Syftet med den här studien är att utveckla en förståelse för om eller hur den undervisning som förespråkas i Matematiklyftet skapar möjligheter till en ökad måluppfyllelse för SUM-elever (SUM-särskilda utbildningsbehov i matematik)? I studien har en kvalitativ textanalys av innehållet i Matematiklyftets modul ”Taluppfattning och tals användning årskurs 1-3” genomförts för att studera undervisningen och hur den möter SUM-elevernas särskilda utbildningsbehov i matematik. Studien visar att Matematiklyftet förordar en undervisning som i hög grad överensstämmer med forskning om lämplig undervisning för SUM-elever men genom studien har några svagheter identifierats. Bland annat har SUM-elever i regel behov av en mer strukturerad, explicit och lärarledd undervisning än vad som huvudsakligen rekommenderas i Matematiklyftet. SUM-elever är även i stort behov av en cyklisk undervisning med repetition och regelbundna återkopplingar till tidigare undervisningsområden något som inte framhävs tydligt i materialet. Trots dessa anmärkningar så menar vi att den undervisning som rekommenderas i Matematiklyftet både stärker och lyfter undervisningens kvalité för alla elever vilket borde skapa möjligheter till en ökad måluppfyllelse. / The aim of this study is to analyze if or how the teaching that is stipulated in Matematiklyftet creates opportunities for better achievements for SEN-students (SEN- special education needs). We performed a qualitative text analysis of the content of the module “Taluppfattning och tals användning årskurs 1-3” (Number sense and the use of number in grade 1-3) in Matematiklyftet to study how it meet the SEN-students special educational needs in mathematics . The study shows that teaching advocated for SEN-students in Matematiklyftet largely correspond with current research. However, the study also exposes some weaknesses in Matematiklyftet with recommendations not in line with available research. For example SEN-students usually needs a more structured, explicit and teacher-led instruction than  recommended in Matematiklyftet. SEN- students are also in great need of a cyclical teaching with regular feedback and rehearsal of past teaching areas which are not clearly highlighted in Matematiklyftet. We think that despite these weaknesses, Matematiklyftet will fulfil its role by strengthen and develop the teaching quality for all students, which should create opportunities for increased achievement.

Bakgrund: De sista årens utbildningsreformer har bland annat handlat om införandet avny betygsskala och ny bedömningspraktik. En viktig grund för undervisningen har blivitden förbättringsorienterade formativa bedömningen som är en kontinuerligbedömningsprocess. Enligt mina yrkeserfarenheter innebär den nyabedömningspraktiken i form av formativt undervisningssätt, kontinuerliga diagnoser,skriftliga och muntliga prov samt betygssättning en positiv upplevelse för många elever,medan för andra elever är den ett neutralt eller negativt moment av skolmatematiken,eftersom deras otillräckliga kunskaper synliggörs på ett tydligare sätt.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur bedömning uppfattas av elever imatematiksvårigheter samt att undersöka hur de positionerar sig i dennabedömningskultur..Metod: Empirin till studien samlades in genom fokusgruppintervjuer med elever imatematiksvårigheter i årskurs 6. Det metodologiska angreppet var diskursanalys.Studiens teoretiska grund bygger på Foucaults, Bourdieus, Kreisbergs och Gees teorierom makt respektive positionering.Resultat: Resultatet av studien visar att den formativa bedömningen upplevsfragmentera elevgrupperna samt positionera eleverna i matematiksvårigheter i enförlorarposition. Utifrån resultatet kan vi se att det är utmaning för den formativabedömningen att tillgodose en varierad elevgrupps behov i undervisningen. Formativtundervisningssätt i mindre elevgrupp framkommer vara en nisch som inbjuder eleverna till en mer divergent kommunikation med läraren.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka verksamma pedagogers erfarenheter av ett laborativt arbetssätt inom matematikämnet. Jag vill veta i vilken utsträckning de använder metoden i sin undervisning samt om ett laborativt arbetssätt kan vara en lösning för elever med matematiksvårigheter. Jag har intervjuat tre lärare och en specialpedagog från två olika skolor. Av studien framgår att informanterna använder sig av det laborativa arbetssättet i olika utsträckning och att de har något skilda synsätt på materialet och dess användning. Det har framgått att tydlighet i instruktioner och kommunikation är två viktiga aspekter för att arbetet ska vara välfungerande. Det pedagogerna tar upp som negativt är att arbetet är tidskrävande och att det lätt kan bli rörigt och högljutt i klassrummet då man arbetar laborativt. Men de tror ändå att arbetssättet kan ha en vinnande roll om undervisningen bedrivs på rätt sätt, vilket är något varierande enligt pedagogernas synsätt.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur förskolepersonal arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i verksamheten. Detta examensarbete är en kvalitativ studie där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på fyra olika mångkulturella förskolor belägna i två olika kommuner. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår det att förskolepersonalen använder sig utav stöd såsom bildstöd, kroppsspråk och TAKK-tecken i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Det framkommer även att det är positivt om förskolepersonalen talar fler än ett språk när de arbetar på mångkulturella förskolor. Det synliggörs att förskolepersonalen arbetar med och förhåller sig till barns språkutveckling på olika sätt, men samtliga arbetar aktivt med detta ämne. Det lyfts i resultatet att förskolepersonalen anser att utbildning inom flerspråkighet kan vara en tillgång i arbetet med barngruppen. Vidare visar studien att barn lär sig språk när de kommunicerar med andra människor och att barnen behöver få utveckla sitt modersmål i verksamheten då det är grunden för barns svenska språkutveckling.

I läroplanen står det att eleverna i grundskolan ska få en organiserad undervisning under lärares ledning både i helklass, mindre grupper och enskilt. All personal i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och extra anpassning (Lgr 11, s. 7). I vår studie undersöks hur lärare ser på särskilt stöd i matematik i grundskolans tidiga år F - 4, samt hur lärare anpassar matematikundervisningen för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Vi har gjort en kvalitativ enkät där lågstadielärare beskriver hur de hanterar och bygger sin undervisning för att främja elevernas behov. Resultaten visar att elevanpassad undervisning är vad som skapar de bästa förutsättningarna för elever, men att tid saknas för att genomföra detta. Samtidigt visar resultaten att alla lärare använder olika metoder för att hjälpa dessa elever, men en del anpassar sina metoder beroende på vad skolan har för möjligheter som t.ex. lokaler.

Specifika matematiksvårigheter, eller dyskalkyli som är den medicinska diagnosen, är ett relativt nytt forskningsfält. Det råder ingen konsensus kring hur man diagnostiserar tillståndet eller vilka bakomliggande orsaker som är avgörande, men det finns en enighet kring att problematiken är isolerad till matematikämnet och finns inom den grundläggande räkneläran, som att hantera tal och antalsuppfattning. Detta yttrar sig genom att eleven har svårigheter som att snabbt tolka och tillgodogöra sig siffror, tal och antal i skilda situationer. I detta arbete analyseras två digitala hjälpmedel, Nomp och Kikora, med syfte att avgöra om dessa hjälper till att utveckla och träna dessa förmågor hos elever med specifika matematiksvårigheter. Hjälpmedlen valdes ut genom en mindre undersökning hos speciallärare och specialpedagoger och analyserades genom ett verktyg som togs fram baserat på specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer för elever med matematiksvårigheter. Resultatet visar att båda hjälpmedlen kan användas för att utveckla elevernas förmåga inom matematikämnet, men att Nomp anses som det mest lämpliga i grundskolan, då det är anpassat för en mer grundläggande nivå där elever med dessa svårigheter oftast fastnar. I diskussionen lyfts frågor kring vikten av en helhetssyn på undervisningen för att utveckla elevernas förmågor. Det framkommer där, att även om digitala hjälpmedel kan hjälpa till att motivera eleverna genom att de får en mer positiv självbild genom att de lyckas, så är det pedagogernas stödjande insatser och undervisningens upplägg som helhet som väntas ge störst effekt.

Matematiksvårigheter är ett väldebatterat ämne i vårt samhälle.  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur en undervisningsinsats i intensivmatematik kan bedrivas för att bemöta barn med särskilda utbildningsbehov i matematik. Denna studie var inspirerad av aktionsforskning. Kartläggningsmaterialet Förstå och använda tal – en handbok har använts för att identifiera var elevernas svårigheter finns.  Empiriinsamling har skett genom intervjuer med elever och pedagogisk personal samt deltagande observation under den intensivundervisningsmodell som valts för ändamålet. Resultatet visar att kartläggningsmaterialet ger en bra utgångspunkt för planeringen av en intensivundervisning med ”en-till-en undervisning” med speciallärare under sex veckor. Aktionen visade att användandet av olika representationsformer, där laborativt material har tagit en stor del av undervisningen, varit en nödvändighet för att eleverna kunde utvecklas och gå framåt. Viktiga faktorer för elever i matematiksvårigheter har under studien varit träffarnas struktur, vilken tidpunkt under dagen då aktionen genomförts samt elevernas motivation. Intervjuerna visar att eleverna upplever att matematik är ett jobbigt ämne, trots detta har eleverna under studiens gång hittat stunder som varit roliga. Personalen som intervjuades såg positivt på studien och de är överens om att aktionen kommer att ge ringar på vattnet, att eleverna efter aktionens slut inte bara känner sig säkrare i matematik utan även i andra ämnen.

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse för vad elever i matematiksvårigheter upplever som motiverande för att lära sig matematik. Utifrån syftet valdes en kvalitativ forskningsansats med fokusgruppsintervjuer som metod. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med elever från gymnasieskolans yrkesprogram och introduktionsprogram. Intervjuerna transkriberades och analyserades och där framkom många och olika motiverande faktorer som kategoriserades. Resultatet av analysen diskuterades med hjälp av tidigare forskning samt de sociokulturella och relationella perspektiven. Elevernas uttalanden visar på en stor medvetenhet om vilka faktorer som främjar deras motivation för att lära sig matematik. En övervägande del av faktorerna handlar om lärarens egenskaper, ämnesoch relationskompetens samt undervisningens utformning. Även inre faktorer hos eleven, studiemiljön och yttre faktorer påverkar elevernas motivation. Många av elevernas förklaringar till varför de motiverande faktorer de tar upp motiverar är kopplade till känslor. Känslornas betydelse för elevernas motivation bör därför tas på större allvar. I studien framkommer att motivation har betydelse för elevernas lust att lära sig matematik. Begreppet motivation är mångfacetterat visar tidigare forskning och även denna studie. Det är lätt att lägga ansvaret för den bristande motivationen på eleven medan det i själva verket handlar om att det saknas lärandemiljöer som skapar motivation.

Studien syftade till att öka kunskapen om hur intensivundervisning i matematik kunde organiseras och genomföras för ett antal elever i matematiksvårigheter i grundskolans tidigare år. För att undersöka studiens syfte har ett aktionsforskningsprojekt bedrivits, där två elever i årskurs 2 och två elever i årskurs 3 fått möjlighet att testa intensivträning i matematik. Undervisningen skedde inom skoldagens ram men utanför ordinarie matematikundervisning. Studien skulle också undersöka vad som hände med elevernas matematiska lärande främst inom grundläggande taluppfattning, samt hur de upplevde en sex veckor lång intensivundervisning i matematik. I studien användes ett färdigt strukturerat material i arbetet med eleverna: Intensivträning i matematik (Olsson, 2016). Fyra lärare har intervjuats för att undersöka hur de ser på det specialpedagogiska stödet i matematik och denna typ av intensivundervisning.    Studiens resultat tyder på att en intensivundervisningsperiod, med fokus på taluppfattning, i varierande grad främjar elevers matematiska färdigheter. Resultatet indikerar att elevernas kunskaper har ökat inom det specifika talområde eleverna tränat efter att de genomfört intensivundervisningen, vilket stämmer bra överens med tidigare forskning inom området.

Denna konsumtionsuppsats har som syfte att undersöka hur digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan bidra med en bättre matematikundervisning för elever i matematiksvårigheter. Litteraturöversikt har även som syfte att ge framtida lärarstudentersamt lärare en uppfattning av hur digitala verktyg kan öka effektiviteten på undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien kommer behandla forskning med syn på både elevers samt lärarens perspektiv med en avgränsning på grundskolans tidiga åldrar. De olika fördelarna som kommer presenteras i studien är hur digitala verktyg kan bidrar med en individanpassad undervisning samt en strukturerad utvecklingsplan för elever i matematiksvårigheter att nå målen.