I detta arbete undersöks vilken funktion medierna har i den samiska vardagen samt att försöka urskilja ett mönster i hur medierna samverkar med den samiska identiteten. Den gestaltande delen är ett memoryspel som visar de renskötande samernas levnadsmiljöer. Detta för att ge en bild av några moment i vardagen vilka influerar identitetsskapandet.

Samhället befinner sig i en digital tid som är mycket snabbföränderlig vilket ger ökade möjligheter, samtidigt som det förändrar kommunikationsmönster och till viss del ersätter fysisk interaktion (Statens medieråd, 2019). Den digitala medieanvändningen sträcker sig längre ner i åldrarna och ses numera som en del av småbarns dagliga rutiner. I takt med små barns ökade mediebruk har det väckts oro kring hur barns socioemotionella utveckling kan komma att påverkas (Statens medieråd, 2019). Syftet med aktuell studie är att i en svensk kontext undersöka om det föreligger samband mellan 4-6 åriga flickor och pojkars digitala medieanvändning och deras mentaliseringsförmåga och emotionsförståelse. Samt om ordförståelse har ett förklaringsvärde i ToM-förmåga. Därtill syftar studien att undersöka om det förekommer samband mellan vårdnadshavares skärmtid och förskolebarns mentaliseringsförmåga och emotionsförståelse. I studien deltog 35 barn med vårdnadshavare. Barnen testades på Baby- och barnlabbet vid Linköpings universitet i olika uppgifter som mäter mentaliseringsförmåga och emotionsförståelse. Ett mått på vårdnadshavares och barns medieanvändning samlades in med hjälp av en webbaserad enkät. Det förekom resultat från studien som tidigare inte återfunnits i svensk kontext (Rönneke & Walfridsson, 2020). Studien fann ett negativt samband mellan barnens mentaliseringsförmåga och digital medieanvändning. Dessutom återfanns resultat som går i linje med tidigare studier som pekar på att ordförståelse och mentaliseringsförmåga samvarierar (Miller, 2012; Milligan et al., 2007; Perner & Ruffman, 2005). Avslutningsvis förekom inget resultat som visar att barns mentaliseringsförmåga samvarierar med vårdnadshavares skärmtid, till skillnad från vårdnadshavares skärmtid och barnens emotionsförståelse, som samvarierar positivt.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

Syftet med denna studie är att få en utökad kunskap om hur källkritiksundervisningen kan kopplas till elevernas vardag samt vilka utmaningar som då kan uppstå. Studiens frågeställningar är:  Hur anser lärare att undervisningen om källkritik kan genomföras så att det kan överföras till elevernas vardagliga medieanvändning? Vilka utmaningar anser lärare att de kan ställas inför när de ska koppla undervisningen om källkritik till elevernas vardag? Det teoretiska perspektiv som studien utgår från är pragmatism och den undersökningsmetod som används är kvalitativa intervjuer. Fem grundskolelärare har intervjuats och materialet har sedan analyserats och bearbetats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.  Studiens resultat tydliggör att antal utmaningar som uppstår när lärarna ska koppla undervisningen om källkritik till elevernas vardagliga medieanvändning. Lärarna framhåller att den största utmaningen är att de saknar kunskap om hur elevernas vardagliga medieanvändning ser ut. Bristen på tid att få en inblick i elevernas vardag kombinerat med det föränderliga samhället med sin outsinliga informationsmängd gör lärarnas arbete än svårare. Trots detta finns det en hel del undervisningsmetoder som möjliggör kopplingen mellan undervisning om källkritik och elevernas vardagliga medieanvändning. Både lärarna och tidigare forskning pekar på vikten av att använda sig av elevnära aktiviteter och den undervisningsmetod som framställs som den mest effektiva är samtal om källkritik som utgår från elevernas vardag. Lärarna anser även att samtalen med eleverna kan bidra till att få en större inblick i elevernas vardag. Utöver samtalen använder sig lärarna även av filmer samt granskning av bilder och texter som undervisningsmoment. / <p>SO</p>

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samhället vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar när det gäller digital teknik, dock är det få skolor som lyckats integrera tekniken med lärandet på ett bra sätt. Samtidigt är den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag. Syftet med studien är att får en större förståelse för hur elever anser digital medieanvändning påverkar språkinlärningen i engelska. Ur många teoretiska perspektiv på andraspråksinlärning är kommunikationen central. Forskare som Stephen Krashen betonar vikten av verklig kommunikation och naturligt tillägnande av språkinflöde. Tidigare studier visar att surfa på internet, spela datorspel och använda sociala medier påverkar elevers vokabulär positivt men den skriftliga förmågan negativt. I enkätstudien och intervjuerna framkom det att eleverna ansåg att hörförståelsen och läsförståelsen i engelska gynnades mest av den digitala medieanvändningen. Den muntliga förmågan och skriftliga förmågan gynnades inte i samma utsträckning. Även den bristande kvalitén på det språk eleverna mötte i digitala medier ansåg eleverna påverka inlärningen negativt. I användningen av digitala medier ansåg eleverna att de fick använda språket på riktigt. Språket de mötte i digitala medier hade kopplingar till deras tidigare erfarenheter, intressen och behov och därför ansåg de att språkinlärningen underlättades.

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mångfacetterade skepnader är ett resultat av ett samhälle under utveckling och som ständigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone är ett exempel på en ny innovation som har rusat i svensk försäljning både hos ungdomar och äldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan äldre personer fått vänja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad på hur man vuxit upp med medier kan också komma att styra hur generationerna använder sin Iphone ifråga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats är att jämföra de två olika generationernas sätt att använda iPhone. Metod/Material: Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg. En intervjuguide med redan förbestämda frågor har legat till grund för intervjuerna. Teori: Uses and Gratifications, mobilitet, medieanvändningens historia, globalisering och olika teoretiska påståenden om yngre och äldres medieanvändning genom tiderna. Huvudsakliga resultat: Genom våra förförståelsen inför intervjuerna och efter genomförda intervjuer kan konstateras att användningen de två generationerna emellan skiljer sig ganska markant. Mer information kommer efter genomförd analysdel.

Digital medieanvändning ökar hos både barn och vuxna mer och mer i vår vardag, både i hemmet och utanför. Forskning tyder på att barnets språkliga utveckling påverkas av både den digitala miljön i hemmet men också av hur mycket och på vilket sätt föräldrar läser för och interagerar med barnet, det vill säga kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (KSL i hemmiljön). Denna studie ämnade, via en föräldraenkät, undersöka hur barnens digitala medieanvändning samt kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön samvarierar med barnens språkutveckling. I studien deltog 166 föräldrar med barn i åldrarna 3-5 år (91 pojkar och 75 flickor). Föräldrarna fick svara på en skattningsenkät som undersökte digital medieanvändning (MAQ), kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (STIMQ-2) samt barnets språkliga utveckling (SECDI-III). Studiens resultat visar på flera intressanta samband hos barn i 3-5 årsåldern, bland annat mellan barns språkutveckling och deras medieanvändning. Barnets språk visar på signifikanta skillnader men också barnets användande av digitala media, som ökar signifikant från cirka 1 timme per dag vid 3 års ålder till nära 2 timmar per dag vid 5 års ålder. Genom hierarkiska regressionsanalyser med ålder, kön och föräldrars inkomst som kontrollvariabler kunde en del av den språkliga utvecklingen (5.2-11.6%) förklaras av en negativ påverkan av barnets medieanvändning och en positiv påverkan av föräldrars kognitiva, språkliga och läsfrämjande stimulans i hemmiljön. Resultaten indikerar att det är värdefullt att undersöka detta ämne ytterligare i en population med föräldrar som har en varierad utbildningsbakgrund.

Denna studie har för avsikt att undersöka hur frånkoppling av sociala medier upplevs påverka vänskapsrelationer och kommunikationsmöjligheter. Studien genomförs med en kvalitativ forskningsansats med etnografi som metod. Vårt teoretiska ramverk innefattar nätverkssamhället, virtuella gemenskaper, social tillhörighet, ensamhet, ständig tillgänglighet samt frånkoppling. Studien utgår ifrån sju deltagare som under en veckas tid frånkopplar sig från sociala medier. Resultat bygger på empiri utifrån en förstudie i form av ett formulär för att kartlägga deltagarnas medievanor, en fältdagbok som skrivs dagligen under frånkopplade veckan samt kompletterande semistrukturerade intervjuer för att erhålla ett fylligare material. Studiens resultat pekar på mycket olika upplevelser av frånkoppling. Känslor som lättnad, befrielse, ensamhet och en rädsla av att gå miste om något är ett litet utdrag ur deltagarnas beskrivning av hur deras frånkoppling upplevs. Deltagarna anser inte att deras relationer påverkas av endast en veckas frånkoppling. Dock poängterar de att det hade fått påföljder om frånkopplingen gällde under en längre tidsperiod. / This study intends to investigate how disconnection from social media is perceived to affect relationships between friends and opportunities for communication. The study is conducted with a qualitative study approach with ethnography as a method. Our theoretical framework includes the network society, virtual communities, social belonging, loneliness, constant availability and disconnection. The study is based on seven participants who, during a week's time, disconnect from social media. Results are based on empirical data from a pilot study in the shape of a form for mapping the participants' media habits, followed by a field diary which is written daily during the disconnected week, and supplementary semi-structured interviews to obtain a fuller material. The study's results point to very different experiences of disconnection. Feelings such as relief, freedom, loneliness and a fear of missing out, are a small excerpt from the participants' description of how their disconnection is experienced. Participants do not believe that their relationships are affected by only one week of disconnection. However, they point out that the outcome had been affected differently if the disconnection applied for a longer period of time.

This study is based on a qualitative study conducted through interviews and exploring how individuals aged 50 to 60 describe their experiences of ads on Instagram Stories and which preferences and actions emerge. The aim of this study is to investigate and comprehend how this age group perceives, reacts to, and expresses their preferences for ads on Instagram Stories. These preferences can be linked to categories such as user experience, purchasing behaviour, decision-making, content, presentation, influence and relevance. By employing theories such as the VALS 2 model, uses and gratification, and medium theory, the study examines how individuals in this age group experience and interact with advertisements on Instagram Stories. The results indicated that credibility and relevance were two crucial factors in how participants perceived ads on Instagram Stories. Ads from well-known and credible companies, as well as ads featuring offers or contests, tended to be appreciated more by participants. Additionally, participants expressed a desire for ads to be more relevant to their interests and needs, in order to capture the attention of this age group. / Denna studie är baserad på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, om hur personer i åldersgruppen 50 till 60 år beskriver sina upplevelser av annonser på Instagram Stories och vilka preferenser och ageranden som framträder. Syftet med arbetet är att undersöka och förstå hur åldersgruppen upplever, agerar och uttrycker sina preferenser för annonser på Instagram Stories. Dessa kan kopplas till kategorierna användarupplevelser, köpbeteende, beslutsfattande, innehåll, presentation, påverkan och relevans. Genom användningen av teorierna VALS 2-modellen, uses and gratification och medium theory, har det undersökts hur individer i denna åldersgrupp upplever och interagerar med annonser på Instagram Stories. Resultatet visade att trovärdighet och relevans var två viktiga faktorer för hur deltagarna uppfattade annonser på Instagram Stories. Annonser från välkända och trovärdiga företag, och annonser som innehöll erbjudanden eller tävlingar tenderade att uppskattas mer av deltagarna. Dessutom uttryckte deltagarna en önskan om att annonserna skulle vara mer relevanta för deras intressen och behov, för att fånga åldersgruppens uppmärksamhet.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur TikTok-användare uppfattar reklam på TikTok, samt att få en insikt i hur användarna uppfattar att deras medieanvändning har förändrats av reklamen på plattformen. Uppsatsens resultat utgår från en kvalitativ metod där åtta intervjuer har genomförts. Materialet som samlats in har analyserats utifrån begreppet medieanvändning och teorin om uses and gratifications samt utifrån tidigare forskning. Studien grundar sig på hermeneutiken som metodteori, där samtliga svar från informanterna har tolkats. Detta skapar en helhetsbild om hur informanterna uppfattar reklam på TikTok samt hur deras medieanvändning har förändrats av den.  Digital reklam har under de senaste åren utvecklats och detta kan uppfattas på olika sätt, dels beroende på motivationsfaktorer och personliga preferenser. Informant-gruppen använder TikTok och exponeras för reklam på plattformen dagligen. Digital reklam är ett sätt för företag på sociala medieplattformar att nå ut och engagera sina målgrupper. Informanterna uppfattar reklamen som målgruppsanpassad, kreativ, intressant, naturligt inbakad och lätt att skrolla förbi. De uppfattar även att deras medieanvändning är i princip oförändrad av reklamen. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how TikTok users perceive advertising on TikTok, as well as to gain insight into how users perceive that their media usage has changed due to advertising on the platform. The results of the study are based on a qualitative method, where eight interviews have been conducted. The material that has been collected has been analyzed based on the concept of media usage and the theory of uses and gratifications, as well as based on previous research. The study is based on hermeneutics as a method theory, where all responses from the informants have been interpreted. This creates a comprehensive picture of how the informants perceive advertising on TikTok and how their media usage has changed due to it. Digital advertising has evolved in recent years, and this can be perceived in different ways, partly depending on motivational factors and personal preferences. The informant group uses TikTok and is exposed to advertising on the platform daily. Digital advertising is a way for companies to reach out and engage their target groups on social media platforms. The informants perceive the advertising as targeted, creative, interesting, naturally embedded, and easy to scroll past. They also perceive that their media usage is essentially unchanged by the advertising.