Matematiksvårigheter är ett viktigt område i matematiken. Sjöberg (2006) anser att elevers matematiksvårigheter bör undersökas i ett bredare perspektiv. Han menar att det måste tas hänsyn till lärares pedagogiska perspektiv när det behövs för att ta fram åtgärder för att hjälpa eleven. Med detta som bakgrund har jag valt att fördjupa mig i lärares uppfattningar om matematiksvårigheter för att på så vis bidra med kunskap om faktorer som är bakomliggande för matematiksvårigheter enligt lärares uppfattningar. SyfteSyftet med detta arbete är att fånga lärares tankar och åsikter kring mötet med elever i matematiksvårigheter och om det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och språksvårigheter. Dessutom är syftet att undersöka vilket ansvar och uppgifter lärare respektive speciallärare har i verksamheten för att hantera situationer där matematiksvårigheter förekommer.Frågeställningar· Vad innebär matematiksvårigheter för lärarna som ingår i undersökningen och vilka typer av matematiksvårigheter kan, enligt dessa lärare uppstå i undervisningen?· Finns det ett samband mellan matematiksvårigheter och språksvårigheter?· Hur bemöter skolans lärare och speciallärare matematiksvårigheter och vilka åtgärder vidtas? / Mathematical Difficulties from Teacher’s Perspective

This essay will present the perspectives of research findings and governing documents on the topic of inclusion within the teaching profession. How can teachers enhance the inclusivity in their classrooms, and how do inquiry-based learning and clarifying work methods, such as TEACCH, contribute to support the learning process? The study aims to examine how inclusion can be created in the classroom to promote learning for students in mathematical difficulties. The questions at issue are examined through a variety of academic papers. The study concludes that students in mathematical difficulties benefit from an inclusive learning environment, and a lack of expertise among teachers in the subject can lead to exclusion. To promote learning for these students, teachers must possess solid knowledge in both special education and subject-specific teaching methods. Without these skills, a genuinely inclusive classroom is difficult to achieve.

Barns matematiska utveckling börjar redan i spädbarnsåldern. När eleverna kommer till skolan kommer de med skilda förkunskaper, förutsättningar och behov. Utifrån detta bör undervisningen inte utformas lika för alla elever. Begreppet matematiksvårigheter är svårdefinierat enligt flera forskare (Stockholms läns landsting, 2015; Östergren, 2013). Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse kring matematiksvårigheter. Detta gör vi genom att studera lärares tolkning av begreppet matematiksvårigheter samt hur detta gestaltar sig i undervisningen och hur det hanteras av undervisande lärare. Vi ville också undersöka vilka faktorer lärarna lyfte som de uppfattade hade en påverkan på elever i matematiksvårigheter. Syftet är också att belysa pedagogernas erfarenheter kring det specialpedagogiska stödet för elever i behov av särskilt stöd i matematik.Studien är en kvalitativ intervjustudie där elva semistrukturerade intervjuer har genomförts i olika stadier i grundskolan med lärare med olika lång yrkeserfarenhet. En tematisk analys har använts för att utröna väsentliga data och där resultatet från studien påvisar förbättringsområden i matematiklärares kunskapsbas när det kommer till samstämmighet hur matematiksvårigheter definieras och kan upptäckas. Det framkom ett varierat synsätt hur matematiksvårigheter gestaltar sig och hur ett arbete utifrån elever i matematiksvårigheter kan bedrivas. I vår studie framkom även att vissa av informanterna saknar önskvärd tillgång till specialpedagogiskt stöd som i sin tur kan bidra till en mer likvärdig utbildning för eleverna.

Syftet med den här undersökningen, var att beskriva vilken betydelse som gruppdiskussioner och laborationerna kan ha för elevers lärandemöjligheter inom ämnet matematik i en åk 8, med ett extra fokus på SUM-elever. Studien gjordes dels med hjälp av systematiska observationer då klassen genomförde fyra laborationer tillsammans med ordinarie matematiklärare, dels med hjälp av tio stycken enskilda kvalitativa intervjuer (varav sex stycken av ungdomarna var SUM-elever) i en åk8 vid en skola i Västerbottens inland. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, det kritiska perspektivet på matematiksvårigheter och som analysverktyg användes olika typer av samtal. Resultatet visade på att de flesta eleverna tyckte att både laborationer och gruppdiskussioner ökar deras möjligheter till lärande. Alla informanterna betonade på vikten av att få delta i grupper bestående av deras kamrater då de ansåg att det gav ett bättre samarbete och en mer givande diskussion. Under laborationerna interagerade för det mesta SUM-eleverna med varandra respektive de övriga eleverna med varandra. Största delen av samtalen i grupperna bestod av sådana samtal som erbjuder möjligheter till lärande. Däremot fanns även inslag av samtal vilka inte erbjuder lärandemöjligheter och därmed inte leder till utveckling av ny kunskap. SUM-eleverna i laborationsgrupperna hade inte i lika stor utsträckning som de övriga eleverna tillgång till de typer av samtal som gav större lärandemöjligheter.

Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnena i den svenska skolan. Forskningen visar dock fallande resultat i matematikämnet och detta gäller särskilt elever med svenska som andraspråk. Syftet med studien är att undersöka vad de sämre resultaten hos dessa elever beror på samt hur läraren bör arbeta för att främja andraspråkselevers matematikutveckling. Fokus ligger på elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Detta är en komparativ litteraturstudie som har genomförts genom noggrann analys och jämförelse av ett antal vetenskapliga artiklar, avhandlingar och forskningsrapporter. Det studerade materialet är både internationell och nationell forskning som inte är äldre än från år 1990. Det finns ett antal aspekter som är kritiska för andraspråkselever och som lärare måste ta hänsyn till i sin matematikundervisning. Aspekter som kan försvåra matematikinlärningen för andraspråkselever är språkliga svårigheter, skillnader i det matematiska språkets uppbyggnad och hur man räknar, en främmande kontext i matematikuppgifterna samt lärarens och elevernas inställning.

Developmental dyscalculia (DD) is a learning disability that is characterized by severe difficulties with acquiring age-appropriate mathematical skills that cannot be attributed to insufficient education, language skills, or motivation. The prevalence rate is estimated at 3-6%, meaning that a substantial portion of the population struggles to learn mathematics to such a large degree that it affects overall well-being and academic prospects. However, our understanding of the etiology of DD is incomplete and there are competing hypotheses regarding the characteristics of DD and its underlying causal factors. The purpose of the current thesis is to contribute to our understanding of DD from the perspective of cognitive psychology and cognitive neuroscience. To this end, we identify children with DD to identify the cognitive determinants of DD that hamper their ability to learn basic mathematics. It is believed that human beings are endowed with an innate ability to represent numerosities, an ability phylogenetically shared with other species. We investigate whether the purported innate number system plays a role in children with DD insofar as  failures in this system may undermine the acquisition of symbolic representations of number. Although some researchers believe DD is a monolithic learning disability that is genetic and neurobiological in origin, the empirical support for various hypotheses suggests that DD may be shaped by heterogeneous characteristics and underlying causes. The present thesis, and the studies presented therein, provides support for the notion that DD is indeed heterogeneous. We identify at least two subtypes of DD that are characterized by specific deficits in number processing, and one subtype that could more aptly be labelled as a mathematical learning disability, the causal factors of which are likely limited to deficits in non-numerical abilities. In addition, we locate candidate neurocognitive correlates that may be dysfunctional in DD. / Dyskalkyli är en specifik inlärningssvårighet som karaktäriseras av stora svårigheter med att tillgodogöra sig matematikkunskaper som inte kan härledas till bristande undervisningsmöjligheter, språkfärdigheter, eller motivation. Prevalensen av dyskalkyli uppskattas till 3-6%, vilket innebär att en ansenlig andel av populationen har sådana besvär att lära sig matematik att det påverkar deras allmänna välbefinnande och akademiska möjligheter. Förståelsen för dyskalkyli är emellertid knapphändig, men ett flertal konkurrerande hypoteser har föreslagits avseende dess karaktäristika och kausala faktorer. Syftet med denna avhandling är att öka vår förståelse av dyskalkyli utifrån ett kognitionspsykologiskt perspektiv och utifrån kognitiv neurovetenskap. Följaktligen identifierade vi skolbarn med specifika och stora matematiksvårigheter för att sedermera undersöka vilka kognitiva faktorer som underminerar deras förmåga att förvärva grundläggande matematikfärdigheter. Rådande uppfattning är att människan är utrustad med en medfödd förmåga att uppfatta och representera antal, vilket är en förmåga som vi fylogenetiskt delar med andra arter. Vi undersöker huruvida detta medfödda antalsuppfattningssystem är involverat vid utvecklandet av dyskalkyli hos barn, där ett dysfunktionellt antalsuppfattningssystem kan underminera förmågan att tillgodogöra sig symboliska representationer av antal. Gängse uppfattning gör gällande att dyskalkyli är en enhetlig och homogen inlärningssvårighet som genetiskt och neurobiologiskt betingad. Dock har ett flertal hypoteser angående orsaken till dyskalkyli fått empiriskt stöd, vilket möjliggör tolkningen att dyskalkyli snarare är en heterogen inlärningssvårighet med olika kausala faktorer och egenskaper. Föreliggande avhandling ger stöd för denna senare tolkning. Vi identifierar åtminstone två  subtyper av dyskalkyli, som vardera karaktäriseras av specifika svårigheter med numeriska färdigheter, samt en subtyp som mer korrekt bör benämnas som matematiska inlärningssvårigheter där bidragande faktorer sannolikt kan härledas till icke-numeriska förmågor. Vidare så identifierar vi potentiella neurokognitiva korrelat som är dysfunktionella vid dyskalkyli.

<p>Sammanfattning</p><p>I mitt examensarbete om dyskalkyli eller som det också kallas, specifika matematiksvårigheter vill jag visa på problematiken kring dessa inlärningssvårigheter, dels vill jag visa att det inte råder enighet bland forskare och andra professionella på ämnesområdet. Om verkligen dyskalkyli är en rimlig diagnos eller inte. Oenighet råder också om problemets omfattning samt vilka orsakerna är till att vissa elever får inlärningssvårigheter i matematikämnet. Jag drar även vissa paralleller och jämförelser med dyslexi eftersom denna diagnos är sedan länge accepterad och används utan ifrågasättande både i skolans värld och i resten av samhället.</p><p>För att kunna genomföra detta examensarbete så har jag ägnat mig åt litteraturstudier, Internetsökningar, idéutbyte med matematiklärare samt tillbakablickar på mina egna erfarenheter som lärarvikarie. Eftersom jag själv under min skoltid och som student på lärarutbildningen haft stora problem med delar av matematiken så har det varit extra intressant att försöka belysa problemet kring inlärningssvårigheter i matematik.</p><p>När jag studerat litteraturen så har jag funnit att två personer representerar skilda ståndpunkter angående matematiksvårigheter. Dessa personer är Björn Adler och Gunnar Sjöberg vilka båda två nog får anses vara två av landets ledande forskare på området. Deras åsikter går isär i många avseenden men även att de i vissa frågor är ganska överens. Vad jag också slås av är att Björn Adler verkar se problem kring matematiksvårigheter i ett ovanifrån perspektiv medan Gunnar Sjöberg som fortfarande verksam matematiklärare ser problemen mer ur elevperspektiv.</p><p>Nyckelord: Dyskalkyli, matematiksvårigheter, inlärningsproblem</p> / <p>Abstract</p><p>In my diploma paper on dyscalculia, or specific mathematics difficulties as it is also in known, I would like to highlight certain questions concerning these learning difficulties. I would like to show that there is no common view among researchers and professionals in the area on whether or not dyscalculia is a reasonable diagnosis. There is also no common view on the extent of the problem, nor what the reasons why some students get learning difficulties in mathematics are. I am also making some parallels and comparisons to dyslexia since the schools of today and the society in general have since a long time accepted this diagnose and use it without questioning.</p><p>In order to be able to undertake my thesis I have studied literature, done internet research, had exchange of ideas with math teachers and also made use of my own experiences as a substitute teacher. Because of my own difficulties with different areas in math, both during my years in compulsory school, high school and also as a university student, I have found a special interest in trying to highlight these questions concerning learning difficulties in mathematics.</p><p>When studying the literature I have found two persons that represent different position on mathematics difficulties; Björn Adler and Gunnar Sjöberg. Both may be regarded as two of the more prominent researchers in the area. Their opinion differs in many ways but also that they have some common views. I also found that Björn Adler seems to approach the mathematics difficulties from a different perspective than Gunnar Sjöberg who is still active as a math teacher and have the perspective from his pupils.</p><p>Keywords: Dyscalculia, mathematics difficulties, learning problems</p>

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning.</p><p>Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar. Förklaringar som vi funnit till det är samhällets könsföreställningar om ämnet matematik, flickors sätt att hantera misslyckanden samt att undervisningen i matematik favoriserar pojkarna.</p><p>Trots att inga forskare direkt har fokuserat på metoder angående självförtroende i matematik, har vi funnit ett flertal metoder i litteraturen som kan stärka en elevs självförtroende i matematik. Vissa metoder handlar om attityder och förståelse i klassrummet. Det finns även didaktiska metoder som handlar om att ändra undervisningsmetoder eller föräldrars attityd till matematik.</p> / <p>The aim of this study has been to do a review of published literature combined with our own thoughts and ideas regarding confidence in mathematics. We have in the making of the review mainly focused on research carried out in Sweden.</p><p>The relationship between low confidence in mathematics and result in mathematics has been found to be negative. Factors that have been found to have an undesired effect on a student’s confidence in mathematics are reoccurring failure, unfavourable teaching methods and parents with negative attitude towards mathematics. Pupils from working class homes have been found to have less confidence in mathematics than pupils from upper class homes. It has also been shown that girls experience lower confidence in mathematics than boys. The explanations for that are the society’s preconceptions of gender and mathematics, girls’ way to handle failures and that the teaching in mathematics favours boys.</p><p>Despite no direct research regarding didactical methods in the area of confidence in mathematics, we have found several methods in the literature that can strengthen the confidence in mathematics of a pupil. Some methods regard changing both teachers’ and pupils’ attitudes and to gain mutual understanding in the classroom. There are also didactical methods regarding changing the teaching methods and the parents’ attitude towards mathematics.</p>

Massmedier utmålar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försämrats jämfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartläggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartläggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstås av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter samt om hur de upptäcker, kartlägger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien visar att intervjuade speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter på samma sätt som också återkommer i forskningen. De finner diagnosen dyskalkyli problematisk då den beskriver elevens matematiksvårigheter, men inte dess orsaker. Speciallärarna och specialpedagogerna ser ett mervärde av diagnosticering om de får veta vad de ska göra med en elev som har dyskalkyli. Även i fråga om väl utförd kartläggning är både forskning och informanter eniga om dess betydelse för stödundervisningens utformning. Speciallärarna och specialpedagogerna anser entydigt att många elever i matematiksvårigheter utvecklar känslomässiga blockeringar som gör det svårare att arbeta med matematik. De för också fram betydelsen av att förebyggande insatser införs redan när eleverna börjar lågstadiet. Studien visar att matematikundervisningen bör arbeta än mer med att utveckla elevernas förståelse för matematik.

No description available.