Bakgrund: Vårdrelationen är ett samspel och består av all kommunikation som sker i   vårdsituationerna med hållning, samtal och handlingar. Det finns forskning som visar att upplevelsen av vårdrelationen är betydande för patienters tillfrisknande inom psykiatrisk omvårdnad. Samtidigt finns skildringar om hur utmanande psykiatrisjuksköterskor kan uppfatta vårdrelationen. Sjuksköterskans förmåga till närvaro beskrivs som essentiellt i vårdrelationen. Medveten närvaro innebära att genom riktad uppmärksamhet bli medveten om ögonblicket här och nu. Forskning pekar på att träning i medveten närvaro verkar gynnsamt för sjuksköterskor genom att ge ökad fokus och utrymme för reflektion, en större acceptans och empati. Därtill finns studier på patienter som indikerar en större tillfredställelse i kommunikationen med sjuksköterskor som praktiserar medveten närvaro. Vårdrelationen beskrivs som essentiell i psykiatrisk omvårdnad varför en fördjupad förståelse för hur medveten närvaro påverkar båda dess parter anses betydelsefullt att utforska. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av medveten närvaro och dess betydelse för vårdrelationen inom psykiatrisk omvårdnad.  Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.  Informanterna var sju sjuksköterskor verksamma på mottagningar inom psykiatri och beroendevårdens öppenvård. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet pekar på att när sjuksköterskor är medvetet närvarande i vårdrelationen påverkas båda parter positivt.  Aspekter som påverkade patienten var att bli sedd och lyssnad på, att bli bemött i nuet, att inte dömas och att bli betraktad som en hel människa. När sjuksköterskorna var medvetet närvarande gynnades färdigheter som att stanna upp och observera samt bidrog till ökad flexibilitet och sensibilitet i vårdrelationen. Medveten närvaro beskrevs därtill som hjälpsamt för den personliga utvecklingen och gjorde det lättare att vara autentisk i vårdrelationen. Förhållningssättet beskrevs som återhållsamt, motsatsen till att fixa eller lösa patientens svårigheter. Detta gjorde upplevelsen av vårdrelationen för sjuksköterskorna som mer givande, roligare och tryggt istället för en känsla av börda eller att ta över patientens ansvar och elände. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jean Watsons teori för mänsklig omsorg samt relevant forskning.

Syftet med studien var att undersöka om tillståndsbaserad mindfulness kan överföras mellan personer genom rösten. Fyrtiotre försöksdeltagare i åldrarna 18–75 år varav 17 kvinnor och 26 män exponerades i randomiserad ordning för fyra inspelade ljudfiler: två med röster som tillhör personer med hög respektive låg tillståndsbaserad mindfulness, ett lugnt klassiskt musikstycke samt tystnad. Förändringen i tillståndsbaserad mindfulness mättes med välbefinnandeinstrumentet International Positive and Negative Affect Schedule Short-Form (I-PANAS-SF). Välbefinnandet mättes före och efter exponering för ljudfilerna och förändringarna analyserades med separata t-tester som inte visade på några signifikanta effekter. Skillnaderna i förändrat välbefinnande mellan ljudfilerna analyserades med en ANOVA som visade på en signifikant skillnad mellan musikstycket och rösten som tillhör en person med låg tillståndsbaserad mindfulness samt mellan musikstycket och tystnad. Förslag på förbättringar av experimentuppställningen för att höja validitet och reliabilitet i mätningen diskuteras. / The purpose of this study was to investigate if state mindfulness can be transferred between people through the voice. Forty three participants within the age span of 18-75; 17 women and 26 men; were exposed to four audio files in randomized order containing a voice belonging to a person at a high level of state mindfulness, a voice belonging to a person at a low level of state mindfulness, a calm piece of classical music and silence. The change in state mindfulness was measured with the wellbeing schedule International Positive and Negative Affect Schedule Short-Form (I-PANAS-SF). Wellbeing was measured before and after exposure to the audio files and the changes were analyzed with separate t-tests that revealed no significant effects. The differences in changes of wellbeing between the audio files were analyzed with an ANOVA resulting in av significant difference between the classical piece of music and the voice belonging to a person at a low level of state mindfulness as well as between the classical piece of music and silence. Improvements of the experimental design are discussed.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka upplevda effekter av kombinationen andning och sång. Studien innefattar forskning kring upplevd inverkan på det psykologiska välmåendet samt huruvida kombinationen kan användas som en metod för stresshantering. Flertalet tidigare studier visar att sång i grupp har god inverkan på välmåendet, bidrar till känsla av socialt stöd samt förbättrad psykisk och fysisk hälsa. Studiens deltagare innefattade fem studenter med goda kunskaper inom musikämnet och varierad tidigare erfarenhet inom sång. Undersökningen utfördes vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm i form av tre individuella sångtillfällen och en omfattande kvalitativ intervju. Samtliga sångtillfällen inkluderade avslappnande andningsövningar, andningsteknik och stämsång. Studiens resultat visar att en kombination av andningsövningar och sångutövande genererar upplevda effekter avvälmående, glädje, lugn, medveten närvaro och socialt sammanhang. Sammanfattningsvis kan sång och andning ha en tydligt positiv verkan på det psykologiska välmåendet och kan fungera som en metod för stresshantering.

Idrottares prestation påverkas av upplevda emotioner och hög stress under matcher. Ett område där detta samband utforskats i mindre utsträckning är inom elektronisk sport (e-sport). I denna studie undersöktes om en korttidsintervention kunde påverka prestation, emotioner och psykologisk flexibilitet hos e-sportare. Interventionen genomfördes digitalt och baserades på Acceptance och Commitment terapi (ACT). Emotionerna som undersöktes var ilska, stress, glädje, skam, nedstämdhet och ängslan. Data samlades in genom ett webbaserat formulär av deltagarna (N = 14) före och efter interventionen. Resultaten visade på sänkt nedstämdhet vid matcher efter intervention, däremot syntes ingen skillnad gällande andra emotioner. Resterande variabler hade ingen skillnad, däremot syntes en förändring i variationen mellan första och andra mättillfället gällande psykologisk flexibilitet och emotionerna glädje samt rädsla/ängslan. Studien är att betrakta som en pilotstudie som ett initiativ till kommande studier.

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa ökar i världen, varav ångest har blivit en av nutidens stora folksjukdomar. Förutom att detta skapar lidande hos drabbade individer, uppstår stora kostnader för samhället samt belastar en redan hårt ansatt sjukvård. Den vanligaste behandlingsformen mot ångest är idag farmakologi och psykoterapi. Sjuksköterskan kan behöva alternativa verktyg för att skapa ett mer effektivt hållbart alternativ. Studier har visat på att yoga kan vara ett alternativ mot ångest och att sjuksköterskan skulle kunna rekommendera och implementera detta alternativ i preventivt likväl lindrande syfte för patienten i hälso- och sjukvården samt som egenvård.   Syfte Syftet var att belysa yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad.   Metod Den valda metoden är en litteraturöversikt och innefattar 19 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys samt kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömnings-underlag, för att slutligen sammanställas till detta resultat.   Resultat Resultatet visade att yoga har en positiv effekt mot ångest, både på friska som sjuka och kan användas som en behandlingsmetod eller som komplement till den konventionella terapin inom sjukvården för att minska ångest och skapa ökat välbefinnande. Yoga visade sig även vara kostnadsbesparande och verka för ett hållbart samhälle.   Slutsats Yoga visade på positiv effekt mot ångest, inom både de fysiologiska och psykologiska parametrarna, både bland friska och sjuka individer. Den visade sig vara en säker metod att utföra, nästan lika effektiv som farmakologisk behandling men utan biverkningar, samt att den är kostnadsbesparande och hållbar i längden. Behov på vidare forskning på större studier som kan ge mer objektiva mätbara resultat kan följaktligen öka trovärdigheten för att yoga ska bli mer erkänt som en behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården. / ABSTRACT Background Mental ill health is increasing in the world and anxiety has become one of today’s major common disorders. In addition to causing suffering to the affected individuals, this leads to major costs for society and is a burden on a healthcare system already under pressure. The most common treatment for anxiety today is pharmacology and psychotherapy. Nurses may need different tools to provide a more effective and sustainable alternative. Studies have shown that yoga can be an alternative for anxiety and that nurses could recommend and implement this alternative as a preventive measure and to provide relief for patients receiving healthcare and as self-care.    Aim The aim was to identify yoga as self-care as part of nursing against anxiety.   Method The method chosen is a literature review comprising 19 scientific articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The articles were analyzed through an integrated analysis and quality controlled according to Sophiahemmet University’s assessment documentation and finally compiled into these results.   Results The results showed that yoga has a positive effect on anxiety, among both healthy and sick individuals and can be used as a treatment method or as a complement to conventional therapy within the healthcare sector in order to reduce anxiety and increase well-being. Yoga also proved to be cost effective and to promote a sustainable society.   Conclusions Yoga showed a positive effect on anxiety, within both the physiological and psychological parameters, for both healthy and sick individuals. It proved to be a safe method to perform, almost as effective as pharmacological treatment but without side-effects. It also saves costs and is sustainable over time. There is a need for further research in larger studies that can provide more objective measurable results and thereby increase the credibility of yoga becoming more recognised as a treatment method within healthcare.

Aim and research questions: The aim of this survey study was to increase the understanding of motivational factors in Swedish competition riders by investigating passion, mindfulness, and age. Three research questions were central for this study:1. To which extent do Swedish competition riders exhibit harmonious passion and obsessive passion? 2. To which extent do Swedish competition riders exhibit mindfulness? 3. Are there any correlations between harmonious passion, obsessive passion, age, and mindfulness in Swedish competition riders? Method: This study used a quantitative approach with a cross-sectional study design and survey as data collection method. The study had 236 participants who were Swedish riders competing in either dressage or jumping at no lower than 2* (regional) level. Participation was voluntary, and the survey was answered anonymously. The data was collected during a period of six weeks. The data was processed using descriptive statistics, correlation analysis and multiple linear regression analysis. Results: Participants showing higher levels of harmonious passion also showed higher levels of obsessive passion and were more able to refocus. Participants showing higher levels of obsessive passion were loss able to refocus. Riders exhibiting higher levels of harmonious passion also felt more aware regardless of age and level of obsessive passion. Conclusion: The conclusion for this study was that according to passion theory, Swedish competition riders can be described as motivated athletes. The results indicate that harmoniously passionate riders are more mindful and accepting, while obsessively passionate riders are more self-judgmental. / Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att öka förståelsen för motivationsfaktorer hos svenska tävlingsryttare genom att undersöka passion, medveten närvaro och ålder. Tre frågeställningar var centrala för studien:1. I vilken utsträckning uppvisar svenska tävlingsryttare harmonisk passion och tvångsmässig passion?2. I vilken utsträckning uppvisar svenska tävlingsryttare medveten närvaro? 3. Finns det samband mellan harmonisk passion, tvångsmässig passion, ålder och medveten närvaro hos svenska tävlingsryttare? Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie som studiedesign och enkät som datainsamlingsmetod genom en kvantitativ ansats. I studien deltog 236 svenska tävlingsryttare inom dressyr eller hoppning på lägst 2* (regional) nivå. Deltagandet i studien var frivilligt och enkäten besvarades anonymt. Datainsamlingen pågick under sex veckor. Den insamlade data behandlades genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt multipel linjär regressionsanalys. Resultat: Deltagare med högre nivåer av harmonisk passion uppvisade också högre nivåer avtvångsmässig passion och beskrev sig kunna fokusera om i högre utsträckning. Deltagare med högre nivåer av tvångsmässig passion kunde fokusera om i lägre utsträckning. Ryttare med högre nivåer av harmonisk passion samt lägre nivåer av tvångsmässig passion upplevde sig vara mera medvetet närvarande, oavsett ålder. Slutsats: Slutsatsen för denna studie var att utifrån passionsteorin kan svenska tävlingsryttare beskrivas som motiverade idrottare. Resultaten i studien indikerar att harmoniskt passionerade ryttare är mer medvetet närvarande och accepterande, medan tvångsmässigt passionerade ryttare är mer dömande mot sig själva.

Syftet med studien är att belysa vetskapen om att alla människor är olika och att övning bör anpassas utefter det. Prestationsångest har en stor påverkan på musiker och deras övning. Genom analyser av litteratur kunde egna problem och dåliga vanor uppmärksammas. Intervjuer med musiker och en läkare inspirerade sedan metoder att prövas för en eventuell förbättrad miljö i övningsrummet. Metoderna som undersöktes var kortare övningspass, medveten närvaro, mantran och fokusområden. Undersökningen gav positiva effekter på övningen och resulterade i insikten att förändring av en ångestladdad övningssituation inte är omöjlig. Genom att ifrågasätta gamla vanor, utmana ohjälpsamma tankar och aktivt införa små förändringar kan en förbättra sin situation. En bör vara  medveten om att övning är en lång process som bör anammas med ett nyfiket förhållningssätt, och även lämna dömande tankar åt sidan. Slutsatser drogs kring vikten av att bevisa för sig själv att om en uppskattar att spela musik, är det också fullt möjligt att uppskatta övning. Studien kan uppmana andra att våga ändra på vanor, och reagera på tankar om att en situation kan vara bättre. / <p><strong>Examenskonsert, Sabina Scott</strong> Oboe</p><p> </p><p><strong>Concerto in D major, </strong>Richard Strauss (1945)</p><p>for Oboe and Small Orchestra </p><p>I. Allegro moderato</p><p>II. Andante</p><p>III. Vivace - Allegro </p><p><strong></strong></p><p><strong>Three Romances op.22 </strong>Clara Schumann (1853)</p><p>for Violin and Piano </p><p>I. Andante molto</p><p>II. Allegretto</p><p>III. Leidenschaftlich schnell </p><p></p><p><strong>Le Tombeau de Couperin </strong>Maurice Ravel (1917) </p><p>Transcribed for Woodwind Quintet by Mason Jones </p><p>I. Prélude</p><p>II. FugueI</p><p>II. Menuet</p><p>IV. Rigaudon </p><p></p><p><strong>Piano</strong> Terés Löf </p><p><strong>Flöjt</strong> Kajsa Nilsson</p><p><strong>Klarinett</strong> Astrid le Clercq</p><p><strong>Valthorn</strong> Erik Rönér </p><p></p>

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd. En litteraturstudie genomfördes. Studien fann att välbefinnande och livskvalitet ökade genom träning i medveten närvaro för personer i patientnära arbete. Stress, psykisk påfrestning, utbrändhet, ångest och depression minskade i olika utsträckning. Således är träning i medveten närvaro effektivt som stressförebyggande åtgärd för personer i patientnära arbete och borde förslagsvis ingå i dessa professioners utbildning. / In health care professions the work load is often high and the individual degree of control is normally low. Health personnel are constantly making decisions regarding moral and ethical issues. Thus, many health employees are suffering under extensive psychological distress. Effective stress preventive methods for these professions are sought after. The aim of this study was to determine the effects of mindfulness training for persons involved in patient centered care, with focus on stress-related conditions. A literature review was performed. The review found that mindfulness training increases well-being and quality of life for persons involved in patient centered care. A decrease in stress, psychological distress, burnout, anxiety and depression was also evident. Mindfulness has in this study proven to be effective as a stress preventive method for personnel in patient centered care and it can be recommended to be included in the education of these professions.

Detta är en induktiv studie om självmedkänsla vars syfte är att undersöka hur närvaron av självmedkänsla upplevs för gemene man. Studiens viktigaste fynd är den inre dialogens betydelse för upplevelsen av självmedkänsla, vilket saknas i tidigare teoretiska modeller i ämnet. Åtta deltagare intervjuades i semistrukturerade intervjuer vilka transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att självmedkänsla upplevs i en cirkulär process i tre skeden. En inre röst är central i denna process och blev analysens huvudtema. Det som föregår den inre rösten är tre av analysens fyra subteman: yttre resurser, inre resurser och medveten handling. Välmående är det fjärde subtemat som upplevdes vara en konsekvens av den självmedkännande inre rösten. Genom ökat välmående påverkas i sin tur förmågan att använda sig av de resurser som krävs för ökad självmedkänsla. Studiens resultat diskuteras i förhållande till tidigare forskning kring självmedkänsla, den inre dialogen och psykologisk välmående. Avslutningsvis diskuteras praktiska implikationer, som exempelvis möjligheten att träna upp den självmedkännande inre rösten.

No description available.