Résumé Introduction L’efficacité de la mastectomie prophylactique est bien démontrée. La mastectomie NSM (nipple-sparing mastectomy) peut potentiellement améliorer les résultats esthétiques, mais elle n’est pas pratiquée d’emblée en raison de doutes face à sa sécurité oncologique. Objectif Évaluer la faisabilité et la sécurité oncologique de la NSM dans un contexte prophylactique ainsi que les résultats esthétiques et la satisfaction des patientes. Méthodologie Une étude rétrospective fut conduite chez toutes les femmes ayant subi une mastectomie prophylactique suivie d’une reconstruction mammaire immédiate au centre hospitalier de l’Université de Montréal (CHUM) entre1997 et 2008. Les données concernant les facteurs de risque de cancer, les complications post-opératoires et les incidences de cancer furent notées. La satisfaction des patientes était évaluée par questionnaire. Deux chirurgiens ont évalué les résultats esthétiques sur des photos. Résultats Soixante et onze patientes ont subi 86 mastectomies prophylactiques, dont 21 NSM et 65 SSM (skin-sparing mastectomy). Suivant une SSM, 34 CAM (complexe aréolo- mamelonaire) furent reconstruits. Une nécrose totale s’est produite dans 2 CAM préservés et dans 2 CAM reconstruits. Le taux général de complications était significativement plus élevé parmi les CAM reconstruits. La satisfaction des patientes quant à l’apparence du CAM était significativement plus élevée dans le groupe NSM et les résultats esthétiques, meilleurs. Avec un temps de suivi moyen de 50 mois, aucune incidence au niveau du CAM n’est survenue. i Conclusion Les NSM offrent de meilleures résultats, n’augmentent pas les complications post- opératoire et semblent sécuritaires au plan oncologique. / Introduction The efficiency of prophylactic mastectomy is well acknowledged. Nipple sparing mastectomy (NSM) can potentially improve cosmetic results, but it is not the current practice because of doubts regarding its oncological safety. Objectives To evaluate NSM’s feasibility and oncological safety in a prophylactic setting, as well as aesthetic results and patient satisfaction. Methods A retrospective study was conducted on every women that underwent prophylacitc mastectomy followed by immediate breast reconstruction in the centre hospitalier de l’Université de Montréal (CHUM) between 1997 and 2008. Data regarding cancer risk factors, post operative complication and cancer incidence were compiled. Patient satisfaction was evaluated using a questionnaire and two plastic surgeons rated the aesthetic results on photos. Results Seventy-one patients underwent 21 NSM et 65 skin-sparing mastectomies (SSM) for a total of 86 prophylactic procedures. Following SSM, 34 nipple areolar-complexes (NAC) were reconstructed. Necrosis was noted in 2 preserved NAC and in 2 reconstructed NAC. The overall complication rate was superior among the reconstructed NAC. Patient satisfaction regarding NAC appearance was significantly higher within the preserved NAC group and the aesthetic results were evaluated as better. With a mean follow-up time of 50 months, no incidence was noted in the NAC area. iii Conclusion NSM offer superior aesthetic results, do not increase post-operative complications and appear the be oncologicaly safe.

Breast cancer affects one in eight women in the United States. Estimated new breast cancer cases for 2012 in the U.S. are 229,060 women (American Cancer Society, 2012). For all women it is important to be informed regarding all current treatment options. For women in high-risk categories of breast cancer it is even more important. Risk-reducing strategies for women at high-risk of breast cancer include surveillance, chemoprevention, and bilateral prophylactic mastectomy. Prophylactic mastectomy reduces the risk of breast cancer by excision of most breast tissue. Breast cancer among those initially diagnosed as high-risk is 90-94.3% (Hartmann et al., 1999). This procedure entails serious surgeries with numerous physical, social, and emotional ramifications and is not without side effects. The patient has the right to be informed and base her decision-making on the suitability of the procedure for herself. This research describes six (6) woman’s experiences, focusing on the role of transformational learning and self-efficacy, as these women progressed through the stages. Prophylactic mastectomy is radical, irreversible, and costly at the onset. The procedure may preclude a whole lifetime of surgeries, radiation, and chemical treatments. If this treatment is the right fit, and has been fully researched, balanced with options, family history, genetic predisposition, personal concerns, and anxiety levels, along with physician recommendations, a woman should consider pursuing it. / Includes bibliography. / Dissertation (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2015. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

Breast cancer is the most common cancer among women in the United States with over 60% of cases diagnosed as early stage disease. For those women without prohibiting clinical or cosmetic concerns, a choice between breast-conserving surgery and mastectomy can be made. Either choice confers equivalent survival. The decision-making process also involves consideration of recurrence risk as well as management of the unaffected, contralateral breast for both future surveillance and risk reduction. In recent years, increasing rates of mastectomy with contralateral prophylactic mastectomy have been reported among women with unilateral, early stage breast cancer. If eligible for a choice among surgical options, a woman’s decision becomes one of personal preference. The decision-making process is complex and involves consideration of potential benefits and harms with each option. The purpose of this dissertation was to: 1) analyze the psychometric properties of the Anxiety Subscale of the Depression Anxiety Stress Scale, 2) critically review Decisional Conflict Scales and 3) prospectively identify demographic, clinical, cognitive and affective factors influencing a woman’s decision to choose either breast conserving surgery or mastectomy with contralateral prophylactic mastectomy and to identify self-reported sources of information in the surgical decision-making process. Three manuscripts make up the dissertation. A secondary data analysis was conducted to test the psychometric properties of the Anxiety Subscale of the Depression Anxiety Stress Scale (DASS). The results of this analysis supported the reliability and validity of the DASS anxiety subscale. A critical review of decisional conflict measures for use with early stage breast cancer patients making surgical treatment decisions was conducted. The results of this review supported the use of Decisional Conflict Scales from a clinical and research perspective. Existing Decisional Conflict Scales show moderate to acceptable reliability. The first two manuscripts provided background and support for the use of scales included in the research study described in the third manuscript. This study was a prospective, exploratory, cross-sectional, mixed-methods study describing factors influencing preference for surgical choice among women with early stage breast cancer. A sample of 78 participants enrolled in the study, 47 who chose breast conserving surgery and 31 who chose mastectomy with contralateral prophylactic mastectomy. Differences were tested between the groups. Women who chose mastectomy with contralateral prophylactic mastectomy were younger, more likely to work full or part-time, had larger tumors and participated in preoperative genetic counselling. Women who chose breast conserving surgery were more likely to have participated in preoperative breast magnetic resonance imaging. Overall, women choosing either surgery were not experiencing severe levels of distress, depression, anxiety or stress although there were individual variations. Women choosing mastectomy with contralateral prophylactic mastectomy were more anxious and had more frequent intrusive thoughts about the diagnosis. They also had less decisional conflict as compared to women choosing breast conserving surgery. Information sources were similar but the most influential information source differed among the two groups. In both groups, intention for surgical choice was matched by the final decision. There are many factors influencing surgical choice among women with early stage breast cancer. Previous work has focused on clinical, demographic and diagnostic processes influencing the decision. With this study, evidence regarding the influence of cognitive and affective factors is described.

Résumé Introduction L’efficacité de la mastectomie prophylactique est bien démontrée. La mastectomie NSM (nipple-sparing mastectomy) peut potentiellement améliorer les résultats esthétiques, mais elle n’est pas pratiquée d’emblée en raison de doutes face à sa sécurité oncologique. Objectif Évaluer la faisabilité et la sécurité oncologique de la NSM dans un contexte prophylactique ainsi que les résultats esthétiques et la satisfaction des patientes. Méthodologie Une étude rétrospective fut conduite chez toutes les femmes ayant subi une mastectomie prophylactique suivie d’une reconstruction mammaire immédiate au centre hospitalier de l’Université de Montréal (CHUM) entre1997 et 2008. Les données concernant les facteurs de risque de cancer, les complications post-opératoires et les incidences de cancer furent notées. La satisfaction des patientes était évaluée par questionnaire. Deux chirurgiens ont évalué les résultats esthétiques sur des photos. Résultats Soixante et onze patientes ont subi 86 mastectomies prophylactiques, dont 21 NSM et 65 SSM (skin-sparing mastectomy). Suivant une SSM, 34 CAM (complexe aréolo- mamelonaire) furent reconstruits. Une nécrose totale s’est produite dans 2 CAM préservés et dans 2 CAM reconstruits. Le taux général de complications était significativement plus élevé parmi les CAM reconstruits. La satisfaction des patientes quant à l’apparence du CAM était significativement plus élevée dans le groupe NSM et les résultats esthétiques, meilleurs. Avec un temps de suivi moyen de 50 mois, aucune incidence au niveau du CAM n’est survenue. i Conclusion Les NSM offrent de meilleures résultats, n’augmentent pas les complications post- opératoire et semblent sécuritaires au plan oncologique. / Introduction The efficiency of prophylactic mastectomy is well acknowledged. Nipple sparing mastectomy (NSM) can potentially improve cosmetic results, but it is not the current practice because of doubts regarding its oncological safety. Objectives To evaluate NSM’s feasibility and oncological safety in a prophylactic setting, as well as aesthetic results and patient satisfaction. Methods A retrospective study was conducted on every women that underwent prophylacitc mastectomy followed by immediate breast reconstruction in the centre hospitalier de l’Université de Montréal (CHUM) between 1997 and 2008. Data regarding cancer risk factors, post operative complication and cancer incidence were compiled. Patient satisfaction was evaluated using a questionnaire and two plastic surgeons rated the aesthetic results on photos. Results Seventy-one patients underwent 21 NSM et 65 skin-sparing mastectomies (SSM) for a total of 86 prophylactic procedures. Following SSM, 34 nipple areolar-complexes (NAC) were reconstructed. Necrosis was noted in 2 preserved NAC and in 2 reconstructed NAC. The overall complication rate was superior among the reconstructed NAC. Patient satisfaction regarding NAC appearance was significantly higher within the preserved NAC group and the aesthetic results were evaluated as better. With a mean follow-up time of 50 months, no incidence was noted in the NAC area. iii Conclusion NSM offer superior aesthetic results, do not increase post-operative complications and appear the be oncologicaly safe.

Bakgrund: Sexualitet spelar en betydande roll i kvinnors liv genom alla dess faser. Mastektomi är en operation som anses vara den vanligaste behandling vid bröstcancer, där bröstvävnad som innehåller tumören tas bort. Att leva utan bröst eller med ett bröst kan påverka sexlivet. Sjuksköterskans roll vid postmastektomi till kvinnor som lider av sexuell ohälsa är att erbjuda stödsamtal där kvinnorna uppmuntras och vägledas till att lära sig olika strategier för att anpassa sig. På så vis kan fortsatt sexuellt välbefinnande uppnås. Syfte: ​​Att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer.​ Metod: Vår litteraturöversikt inkluderades både kvalitativa och blandad metodforskning men stor fokus låg på kvalitativa forskning. Originalartiklarna granskades och resultaten analyserades sedan. Databaserna som används för att söka fram artiklar är CINAHl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet är indelad i fyra huvudteman: Olika upplevelser av intimitet med sin partner, förändringar i kroppsuppfattning, förlust av kvinnlighet och betydelsen av stöd. Kvinnor som förlorar bröstet efter mastektomi kämpar med sin kroppsuppfattning och känner sig mindre attraktiva och feminina. De upplever en rad av känslor som rädsla, skam och brist på självförtroende. Detta har en betydandepåverkan på deras intima och sexuella liv. Kvinnorna som genomgick bröstrekonstruktion upplever en förbättring på av sin sexuella funktion. Stöd från partner och sjukvården är avgörande för att förbättra kvinnors sexuella hälsa, dock upplever många kvinnor en bristande kommunikation och information från sjukvården. Slutsats: ​​​Det har kommit fram att kvinnorna som genomgick transition från sexuell hälsa till sexuell ohälsa efter mastektomi upplevde utmaningar och svårigheter som påverkade deras intima liv och självbild. Författarna understryker vikten av att erbjuda stöd och mer omfattande information till kvinnor angående deras sexualitet. Det har även kommit fram behovet av ytterligare forskning för att förstå olika åldersgruppers upplevelser, samt de olika kulturella faktorer som kan påverkar sexuell hälsa hos kvinnor. Kvinnors självförtroende och kroppsuppfattning har betydligt påverkats av både självstigmatisering och stigmatisering från deras omgivning. / Background: Sexuality plays a significant role in women's lives through all its phases. Mastectomy is an operation that is considered the most common treatment for breast cancer, where breast tissue containing the tumor is removed. Living without breasts or with one breast can affect sexual life. The nurse's role in postmastectomy for women suffering from sexual dysfunction is to offer support conversations where the women are encouraged and guided to learn different strategies to adapt. In this way, continued sexual well-being can be achieved. Aim: To describe women's experience of sexual health after undergoing mastectomy due to breast cancer. Method: Our literature review included both qualitative and mixed method research, but a large focus was on qualitative research. The original articles were reviewed and the results were then analyzed. The databases used to search for articles are CINAHl Complete and Pubmed. Results: ​​The results are divided into four main themes: Different experiences of intimacy with one's partner, changes in body image, loss of femininity and the importance of support. W​omen who lose their breasts after mastectomy struggle with their body image and feel less attractive and feminine. They experience a range of emotions such as fear, shame and lack of self-confidence. This has a significant impact on their intimate and sexual life. The women who underwent breast reconstruction experience an improvement in their sexual function. Support from partners and the healthcare system is crucial to improving women's sexual health, however, many women experience a lack of communication and information from the healthcare system.​​ Conclusions: ​​​It has emerged that the women who underwent a transition from sexual health to sexual ill health after mastectomy experienced challenges and difficulties that affected their intimate life and self-image. The authors emphasize the importance of offering support and more comprehensive information to women regarding their sexuality. It has also come to light the need for further research to understand the experiences of different age groups, as well as the different cultural factors that can affect sexual health in women. Women's self-confidence and body image have been significantly affected by both self-stigmatization and stigmatization from those around them.​

Bakgrund: Trauma, tumörsjukdom, infektioner och cirkulationsrubbningar kan leda till förlust av kroppsdel. Forskning i ämnet är ofta medicinskt inriktad på smärtproblematik eller praktiska följder, medan patienters upplevelser och psykosocial påverkan hamnar i skymundan. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva psykosociala aspekter i upplevelsen av att leva med en förlorad kroppsdel. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Att förlora en kroppsdel kan leda till påverkad självbild och psykosocial påverkan. Detta presenteras i huvudtemat att hantera en ny livssituation med underliggande teman jag är, jag ser ut, jag kan och socialt stöd. Slutsats: Vid förlust av kroppsdel oavsett etiologi kan självbilden påverkas i någon riktning. Sexuallivet såväl som vardagliga sysslor kan påverkas vilket i sin tur påverkar livskvaliteten. Att anpassa sig till en protes kan underlätta både den fysiska och den psykosociala aspekten, vilket påverkar självbilden positivt. Detta ämne har under det senaste årtiondet beforskats, men detta behöver förankras i klinisk praxis. Klinisk Betydelse: Genom att belysa de psykosociala aspekterna av att förlora en kroppsdel bidrar föreliggande uppsats till att öka förståelsen amputerade och mastektomerade patienters situation Nyckelord: amputation, mastektomi, protes, rekonstruktiv kirurgi, självbild, sexualitet / Background: Trauma, tumors, infections and vascular disease could lead to loss of limb. Research in the subject is often aimed at medical issues or practical matters, while the experiences and psychosocial aspects are being overlooked. Purpose: The purpose of this dissertation is to describe psycosocial aspects of the lived experience of living with a lost bodypart. Method: A review of qualitative approach based on eleven qualitative articles. Results: Losing a body part may affect psychosocial elements and self-image. This is being presented in the main theme to adapt to a new aspect of life and three themes: I am, I look like, I'm apt and social support. Conclusion: Loss of a bodypart of variying aetiology can lead to concerns of self- image. Sexuality and daily life activities can be affected, with a loss of quality of life as a consequence. To adapt to a prosthesis can ease both the psycosocial and physiological aspects of this transition, with im proved self-image as a result. This topic has been researched during the last decade, but the knowledge has yet to reach clinical praxis. Clinical significance: This study highlights the psycosocial aspects of losing a body part in order to give a deeper understanding of the needs of these patients. Key words: amputation, mastectomy, prosthesis, reconstructive surgery, self- image, sexuality

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige och i världen. Behandlingen för bröstcancer är oftast ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela bröstet tas bort, den så kallade mastektomi. En mastektomi kombineras ofta med andra cancerbehandlingar. Bröst anses som en symbol för kvinnlighet, och om det tas bort kan kvinnans självbild påverkas negativt. Tidigare forskning har visat att mastektomi påverkar kvinnans psykosociala hälsa negativt och förutom kvinnans egna copingstrategier, har den sociala omgivningen en central roll hos den mastektomerade kvinnans psykiska hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancer drabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatdelen under huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Fem huvudkategorier och nio subkategorier framkom utifrån de tio vetenskapliga artiklarna. Huvudkategorierna är: personlig utveckling, arbete, sysselsättning och ekonomi, kvinnlig identitet, psykiska ohälsa, socialt nätverk. Slutsats: Kvinnors psykosocial hälsa försämras efter en mastektomi, men upplevelsen varierar utifrån deras ålder och hur de kan hantera och bearbeta sina känslor. Kvinnor som genomgått mastektomi behöver individuellt anpassat stöd och bemötande. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor bör ha ett gott och individuellt anpassat bemötande av dessa kvinnor. Denna litteraturstudie hjälper sjuksköterskor att få mer kunskap om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse och psykosociala hälsan efter mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer affecting women in Sweden and worldwide. Treatment for breast cancer is usually a surgical procedure where parts of the breast or the entire breast are removed, a so-called mastectomy. Breasts are seen as a symbol of femininity, and if removed, the woman's self-image is affected negatively. Previous research has shown that the operation affects a woman's psychosocial health negatively, and beside the woman’s own coping skills, social environment does have a central part in the woman’s psychological health. Aim: The aim of this study was to describe the psychosocial health after a mastectomy in women with breastcancer. Method: This study is a study based on ten qualitative, scientific articles. All articles are analyzed and presented under main- and subcategories. Results: Five major categories and nine sub-categories emerged from the analysis, the main categories are: personal development, work, activities and economics, female identity, mental illhealth and social network. Conclusion: Women's psychosocial health is affected after a mastectomy, but the experience can vary based on their age and how they cope with their feelings. Mastectomized women need individualized care. Clinical significance: Nurses must have a good and individualized care towards these women. This literature study will help nurses to get more knowledge of women with breast cancer experience and psychosocial health after mastectomy.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Vid omfattande tumörväxt utförs mastektomi. Hela bröstet inklusive all lymfkörtelvävnad i axillen tas bort. Att få beskedet om att bröstet skall tas bort är en chock och upplevs av många som en livskris. Brösten är en central del i både det fysiska och det psykiska jaget hos de flesta kvinnor. Syfte: Att beskriva upplevelse hos kvinnor i fertil ålder som har genomgått mastektomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fem teman: Inverkan på kroppsuppfattning, förändringar i sexuella livet, inverkan på psykiska tillstånd, behov av stöd för att bidra till bra livskvalitet och positiva upplevelser efter cancerbehandlingar. Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde negativa förändringar i sin kroppsuppfattning som påverkade flera aspekter i livet såsom sexualitet, partnerskap, föräldraskap och relationer i arbetslivet. Kliniska implikationer: Sjuksköterskans lyhördhet till kvinnor och förståelse av deras kroppsliga och psykosociala förändringar är förutsättningarna för att lindra kvinnornas lidande och främja välbefinnande trots bröstcancersjukdomen och mastektomin. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women. At extensive tumor growth a mastectomy is performed. The entire breast including all the lymph node tissue in in the armpit is removed. Getting the news that the breast has to be removed is a shock and is perceived by many as a life crisis. The breasts are a central part of both the physical and the mental self of most women. Aim: To describe women of reproductive age experience of having undergone mastectomy. Methods: A qualitative literature study based on eleven articles with qualitative approach was made. Results: The result shows five themes: Influence of body image, changes in sexual life, influence on mental conditions, the need for assistance to obtain a good quality of life and positive experiences after cancer treatments. Women who underwent mastectomy experienced negative changes in their body image that affected many aspects of life such as sexuality, partnership, parenthood and relationships in their professional life. Clinical implications: The nurse's responsiveness to women and understanding of their physical and psychosocial changes are prerequisites to alleviate women's suffering and promote well-being in spite of breast disease and mastectomy.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar ca 8 000 personer varje år och är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en behandlingsform där hela bröstkörteln avlägsnas. Denna operationsmetod påverkar kvinnans självkänsla, synen på sin kvinnlighet och kroppsbild. Det är en omtumlande situation som kräver sjuksköterskans stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien består av 14 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats genom innehållsanalys. Sökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet av analysen sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet beskrevs i tre kategorier: en förändrad kroppsbild, en utmaning av den kvinnliga identiteten och en förändrad livssituation. Att ha genomgått en mastektomi väckte många tankar och känslor, som kunde innebära en upplevelse av förlorad identitet, kvinnlighet och sexualitet. Många kvinnor valde att dölja bröstförlusten med kläder, proteser eller rekonstruktiv operation. Konklusion: Att ha genomgått en mastektomi innebär en förändrad kroppsbild, som kan vara svår att hantera. Genom den ökade förståelsen och kunskapen som studien ger kan sjuksköterskor i vården bemöta dessa kvinnor på ett bättre sätt. / Background: Breast cancer affects about 8 000 people each year and is the most common cancer affecting women in Sweden. Mastectomy is a form of treatment in which the entire mammary gland is removed. This surgery method affects a woman's self-esteem, perception of her femininity and body image. This shattering situation requires nurses support. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences who have undergone a mastectomy due to breast cancer. Methods: This literature study consists of 14 qualitative articles who were reviewed and analyzed through content analysis. The search was conducted in CINAHL and PubMed. The results of the analysis were compiled into categories and subcategories. Results: The results showed three categories: an altered body image, a challenge of the female identity and a changed life situation. To have undergone a mastectomy raised many thoughts and feelings, which may imply a sense of loss of identity, femininity and sexuality. Many women wanted to hide the breast loss by clothing, prostheses or reconstructive surgery. Conclusion: An altered body image due to mastectomy can be difficult to manage. By the knowledge and understanding this study provides, nurses can give these women an optimal care.

Abstract   Background:  Breast cancer is the most common cancer for women, with over 8000 of cancer cases per year. Surgery is the most common form of treatment. Basis of illness and the loss of a breast can be a big trauma for the individual and affect many aspects. Aim: The aim of this study was to investigate health-related quality of life and psychosocial situation and the need for support and care for women who undergone a mastectomy with or without reconstruction. Method: The study design was a descriptive study with qualitative approach. The selection was strategically consisting of the eight women from five cities which had undergone mastectomy with or without reconstruction. The interviews were semi-structured individual that analyzed using  content analysis. Results:All of the women felt that the body changed after the mastectomy.  Feelings of insecurity and discomfort were common. Among those who underwent reconstruction were all dissatisfied with the results. The quality of life was under the influence of individual plan in terms of reduced strength and altered personality. Two of the women  experienced a more active and enriched lifestyle, despite unsatisfactory reconstructions. The psychosocial health was perceived to have been adversely affected and the main support  came from the women's relatives. Desire for an increased deal of support from health care emerged. A good treatment and the opportunity for courses about state of disease where a positive experiences of care. The negative perceptions revolved around lack of time, stress, complications and impersonal encounters with hospital staff. Conclusion: The women in this  study seek more supportand knowledge. Personalized care where good communication and good treatment is the foundation, should be implemented. / Sammanfattning    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor, över 8000 av cancerfallen per år består av bröstcancer. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Sjukdomsperiod samt förlorandet av ett bröst kan vara ett stort trauma för individen och således påverka psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet och psykosocial situation, samt behov av stöd och omvårdnad bland kvinnor som genomgått en mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: Studiens design var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Urvalet var strategiskt innehållandes åtta kvinnor från fem städer vilka hade genomgått mastektomi med eller utan rekonstruktion. Intervjuerna var individuella semistrukturerade sådana som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Samtliga kvinnor upplevde att kroppen förändrats efter genomförd mastektomi. Känslor av osäkerhet och obehag var vanligt förekommande. Bland de som genomgått rekonstruktion var samtliga missnöjda med resultatet. Livskvaliteten var påverkad på individuella plan i form av minskad ork, nedsatt kraft och förändrad personlighet. Två av kvinnorna upplevde en mer aktiv och berikad livsstil, trots otillfredsställande rekonstruktioner. Den psykosociala hälsan upplevdes ha påverkats negativt och det huvudsakliga stödet kom från kvinnornas närstående. Önskan om ett utökat erbjudande av stöd och samtal från sjukvården framkom. Ett gott bemötande samt möjlighet till utbildning inom sjukdomstillstånd gav positiva upplevelser av vården. De negativa upplevelserna kretsade ofta kring tidsbrist, stress, sjukdomsbesked samt opersonliga möten. Slutsats: Kvinnorna i denna studie efterfråga mer stöd och kunskap. Individanpassad vård där god kommunikation och ett gott bemötande utgör grunden bör implementeras vid vårdtillfällen som strålbehandling samt cancerbesked.