I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk.   Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever. Däremot visade elevuppfattningarna att de kände sig didaktiskt exkluderade i matematikklassrummet. Faktorer som påverkar detta är bland annat brist på konkret material, långa arbetspass samt möjlighet att kommunicera matematik för att förstå den. / Abstract This study investigates the perceptions that SEM-students, special education need in mathematics, have when they receive special education in mathematics and how they feel when they leave the classroom to do mathematics with the special education teacher. The overall aim of this study is to highlight the inclusion and exclusion from a student perspective. The study has a qualitative approach and has been implemented in the form of semi-structured interviews with eight students in special education need in mathematics, SEM-students, from grades 4 and 5 in Sweden. The basis for our analysis is three different aspects of inclusion; spatial, social and didactic (Asp-Onsjö, 2006). The results show that the aspect of inclusion that students consider to be most important is didactic inclusion. All the students in the study felt socially included and the spatial inclusion did not play a major role for these SEM- students. The students did articulate that they felt didactical excluded in the classroom. Factors that affected this feeling of exclusion was lack of concrete materials, long working hours and the ability to communicate math to understand it.

Flertalet elever i behov av stöd i läsning upplever svårigheter i matematik. Speciallärare vet att alla elever ska nå målen, men läroplanen och skollagen ger inga direktiv om hur detta ska genomföras.   Syftet med studien är att undersöka speciallärares kunskaper och kompetens kring relationen mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter hos elever. Syftet är även att få en inblick i hur speciallärare beskriver sitt arbete med elever som har denna kombination av svårigheter samt undersöka vad som ligger till grund för deras arbetssätt.   Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem speciallärare verksamma på grundskolenivå. Intervjuerna bearbetades med en analysmodell framtagen utifrån Grounded Theory. Studien har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.   I resultatet framgår att speciallärarna hade svårt att redogöra för hur relationen mellan läs- och matematiksvårigheter beskrivs i forskning eller hur den kan visa sig hos eleverna. Flera av lärarna ser ingen tydlig koppling hos sina elever. Resultatet visar också att speciallärarna arbetar med svenska och matematik som två skilda ämnen. Alla lärarna ansåg att specialundervisning ger bäst resultat utanför klassens ram. Samtliga uttryckte vikten av det sociokulturella lärandet med språket som grund.   För att arbetet med elever i lässvårigheter och matematiksvårigheter ska vara effektivt och leda till bättre måluppfyllelse behöver lärare kompetensutveckling kring relationen mellan läs- och matematiksvårigheter. / Most pupils with special needs in reading also experience difficulties in mathematics. Special education teachers know that all pupils should achieve the educational goals. However, the curriculum and the Swedish School Law do not describe how.   The aim of this study is to investigate the knowledge and the competence of special education teachers about the relationship between reading difficulties and mathematical difficulties in pupils. Also, the aim is to get insight into the way special education teachers describe their work with pupils in this kind of difficulties, and look into the basis for their working methods.   Semi-structured interviews have been done with five special education teachers active in elementary school. The interviews were processed with an analysis model constructed on Grounded Theory. This study is based on the socio-cultural perspective.   The result of the study shows that special education teachers found it hard to describe how the relationship between reading and mathematical difficulties is presented in research, or in what way it can be seen in pupils. Several of the teachers do not find a distinct connection in pupils. Also noticeable is the fact that the special education teachers treat Swedish and Mathematics as two different subjects. All teachers thought that special education gives best results beyond the class. All of them expressed the importance of socio-cultural learning based on language.   In order to get an effective work with pupils in reading and mathematical difficulties that leads to fulfilling educational goals the teachers need more knowledge of the relationship between reading and mathematical difficulties.

The purpose is to examine how teachers and special educators are experiencing and look athis work with pupils with special needs in mathematics. In literature it up what differentscholars have written about different aspects and factors of special support and variousmathematical difficulties. I used a qualitative research method through interviewing teachersand special education teacher at my chosen school. The dossier has been gathered frominterviews with 6 primary school teachers who teaches math in grades 1, 2 or 3 and onespecial education teacher. The results show that teachers have a positive view of their workand the work is very varied. It was revealed that they are teachers themselves who do most ofthe work of special support in mathematics. By this it can be concluded that teachers ofmathematics becomes more and more trained to cope with this but even that is not enoughresources. / Undersökningens syfte är att undersöka hur lärare och specialpedagoger upplever och ser påsitt arbete med elever i behov av särskilt stöd i matematiken. I litteraturgenomgången tas detupp vad olika forskare skrivit om olika aspekter och faktorer om särskilt stöd och olikamatematiksvårigheter. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjualärare och speciallärare på min utvalda skola. Underlaget har samlats in från intervjuer med 6grundskolelärare som undervisar i matematik i årskurs 1, 2 eller 3 och 1 speciallärare.Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på sitt arbete och att de jobbar väldigt varierat.Det framkom att de är lärarna själva som gör de mesta av arbetet med särskilt stöd imatematiken. Av detta kan man dra slutsatsen att lärarna i matematiken blir mer och merutbildade att klara detta men även att de inte finns resurser nog.

Det här konsumtionsarbetet sammanfattar olika matematiksvårigheter som kan finnas hos elever och metoder för hur svårigheterna kan upptäckas av lärare, samt undervisningsstrategier att använda sig av för lärare i mötet med dessa elever i gymnasieskolan. Strategierna kan användas i ett inkluderande klassrum och gynnar därmed inte bara elever i matematiksvårigheter utan även elever utanför. Syftet med arbetet är att erbjuda verksamma lärare en sammanställning av svårigheter, hur dessa kan identifieras samt kompenserande undervisningsstrategier från aktuell forskning som berör elever på gymnasienivå då författarna anser att detta är en kunskapslucka som bör fyllas. Resultatet visade på att matematiksvårigheter hos elever kan variera och att dessa kan upptäckas av läraren med hjälp av att läraren ger eleverna chansen att visa upp vad de har för kunskapsluckor i kombination med felanalys. Resultatet visade också att en omfattande mängd strategier finns att tillgå för att bemöta elever i matematiksvårigheters behov i det inkluderande klassrummet. I diskussionen diskuteras tänkbara anledningar till varför matematiksvårigheter än idag lever kvar i klassrummet trots det rika utbud av kompenserande strategier som finns. Slutsatsen är att det finns många olika typer av strategier tillgängliga för läraren att skapa förutsättningar för alla elever att nå matematisk framgång. / This literature overview summarizes different types of mathematical difficulties that may exist among students as well as methods that teachers can use in order to discover these difficulties and instructional strategies to implement while teaching these students. The strategies can be used in an including classroom, meaning that they do not only profit students experiencing mathematical difficulties, but other students as well. The purpose of the overview is to offer teachers a summary of difficulties and how these can be identified as well as compensating instructional strategies from recent research considering students at upper secondary level, as the authors consider this to be a gap in knowledge that has to be attended to. The result showed that the mathematical difficulties among students can vary and that these can be discovered by the teacher by giving the students a chance to display misconceptions combined with the usage of error analysis. The result further showed that there is a great quantity of different instructional strategies that can be used to accommodate the needs of students in mathematical difficulties in the including classroom. In the discussion section, possible reasons for why mathematical difficulties still exist in the classroom even though compensating instructional strategies are available, is discussed. The conclusion is drawn, that there are a lot of strategies available for teachers which makes it possible for them to create conditions that let all students reach mathematical success.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg används i den undervisning av elever i matematiksvårigheter som forskningen studerat, samt vilka effekter denna undervisning har på elevernas matematiska utveckling och lärande. Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie, där 30 forskningsstudier inom området kartläggs och analyseras. Forskningsfältet analyseras översiktligt, följt av en fördjupad analys. Resultatet av litteraturstudien tyder på en stor variation kring de digitala verktygens användningsområden. Av studien framgår att digitala verktyg används för att låta elever följa instruktioner och lösa matematiska uppgifter, att undervisa med virtuellt laborativt material, för anpassningar och som hjälpmedel, för att kommunicera och ge återkoppling, för en spelbaserad undervisning samt för mängdträning och repetition i matematik. Resultatet tyder överlag på positiva effekter av en undervisning med digitala verktyg på elever i matematiksvårigheter gällande lärande och utveckling i matematik. Resultatet tyder även på att den undervisning som framgår av forskningsstudierna till övervägande del går ut på att eleven interagerar med det digitala verktyget på egen hand. Detta resultat diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Implikationer för vidare forskning och konsekvenser för undervisning diskuteras. / The purpose of this study is to investigate how digital tools are used in the teaching of students in mathematical diffuculties that research has studied, and the effects of this teaching on the students’ mathematical development and learning. The method for this study is a systematic review, where 30 research studies are charted and analyzed. The field of research is surveyed, followed by a profound analysis. The results of the study indicates that there is a great variety in the use of digital tools. The study shows that digital tools are used by letting students follow instructions and solve mathematical problems, for teaching with virtual manipulatives, as accommodations and support tools, for communication and feedback, for game-based learning and for increasing the amount of mathematical practice and repetition. The overall results indicate positive effects of teching with digital tools on mathematical learning and development of students in mathematical difficulties. The results also indicate that the teaching methods in the research studies are mainly based on letting the students interact with the digital tools on their own. This result is discussed based on a sociocultural perspective on knowledge and learning. Implications for further research and practice are discussed.

Denna studie undersöker vad det är som gör att elever i grundskolan kan upplevas ha svårigheter med ämnet matematik i år 4, när de inte visade det i år 3. De lärare som tar emot eleven i en övergång ifrågasätter de lärare som undervisat eleven under tidigare år. För att få information om vad det är som händer med elevers matematikkunskaper i övergången, valde jag att genomföra intervjuer med lärare som är behöriga i matematik. Varje lärare måste ha arbetat både med elever i år 3 och elever i år 4, med avgränsningen att läraren inte följt med eleverna från år 3 till år 4, utan haft sin anställning i respektive stadie. Eftersom det inte finns en färdig teori kring vad som påverkar elevens matematikkunskaper, har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med inspiration från Grundad teori. Det gör att intervjuerna har formats av varje lärare med utgångspunkt från en intervjuguide som inte varit styrande. I analysen av intervjuerna, framkommer det att det är i förändringen som sker runtomkring eleven i övergången som svårigheter med matematiken uppstår. Eleven får träffa nya lärare med annorlunda förhållningssätt och undervisningsmodeller mot det de är vana vid tidigare. Matematikundervisningen förändras från att ha innehållit praktiskt material och färggranna matematikböcker som eleven skriver i till att bli mer teoretisk. Vidare förändras kunskapskraven i läroplanen och det visar sig att lärare i de olika stadierna inte är insatta i varandras läroplaner. Det leder till att det blir ett glapp i undervisningen i matematik från år 3 till år 4. Ramtiden påverkar matematikundervisningen utifrån att matematikämnet innehåller många olika områden som läraren ska lär ut till eleverna. Lärare hanterar detta olika. Några matematiklärare fokuserar på att varje elev ska ha lite kunskap inom varje område. Andra matematiklärare koncentrerar sin undervisning på att varje elev ska befästa de delar som tas upp inom matematikämnet. Det leder till att eleven inte hinner bearbeta varje område som ingår i matematikämnet. Ofta splittras klasser i år 3 och det bildas nya klasser i år 4. Då blandas elever som undervisats på olika sätt samman. Den nya läraren ska försöka möta den blandade gruppens olika förmågor i ämnet matematik. Förändringen kan ge konsekvenser för eleven, så att eleven får svårt att ta emot undervisningen från den nya läraren. / This study investigates why pupils in elementary school may show difficulties with the subject of mathematics in year 4 when they did not show it in year 3. The teachers who receive the student in a transition question the teachers who taught the student in previous years. To get information about what happens to students' mathematical skills in transition, I chose to conduct interviews with teachers who teathes mathematics. Each teacher must have worked with students in year 3 and students in year 4, with the delimitation that the teacher did not follow the students from year 3 to year 4, but had their employment in each stage. Since there is no complete theory of what affects the student's mathematical knowledge in the transition, I have chosen to make qualitative interviews with inspiration from Grounded Theory. This means that the interviews have been formed by each teacher based on an interview guide that has not been governing. In the analysis of the interviews, it appears that it is in the change that occurs around the pupil in the transition as difficulties with mathematics arise. Students can meet new teachers with different approaches and teaching models to what they are used to in the past. Mathematics teaching changes from having included practical material and colorful math books that the learner writes in to become more theoretical. Furthermore, the knowledge requirements in the curriculum change and it turns out that teachers in the different stages are not familiar with each other's curricula. This leads to a gap in mathematics education from year 3 to year 4. The time frame affects mathematics teaching, based on the fact that the mathematical subject contains many different areas that the teacher will teach to the students. Teachers handle this differently. Some math teachers focus on each student having some knowledge in each area. Other math teachers focus their teaching on the fact that each student is to consolidate the parts that are included within the mathematical subject. This means that the student can not process some of the areas included in the mathematical subject. Often classes are split between year 3 and 4 and new classes are formed. Then students are mixed up in different ways. The new teacher will try to meet the various skills of the mixed group in the subject of mathematics. The change may have consequences for the pupil, so that the student may find it difficult to receive the teaching from the new teacher. / Utbildning

It is the school's responsibility to give the students teaching that can encourage theirdevelopment and learning. One teaching method that has proven to be beneficial for studentsin math difficulties is intensive instruction. The purpose of this study was therefore to study,through a case study, how a simplified model of intensive instruction can impact a student inmath difficulties and his/her learning. The case study also highlights opportunities andchallenges with using the simplified model as a teacher. The results showed that the intensiveinstruction model had a positive effect on the student in several ways, but that the teacher shouldnot be too guiding if the teaching is going to be beneficial for the student. The results alsoshowed that the teacher needs to have good mathematical competence and that the teachingshould adapt the instruction to the student's conditions and needs. Another valuable result isthat the intervention gave positive learning effects in a relatively short time which might makeschools and teachers more willing to try using the simplified model of intensive instruction. / Det är skolans ansvar att erbjuda en undervisning som främjar alla elevers utveckling och lärande.  Ett  arbetssätt  som  visat  sig  vara  fördelaktigt  för  att  främja  lärandet  hos  elever  i matematiksvårigheter  är  intensivundervisning.  Den  här  studien  har  därför  haft  till  syfte  att, genom en fallstudie, undersöka hur en förenklad modell av intensivundervisning kan påverka lärandet hos en elev i matematiksvårigheter. Fallstudien undersökte även de möjligheter och utmaningar    som    finns    med    att    som    lärare    genomföra    en    förenklad    modell    av intensivundervisning. Resultatet visade att intensivundervisningen påverkat eleven positivt i flera avseenden men att läraren inte får vara för lotsande om undervisningen ska bli fördelaktig för eleven. Resultatet visade även att läraren behöver ha en god matematisk kompetens och att undervisningen bör anpassas till elevens förutsättningar och behov. Ytterligare ett värdefullt resultat utifrån fallstudien är att interventionen gav resultat på kort tid och det kan bidra till att allt fler skolor och lärare vågar pröva denna undervisningsform.

Denna undersökning fokuserar på två olika aspekter av matematikundervisning. Den ena handlar om hur medvetna lärare är om dyslexi-relaterade svårigheter i matematikämnet och den andra om hur lärare organiserar matematiklektionerna. För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ enkätstudie skickats ut och besvarats av lärare som har eller har haft elever med läs och skrivsvårigheter. Resultatet av studien visar på att den behavioristiska lärandeteorin är en tydlig del av undervisningens uppbyggnad. Det finns flera andra lärandeteorier som kan utläsas av vilka aktiviteter som sker under lektionerna, dessa lärandeteorier sker dock mer sällan. Ytterligare tyder resultatet på att elever med läs- och skrivsvårigheter blir påverkade av detta även under matematiklektionerna. / This study focuses on two different aspects of mathematics teaching. The first one is about how conscious teachers are about dyslexia-related difficulties in mathematics and the other one is about how teachers organize mathematics lessons. To answer the questions, a quantitative survey study was sent out and answered by teachers who have or have had students with reading and writing difficulties. The results of the study show that behavioral learning theory is a clear part of the structure of teaching. There are several other learning theories that can be observed from the activities that take place during the lessons, however, these activities happen less often than activities that are based on behaviorism. Further, the results indicate that students with reading and writing difficulties are affected by this even during mathematics lessons.

Många elever i dagens svenska skolor har matematiksvårigheter. Det leder till att de inte klarar kunskapskraven i ämnet. En av de största anledningarna till elevers matematiksvårigheter i ämnet matematik är att eleverna har matematikängslan. Syftet med denna studie är därför att få kunskaper om lärares och rektorers syn på hur skolan arbetar med elever som har matematikängslan. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer på två olika skolor. Resultatet av studien visar att lärare och rektorers syn på arbetet med elevers matematikängslan skiljer sig i vissa avseenden. Det kan leda till att synen på hur skolan ska arbeta för att motverka matematikängslan hos elever skiljer sig mellan lärare och rektorer. Resultatet i studien visar att lärarnas arbetssätt för att motverka matematikängslan hos elever är att de arbetar med positiv respons och hur de kommunicerar matematik. Rektorernas syn på hur lärarna ska nå elever med matematikängslan är att öka lärarnas kompetens med exempelvis kompetensutbildningar. Samtidigt är lärarnas uppfattning att de vill få mer stöd i form av ökade resurser, som exempelvis en extra vuxen i klassrummet. Studiens slutsats är att det finns indikationer på att lärare och rektorer inte är överens om hur ett arbete med elevers matematikängslan borde se ut och gå till. / There are many pupils in Swedish schools who have mathematical difficulties, which means that they don’t meet the knowledge requirements. One of the biggest reasons for pupils' mathematical difficulties in mathematics is that the students have mathematic anxiety. The purpose with this study is therefore to gain knowledge about teachers’ and principals’ views on how the school work with pupils who have mathematics anxiety. To find out how schools work with this we have conducted semi-structured interviews with teachers and principals at two different schools. The result of this study shows that teachers and principals don’t agree in their views on how to work with pupils’ mathematics anxiety. Because of this there are different views on how to counteract pupils’ mathematics anxiety. The result of this study shows that the way teachers are teaching today to counteract the pupils’ mathematic anxiety is that they work with positive response and how they communicate mathematics with the pupils. The principals’ view of how teachers should approach pupils with mathematic anxiety is to increase teachers’ competence. At the same time, the teachers’ view is that they want to be given more support by increased resources, such as an extra adult in the classroom for example. The conclusion of this study is that we see indications that teachers and principals don’t agree about how they should approach pupils with mathematics anxiety and how to work with them.

It  is  the  school's  responsibility  to  give  the  students  teaching  that  can  encourage  their development and learning. One teaching method that has proven to be beneficial for students in math difficulties is intensive instruction. The purpose of this study was therefore to study, through a case study, how a simplified model of intensive instruction can impact a student in math  difficulties  and  his/her  learning.  The  case  study  also  highlights  opportunities  and challenges with using the simplified model as a teacher.  The results showed that the intensive instruction model had a positive effect on the student in several ways, but that the teacher should not be too guiding if the teaching is going to be beneficial for the student. The results also showed that the teacher needs to have good mathematical competence and that the teaching should adapt the instruction to the student's conditions and needs. Another valuable result is that the intervention gave positive learning effects in a relatively short time which might make schools and teachers more willing to try using the simplified model of intensive instruction. / Det är skolans ansvar att erbjuda en undervisning som främjar alla elevers utveckling ochlärande.  Ett  arbetssätt  som  visat  sig  vara  fördelaktigt  för  att  främja  lärandet  hos  elever  i matematiksvårigheter  är  intensivundervisning.  Den  här  studien  har  därför  haft  till  syfte  att, genom en fallstudie, undersöka hur en förenklad modell av intensivundervisning kan påverka lärandet hos en elev i matematiksvårigheter. Fallstudien undersökte även de möjligheter och utmaningar    som    finns    med    att    som    lärare    genomföra    en    förenklad    modell    av intensivundervisning. Resultatet visade att intensivundervisningen påverkat eleven positivt i flera avseenden men att läraren inte får vara för lotsande om undervisningen ska bli fördelaktig för eleven. Resultatet visade även att läraren behöver ha en god matematisk kompetens och att undervisningen bör anpassas till elevens förutsättningar och behov. Ytterligare ett värdefullt resultat utifrån fallstudien är att interventionen gav resultat på kort tid och det kan bidra till att allt fler skolor och lärare vågar pröva denna undervisningsform.