<p>Denna studie syftar till att åskådliggöra och jämföra arbetet med matematiksvaga elever i några skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång där tidigare forskning om ämnet matematiksvårigheter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka åtgärder forskare föreslår. Arbetet innehåller även en empirisk del. Fyra speciallärare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvårigheter i de lägre årskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jämförts med intervjuer med två lärarutbildare, en speciallärare, en specialpedagogutbildare och en klasslärare i Portoområdet i Portugal. </p><p>Resultatet av intervjuerna är att arbetet kring matematiksvaga elever i Portugal inte skiljer sig så mycket från arbetet med matematiksvaga elever i Sverige. Den viktigaste skillnaden är att speciallärare inte arbetar med elever med allmänna matematiksvårigheter i Portugal, de problemen ska klassläraren klara av. </p><p>Det material och de metoder man använder sig av i de båda länderna skiljer sig åt mycket lite. Både i Sverige och i Portugal är organisationen uppbyggd så att matematiksvaga elever fångas upp tidigt, men båda länderna kan bli bättre på det om lärarna skulle få eller ta sig mer tid.</p>

<p>I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer. Jag har intervjuat lärare som arbetar med elever i år 1-6. Jag valde att skriva detta arbete då jag under en praktikperiod kom i kontakt med flera elever med matematiksvårigheter. Eftersom matematik är ett av mina huvudämnen kände jag att mer kunskap inom området behövdes. Genom ökad kunskap tror jag mig lättare kunna fånga upp elever med matematiksvårigheter samt veta vilka åtgärder som ska vidtas.</p>

<p>Detta arbete handlar om matematiksvårigheter. </p><p>Jag ville att mina studier skulle leda till att jag blir bättre på att bemöta elever som har svårt med matematik och därför valde jag att utgå från följande frågeställningar: Vad kan det finnas för orsaker till att elever har matematiksvårigheter? Vilka svårigheter har eleverna och hur kan man arbeta för att hjälpa dem. </p><p>Genom att läsa litteratur och intervjua sju lärare har jag sökt svar på mina frågor. Under arbetets gånghar jag fått reda på en mängd olika faktorer som kan orsaka matematiksvårigheter. Många av dessa kan härledas till elevens omgivning och det verkar handla om att det inte enbart är en aspekt som gör att en elev får matematiksvårigheter. </p><p>Svårigheter som framkommit handlar bl.a. om att eleverna har svårt med sin taluppfattning, svårt att lära sig tabeller, svårigheter att kunna bedöma rimlighet, svårt med positionssystemet och språkliga svårigheter. Det gäller att inte fokusera för mycket på vilka svårigheter eleven har utan istället försöka förstå hur eleven tänker och utifrån det försöka hjälpa eleven. </p><p>Vad det gäller åtgärder har jag fått massor med exempel på hur man kan arbeta. Det finns inte en viss metod man kan använda utan det är bra att ha en bank av tips på hur man kan arbeta. Det centrala är att man utgår från den enskilda eleven och försöker finna lämpliga åtgärder. Det är också viktigt att man försöker få eleven delaktig i sitt eget lärande. </p><p>Under skrivandets gång känns det som om jag har fått mycket ny kunskap vilket förhoppningsvis gjort mig bättre rustad för att möta elever som har svårare för matematik än andra.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om matematiksvårigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var även att finna ny kunskap om olika arbetssätt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.</p><p>Författarna valde att genomföra studien med hjälp av att låta pedagogerna skriva berättelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis använt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.</p><p>I studien har det visat sig att det är flera faktorer som påverkar elevers matematiska svårigheter. Det kan vara allt ifrån den kognitiva förmågan hos eleven till den omgivande miljön.</p><p>Uppsatsen har givit författarna många tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. Några spännande förslag finns under sammanfattande avslutning där de presenterar vad man skulle kunna studera vidare.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att få veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli är, hur det visar sig, hur lärare kan arbeta med dessa elever och om det finns någon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.</p><p>För att få svar på dessa frågor har jag gjort en litteraturstudie.</p><p>Dyskalkyli betyder specifika matematiksvårigheter. Det är inte ovanligt att dyskalkyliker får svårt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det är viktigt med en noggrann utvärdering av eleven för att den ska få rätt hjälp. Dessa elever behöver en bra struktur på undervisningen som ska ligga på en nivå som passar eleven. Det är viktigt med tillgång till laborativt material. När det gäller kopplingen mellan diagnoserna, har elever med dyslexi en sämre fonologisk förmåga än andra. Om barnet har ett svagt arbetsminne kommer den inte ihåg texten som den nyss läst. I matematiken märks detta genom att eleven har problem med huvudräkning.</p>

<p>The purpose of my study is to contribute knowledge about how class teachers can work with students who are in mathematics difficulties. The question at issues I have is: Which methods can class teachers in grades 1-3 use to help students with mathematics difficulties? and Which obstacles and opportunities are there in this work? To get answers to my questions, I have read relevant literature and interviewed 3 class teachers in central Sweden. Through my interview I learned that education should include and build on concrete materials and methods. I also got to know that time is the biggest obstacle to helping students with mathematics difficulties.</p><p> </p><p>Keywords: mathematics difficulties, methods, obstacles, opportunities</p>

<p>This exam essay will look at dyslexia, dyscalculia and the connections that may exist between these two phenomena. My purpose, from the beginning, was to investigate if there might be any connections between dyslexia and dyscalculia, or if the consequences that appear as a result of dyslexia, might lead to problems and difficulties in mathematics.</p><p>   I found it very hard to find literature that deal with dyscalculia, both as a subject of its own and together with dyslexia. Therefore, I was more or less forced to focus on difficulties in mathematics as a result from dyslexia.</p><p>   From what I have found, dyslexia and dyscalculia cannot be connected, at least not without more research on the subject. Two consequences; an impaired short-term memory and also an impaired spatial ability are both common, both for persons with dyslexia and for persons with dyscalculia. Other than these, there are no connections, apart from the difficulties in mathematics that are directly, or indirectly, caused by dyslexia.</p>

<p>Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förståelse och bättre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och räknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lär sig bättre genom samspel och kommunikation. Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv.</p><p>Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad måluppfyllelse och på vilket sätt laborativt arbete påverkar elever som är i matematiksvårigheter. Undersökningen av lärares erfarenheter gjorde jag genom en enkätstudie, intervjuer och observationer. Måluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.</p><p>Resultatet visar att lärares erfarenhet av att arbeta laborativt är att det ger en ökad förståelse och konkretisering av matematiska begrepp. Eleverna blir kreativa och ges möjlighet att samarbeta och kommunicera på lektionerna, trots hinder som stora undervisningsgrupper och att arbetssättet är tids- och energikrävande. Lärarna anser att det är lättare att se vad eleverna kan när de arbetar i matematikverkstaden jämfört med när de arbetar i en lärobok. Mina observationer visar att elever som är i matematiksvårigheter är mindre engagerade än övriga elever men att de prövar sig fram för att lösa matematikuppgifterna och är duktiga på att samarbeta när de arbetar laborativt. Statistiken över nationella proven visar att en av de undersökta skolornas resultat förbättrades mer än riket i helhet sedan de införde matematikverkstad.</p>

Denna studie syftar till att åskådliggöra och jämföra arbetet med matematiksvaga elever i några skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång där tidigare forskning om ämnet matematiksvårigheter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka åtgärder forskare föreslår. Arbetet innehåller även en empirisk del. Fyra speciallärare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvårigheter i de lägre årskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jämförts med intervjuer med två lärarutbildare, en speciallärare, en specialpedagogutbildare och en klasslärare i Portoområdet i Portugal. Resultatet av intervjuerna är att arbetet kring matematiksvaga elever i Portugal inte skiljer sig så mycket från arbetet med matematiksvaga elever i Sverige. Den viktigaste skillnaden är att speciallärare inte arbetar med elever med allmänna matematiksvårigheter i Portugal, de problemen ska klassläraren klara av. Det material och de metoder man använder sig av i de båda länderna skiljer sig åt mycket lite. Både i Sverige och i Portugal är organisationen uppbyggd så att matematiksvaga elever fångas upp tidigt, men båda länderna kan bli bättre på det om lärarna skulle få eller ta sig mer tid.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det specialpedagogiska stödet till elever i matematiksvårigheter i skolans tidigare år. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tio speciallärare/specialpedagoger på nio skolor i två olika kommuner. Majoriteten av pedagogerna hade specialpedagogexamen, men de flesta arbetade i praktiken som speciallärare. Samtliga speciallärare/specialpedagoger hade lång undervisningserfarenhet, dock inte specifikt av matematiksvårigheter. I litteraturgenomgången framgick att det råder oenighet mellan forskare om hur matematiksvårigheter ska definieras. Vårt resultat visade att även de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna upplevde att det var svårt med definitionen, eftersom de ansåg att många olika faktorer kan påverka att en elev är i matematiksvårigheter. Resultatet visade att speciallärarna/specialpedagogerna arbetade mycket med att stärka elevernas självkänsla genom att tillsammans se till att eleven lyckades i olika moment.  Det många elever i matematiksvårigheter hade problem med enligt speciallärarna/specialpedagogerna var taluppfattning och att använda sig av olika strategier i sitt räknande. För att öka förståelsen använde de sig av olika typer av konkret material, allt från klossar till kortlekar. De menade att det viktigaste av allt var att "prata" matematik i olika gruppkonstellationer för att befästa elevernas kunskaper. Vikten av tidiga men även förebyggande insatser för elever i matematiksvårigheter betonades av speciallärarna/specialpedagogerna, men det framkom att det var läs- och skrivsvårigheter som prioriterades i de lägre åldrarna. Det framkom i vår studie att en kombination av flera orsaker kan leda till att en elev får eller är i matematiksvårigheter. Lärandemiljön och dålig självkänsla ansågs vara av stor betydelse. För att hjälpa elever i matematiksvårigheter krävs ett bra samarbete mellan berörda pedagoger där de tillsammans planerar undervisningen utifrån elevens behov, styrkor och intressen.