtförförändring.Enförändringkanledatillenännubättremarknadsplats,ommänniskorvågarsemöjligheterna. / ThisessayexaminesifamarketplaceinoneofSweden'slargestcitiescanberelocated.Themarketplacehashadanongoingriskofshutdownbecausethecityandthepropertyownerhaveotherplansforthearea.Reactionsagainstthepossibleclosurehavebeenmassiveandthereforeitisimportanttostudyifrelocationispossible.Thisstudy’smainquestionsare"Whataspectscancontributetoasuccessfulrelocation?"and"Howwouldtenantsandcustomersbeaffected?".Interviewswereheldwithvendors,visitors,themarket'sowner,propertyownerandarepresentativeofthecity.Theconclusionoftheessaywasbasedontheoriesabouthumanneeds,changeimpact,therisksofrelocationandrelevantprovision.Userswillcomplywithanewpremisesandtheirimpactoftherelocationwillbeminimalifthemeetingplacecanoccurinanewpremises.Aspectsthatareimportanttothenewpremisesare:thesameneighbourhood,goodparking,easilyaccessibleregardlessofmodeoftransport,lowrentandalargeandvariedselectionofproducts.Thechangefromrelocationiseasierforusersthanifthemarketisforcedout.Forbeingimplementedinagoodwaythemarketownerandmanyusershavetochangetheirattitudesandstartworkingforagoodoutcome.Changecanleadtoanevenbettermarketplaceifpeoplearewillingtoseethroughproblemsandseepossibilitiesinstead.