The aim of the study was to investigate how four pupils in sixth grade use language when writing narrative texts, examined in relation to the typical structure and linguistic features of a narrative text. Another aim was to explore the similarities and differences between texts which received an A or B grade and texts with a D or E grade. The pupils’ texts are analysed from a systemic-functional perspective on language and on the basis of the typical structure and language of a narrative text, with the focus on expressions of time, processes, descriptions and nominal groups (cf. Johansson & Sandell Ring 2012). The main finding is that the four pupils in their texts master the normal structure of a narrative text and that their texts have expressions of time, processes, descriptions and nominal groups, but they differ in extent and scope. The greatest differences between the narratives in the different grading categories are found in the introductions to the texts, the way of marking dialogue in the structure, and how the pupils use processes, circumstances and nominal groups to achieve descriptions. The text that received an E grade differs from the other texts that were graded as A, B and D, in that the writer has the shortest introduction to the text; the introductions to the other texts are relatively long. The E-graded text also differs from the other texts in the way it marks dialogue. That pupil uses quotation marks to indicate where dialogues occur, whereas the texts with A, B and D grades use a quotation dash to mark speech. All the pupils’ texts contain expressions of time. The texts also include several kinds of processes, except for the text that received a B grade, where there were no mental processes. The texts graded as A, B and D use expanded nominal groups and also various processes and circumstances to create descriptions. The text that received an E grade is the one that uses most expanded nominal groups for descriptive purposes.

Syftet med studien var att undersöka synen på kroppsideal i relation till ätstörningsproblematik hos mellanstadieelever utifrån en skolkurators perspektiv. Intervjuer genomfördes med sex skolkuratorer i Gävleborgs län och analyserades sedan utifrån tematisk analys, genom ett salutogent perspektiv och empowerment. Resultatet visade att sociala medier pekades ut som en betydande påverkansfaktor i elevernas syn på kroppsideal och utseende. Kopplingen mellan utvecklandet av ätstörningsproblematik och elevernas syn på kroppsideal var inte tydlig utan andra faktorer pekades ut, kroppsideal kunde dock ses som bidragande faktor. Erfarenheterna av att möta ätstörningsproblematik bland eleverna skilde sig åt mellan skolkuratorerna. Hälsofrämjande arbete i skolan visade sig vara en väsentlig del i skolkuratorernas arbete och något som ansågs bidra till främjandet av god självkänsla samt acceptans av sig själv och andra hos eleverna.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur litteratursamtal påverkar mellanstadieelevers förståelse av läst skönlitteratur. Den tidigare forskningen presenterar positiva resultat vid användning av litteratursamtal i skolklasser. Flera forskare hävdar att litteratursamtal förbättrar och fördjupar elevernas förståelse. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer och ett litteratursamtal med sex sjätteklassare. Utgångspunkten för de två intervjuerna och litteratursamtalet var Chambers samtalsmodell och texten som användes var Astrid Lindgrens berättelse Allrakäraste syster (1973) som studiens urvalsgrupp fick läsa och diskutera. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat var av positiv karaktär och visade att en fördjupad förståelse för berättelsen uppstod efter litteratursamtalet. Hela urvalsgruppen återger en positiv bild av litteratursamtalet, samt att alla uppvisade bättre förståelse för berättelsen efter att de fått diskutera den med varandra.

Denna studie baseras på elevers skrivande av berättande texter i ämnet svenska från årskurs 5 och 6. Syftet var att undersöka hur lärare kan arbeta stöttande för både låg- och högpresterande elever i arbetet med skrivande av genretexter. Vidare ville vi undersöka vilka utmärkande drag vi kunde finna i låg- respektive högpresterande elevers berättande texter och hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till begreppen inkludering samt differentiering. I studien analyserades 16 elevtexter från de utvalda elevgrupperna, Fyra lärare till dessa elever har intervjuats för att få ta del av deras tankar om undervisningen. Studien baseras på genrepedagogiken med tillhörande bakomliggande teorier, inklusive den sociokulturella teorins scaffolding- och ZPD-begrepp samt systemisk funktionell grammatik. Intervjun undersöks även i relation till begreppen inkluderande och differentierande undervisning samt hur det används i arbetet med eleverna. I resultatet från textanalysen kunde vi se att den största skillnaden mellan de två elevgrupperna var berättelsens händelseförlopp vilket bidrog till diskussionen om grammatiska orsaker. I intervjun beskrev lärarna att de använder sig av explicit undervisning och formativ feedback med ZPD som utgångsläge, vilka utgjorde deövergripande teman som var mest jämförbara med genrepedagogikens stöttning. Lärarna strävade efter att eleverna skulle kunna arbeta med samma uppgifter så långt som möjligt och fokuserade på att anpassa kraven efter elevernas förmågor. Det visade sig att lärarna undervisade något mer differentierande än de själva var medvetna om då vissa av deras kommentarer om inkluderande undervisning även kan kopplas till differentierad undervisning.

Föreliggande studie har undersökt hur elever i årskurs 4 och 5 i den svenska grundskolan upplever användandet av svenska i undervisningen av engelska, samt hur användandet av svenska relaterar till eventuell foreign language anxietyhos eleverna. De forskningsfrågor som har besvarats är: 1) Hur upplever elever användandet av svenska i engelskundervisningen, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket? samt 2) Hur relaterar användandet av svenska i engelskundervisningen till elevernas foreign language anxiety, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket?Empiriskt material samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 elever i årskurs 4 och 5. Eleverna från varje klass grupperades i tre grupper med tre elever i varje grupp efter deras nivå av behärskning av engelska. Sociokulturell teori om lärande och barndomssociologi har utgjort de teoretiska grunderna för studien. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys, där centrala teman i elevernas intervjusvar analyserades. De viktigaste resultaten från undersökningen kretsar kring elevernas uppfattningar om det svenska språkets roll i undervisningen för deras förståelse och delaktighet, där den största delen av de intervjuade eleverna uppger hur de anser användandet av svenska är en förutsättning för både förståelse och delaktighet. De uppgav även att en undervisning som exkluderar svenska bidrar till svårigheter med att förstå lektionsinnehållet, vilket hindrar ett aktivt deltagande och en oro för att andra ska döma dem för deras svårigheter med att förstå. En mindre grupp elever med god behärskning skildrade emellertid hur de betraktar användandet av svenska som ett hinder för förståelse och deltagande, och att behovet av att ibland uttrycka sin förståelse på svenska kan utgöra en källa till oro. Implikationerna av resultatet kretsar kring vikten av att lärare är medvetna om konsekvenserna av sina didaktiska val, och de svårigheter som finns med att tillgodose individuella behov hos en elevgrupp när elevernas olika behov står i motsats till varandra. / The current study examines how pupils in the years 4 and 5 in Swedish compulsory school view the use of Swedish in the teaching of English, as well as how it relates to experiences of foreign language anxiety. The research questions we have aimed to answer are: 1) How do pupils experience the use of Swedish in the teaching of English, with regard to their proficiency in the target language? and 2) How does the use of Swedish in the teaching of English relate to foreign language anxiety with the students, with regard to their proficiency in the target language? Empirical data was collected with semi-structured focus group interviews with 18 pupils in the years 4 and 5 of the Swedish compulsory school. The respondents from each class were grouped in three groups of three pupils in each group, with regards to their proficiency in English. With socio-cultural theory of learning and sociology of childhood as the theoretical foundation, a thematic analysis was implemented on the collected empirical material, where central themes from the interviews were highlighted and analyzed. Important results from our study include how a large part of the interviewed pupils expressed a view of Swedish as a necessity for both their understanding and their active participation during classes. They also expressed how an education of English which excludes Swedish hinders their understanding of the lesson content, which in turn creates a barrier for participation and a risk of being negatively judged by others. A small group of pupils with greater proficiency did, however, express a view of how the use of Swedish could act as a hindrance for participation, and how the need to at times express their understanding in Swedish could be a source of anxiety. The implications of our results focus on the need for teachers to be mindful of the consequences of their didactical choices, and on the difficulties which can arise when trying to fulfill the individual needs of a group of pupils when their needs at times are incompatible.