Idag blir barn exponerade för mer information än någonsin tidigare och för att de ska lära sig att bedöma informationens trovärdighet är det viktigt att de lär sig data literacy från tidig ålder, vilket innebär grundläggande kunskaper om data och hur data kan tolkas. Studien har utgått ifrån en prototyp till ett lärandespel under utveckling, The Rescue of Dataville, som ämnar att lära mellanstadieelever data literacy. Spelprotypen innehåller i dagsläget fem minispel, och den här studien har undersökt de tre första minispelen. Studien har erhållit förslag till svårighetsnivåer som kan implementeras i dessa minispel, samt hur spelet kan bli mer adaptivt, där ett adaptivt spel kan anpassas efter individens förmåga och kunskaper istället för att användaren själv ska bedöma sin egna nivå. Frågeställningarna som studien undersökt är 1. Hur väl anpassade är de implementerade svårighetsnivåerna för mellanstadieelever? 2. Hur kan The Rescue of Dataville bli mer adaptivt? För att besvara frågeställningarna har implementeringsförslag på svårighetsnivåer tagits fram, där en svårare nivå och en lättare nivå har implementerats i minispel 1-3. Orginaluppgifterna från spelprototyopen har behållits och utgör en medelnivå. Svårighetsnivåerna har sedan utvärderats genom användartester. För att implementera adaptivitet har ett introduktionstest beståendes av flervalsfrågor tagits fram för att avgöra användarnas kunskapsnivå och tilldela en svårighetsnivå utifrån resultatet på testet. Testet har liksom svårighetsnivåerna utvärderats genom användartester, där fem deltagare i åldrarna 10-12 år har deltagit. Användartesterna har evaluerats genom en tematisk analys där 12 olika teman konstruerades. Det mest avsevärda som temana visade var att introduktionstestet är för lätt för att fungera i adaptivt syfte, samt att några av svårighetsnivåerna inte skiljer sig tillräckligt från varandra svårighetsmässigt. På grund av studiens få deltagare går det inte att säkerställa att resultaten är generaliserbara på mellanstadieelever utan att göra en storskalig studie. Eftersom studien är en explorativ pilotstudie ämnar den att ligga till grund för fortsatt forskning och utveckling av The Rescue of Dataville.

Bristande avkodningsförmåga skapar hinder i elevers kunskapsinhämtning. Det är en pedagogisk utmaning att kunna bemöta och stötta mellanstadieelever, d.v.s. elever i årskurs 4–6, med avkodningssvårigheter i deras utveckling i den dagliga undervisningen. Där behövs det rätt kunskap, kompetens och samarbete mellan olika skolprofessioner. Andra avgörande faktorer är skolors fungerande rutiner för tidig identifiering av elever med avkodningssvårigheter och tydliga riktlinjer för efterarbete med screeningresultaten. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om speciallärares och ämneslärares perspektiv på avkodningssvårigheter och avkodningsundervisning i samband med elever på mellanstadiet. Deteoretiska utgångspunkterna som har varit vägledande under arbetet med denna studie är; teorin The Simple View of Reading, som ger kunskap om hur kognitiva och språkliga faktorer kan påverka elevers läsförmåga samt Skrtics teori om byråkrati inom skolorganisationen. Studien består av fyra semistrukturerade intervjuer av speciallärare och fyra semistrukturerade intervjuer av ämneslärare. Den insamlade empirin utmynnade i sex analysobjekt; definition av avkodning, tecken på avkodningssvårigheter, avkodningsträning, kompensation och samarbete mellan speciallärare och ämneslärare. Dessa analysobjekt användes sedan som rubriker i resultatdelen. De sammantagna resultaten visar att den undervisning som organiseras inom ramen för klassrumsundervisning inte alltid har det primära syftet att öva avkodning. Av resultaten framkommer att samsyn och samarbete mellan olika yrkesprofessioner krävs för att det ska kunna uppstå ett didaktiskt möte med god kvalitet. Samverkan mellan speciallärare och ämneslärare bidrar till att elevernas varierande behov kan bemötas. Av resultaten framkommer att det finns strukturer inom skolsystemet som försvårar för ämneslärare och speciallärare att samarbeta för att organisera avkodningsträning för elever med avkodningssvårigheter. Det är matchningen mellan elevernas varierande förutsättningar och behov samt lärarnas olika kompetenser som verkar skapa organisatoriska utmaningar för skolans ledare. Ett samarbete där man utbyter kunskaper och erfarenheter och vågar gå ifrån standardiserade lösningar för att pröva på nya, kan vara vägen till en excellent undervisning som vilar på en demokratisk grund.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka hur elever i årskurs 6 löser problemlösningsuppgifter. Fortsättningsvis syftade studien till att undersöka vilka upplevelser och känslor elever i årskurs 6 har vid problemlösning i matematik. Studien utgick därmed från frågeställningarna: 1) vilka problemlösningsstrategier använder sig elever av när de löser problemlösningsuppgifter? Och 2) vilka upplevelser och känslor har elever vid problemlösning? Elevlösningar och elevintervjuer användes som datainsamlingsmetod. I relation till den första frågeställningen visar studien att elever i årskurs 6 använder olika problemlösningsstrategier vid problemlösning. Vidare beror elevernas val av problemlösningsstrategi på vilka strategier de mött i undervisningen och vilka strategier de anser som lämpliga. Problemlösningsstrategier som eleverna använder är exempelvis identifiera signalord i uppgiften och tabell. I relation till den andra frågeställningen synliggör studien att elever i årskurs 6 har blandade upplevelser och känslor vid problemlösning. Det rör sig om att eleverna upplever olika problemlösningsuppgifter som enkla eller svåra. Vidare synliggörs elevernas olika känslor som exempelvis irritation och förvirring vid problemlösning. Ytterligare ett resultat handlar om att elever arbetar med problemlösning individuellt, tillsammans med andra i grupp och i helklass. Fortsättningsvis visar resultatet att eleverna ser både för- och nackdelar med dessa arbetssätt och därmed uppstår både positiva och negativa känslor. Avslutningsvis föredrar eleverna att arbeta med problemlösning på sin nivå.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vad yrkesverksamma svensklärare påmellanstadiet applicerar för undervisningsstrategier för att främja elevers motivation tillläsning av skönlitteratur. Forskningsfrågorna som denna studie besvarar är: - Anser yrkesverksamma svensklärare att deras inställning och engagemang tillläsning av skönlitteratur påverkar elevernas läsmotivation, och hur yttrar det sig? - Vilka undervisningsstrategier implementerar yrkesverksamma svensklärare i sinundervisning för att öka mellanstadieelevers motivation till läsning avskönlitteratur? - Vad är yrkesverksamma svensklärares syn på huruvida elevernas autonomi kringskönlitterära bokval påverkar deras läsmotivation? Tidigare forskning kring ämnet motivationsfrämjande undervisning visar att lärarensengagemang kring läsning och skönlitterära böcker, lärarens implementering av olikaundervisningsstrategier samt elevernas autonomi till skönlitterära bokval ärmotivationsfrämjande. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer, samt enenkätundersökning med 20 respondenter, har denna studie kommit fram till liknanderesultat. Lärarna som deltog i de empiriska insamlingsmetoderna, genomförda i dennaempiriska undersökning, framhäver lärarens engagemang till läsning samt elevernasautonomi kring bokval som betydelsefullt för elevernas läsmotivation. Utöver dessastrategier betonar lärarna som deltog i denna studie högläsning, samt samarbete medbibliotek, som effektiva metoder för att öka elevers motivation till läsning avskönlitteratur. Nyckelord: Autonomi, läsning, lärares engagemang, mellanstadieelever, motivation,skönlitteratur, strategier, undervisning.

Syftet med studien var att beskriva elevers uppfattningar om digitala enheter kopplat till olika hälsoaspekter. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer av 15 stycken elever i årskurs 6. Eleverna var indelade i par samt en grupp bestående av 3 elever.  Resultatet visar att eleverna ser både fördelar och nackdelar med digitala enheter. De menar att deras sömn inte påverkas i negativ mening av de digitala enheterna, utan istället kan hjälpa vissa att somna. Flera elever anser att digitala enheter stör deras koncentration, både i och utanför skolan. De känner sig däremot inte stressade av dem. I elevernas sociala relationer kan digitala enheter gynna relationen med vänner, både när de umgås och för att bygga upp en närmare relation. Detta förutsätter att de digitala enheterna används på rätt sätt och att de inte avskärmar varandra, vilket kan vara negativt för relationen. I relationen med familjen används digitala enheter i mindre utsträckning än med vänner eftersom familjen finner det viktigare att vara utan digitala enheter då de umgås.   Digitala enheter kan påverka möjligheterna till motion, eftersom eleverna ofta sitter eller ligger ned då de använder sina digitala enheter, men det finns också applikationer som främjar rörelse. Eleverna berättar att de blir inspirerade av bilder på mat som de ser i sociala medier.    Resultatet visar även att det varierar huruvida eleverna känner sig beroende av sina digitala enheter (främst mobiltelefonen) eller inte. Eleverna menar att det är enklare att vara utan sina digitala enheter om ingen annan heller använder dem, än om de skulle vara ensamma om att inte kunna använda sina digitala enheter.

This literature study was conducted with the aim to examine how elementary school teachers use oral reading and silent reading in the classroom, and whether and in what way the two reading strategies benefit students’ reading comprehension. The questions that the study is based on are ”what purpose does the teacher have with reading aloud and silent reading in the classroom?” and ”is reading aloud and silent reading beneficial for student’s reading comprehension, and in what way?”. Initially, the study presents government documents and their perspective on reading and reading comprehension. Next, the following concepts are presented: oral reading, silent reading and reading comprehension. Continuously, research that analyzes the teachers’ purpose for oral reading and silent reading and in what way they affect reading comprehension, is introduced. The process of collecting data has been carried out in line with the method literature review, where the search process has been divided into two phases. Keywords are presented and the databases that have been used are: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) and Swepub. The results of the study show that teachers can have different purposes for reading. When reading aloud, the purpose may be to create participation by involving all students in the teaching. The reading aloud can be used to process and retell texts through questions asked by the teacher. Through the reading aloud, students are given an opportunity to reflect together. The purpose of silent reading can be to make students’ learning process visible by working with notes and feedback. Through notes and feedback, the importance of reading continuously is made visible in order for there to be a development in reading. This can be beneficial for students as it can contribute to a greater joy of reading. Greater joy of reading means that students feel an increased motivation to read. Furthermore, the results shows that reading comprehension consists of several different components and that it can be difficult to recognize from a teacher’s perspective. Among other things, it emerged that students perform better at comprehension questions after reading aloud. In contrast, they perform better at silent reading in situations where they are supposed to retell what they have read. / Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur låg- och mellanstadielärare använder högläsning respektive tyst läsning i klassrummet, och om och på vilket sätt de två lässtrategierna gynnar elevernas läsförståelse. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är ”vilket syfte har läraren med högläsning respektive tyst läsning i klassrummet?” samt ”är högläsning och tyst läsning gynnsamt för elevers läsförståelse, och på vilket sätt?”. Inledningsvis presenteras vilka mål som styrdokumenten fokuserar på i relation till läsning och läsförståelse. Därefter presenteras begreppen: högläsning, tyst läsning och läsförståelse med utgångspunkt i tidigare forskning. Vidare introduceras forskning som analyserar lärarens syfte med högläsning och tyst läsning samt på vilket sätt de påverkar läsförståelsen. Datainsamlingen har skett i enlighet med metoden litteraturöversikt, där sökprocessen har delats in i två faser. Samtliga nyckelord presenteras och de databaser som har använts är: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) och Swepub. Resultatet av studien visar att lärare kan ha olika syften med läsning. Vid högläsning kan syftet vara att skapa delaktighet genom att involvera samtliga elever i undervisningen. Högläsningen kan användas för att bearbeta och återberätta texter genom frågor som ställs av läraren. Genom högläsningen ges eleverna en möjlighet att reflektera tillsammans. Syftet med tyst läsning kan vara att synliggöra elevers lärandeprocess genom att arbeta med anteckningar och återkoppling. Genom anteckningar och återkoppling synliggörs vikten av att läsa kontinuerligt föratt det ska ske en utveckling i läsningen. Detta kan vara gynnsamt för eleverna eftersom det kan bidra till en större läsglädje. Större läsglädje innebär att elever känner en ökad motivation till att läsa. Vidare visar resultatet att läsförståelse består av flera olika komponenter och att det kan vara svårt att observera ur ett lärarperspektiv. Det framkom bland annat att elever presterar bättre vid förståelsefrågor efter högläsning. Däremot, presterar de bättre vid tyst läsning i situationer där de ska återberätta vad de har läst.

Svensk media rapporterar återkommande att det grova språkbruket är ett växande problem bland barn- och ungdomar och att det har spridit sig längre ned i åldrarna. Olika former av verbala kränkningar kan i längden leda till allvarliga konsekvenser. Trots problematiken kring barnens grova språkbruk är forskningen kring ämnet i stort sett obefintlig. I föreliggande kvalitativa studie med socialkonstruktivistisk ansats är syftet att få en djupare förståelse för de bakomliggande maktstrukturerna i grundskoleelevers grova språkbruk och undersöka grundskoleelevers användning och upplevelser av grovt språkbruk samt dess sociala konsekvenser. Studien utgår från kvalitativa metoder och insamling av data har skett via fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer av tolv grundskolebarn i åldrarna tio till tolv år. Resultatet i studien visar på tre huvudsakliga orsaker till att barn använder ett grovt språkbruk och det är för att demonstrera känslomässiga yttringar, markera en grupptillhörighet eller inta en högre social status i gruppen och därmed tas på större allvar och få mer respekt. Det visade sig även att miljön påverkar användandet av grovt språkbruk och att barnen väljer mellan olika tolkningsrepertoarer beroende på kontexten. / In the Swedish media, it is repeatedly reported that crude language is a growing problem among young adults and that it is spreading and increasing among younger children. Various forms of verbal abuse can in the long run lead to serious consequences. Despite the increase in children's crude language use, research on the subject is largely non-existent. This qualitative study used a social constructivist approach, aiming to achieve a deeper understanding of elementary school students' underlying power structures, and to examine their experience of crude language and its social consequences. The study is based on qualitative methods, data collection from focus groups and semi-structured interviews with twelve primary school children between the ages of ten and twelve. The results of the study show three main reasons why children use crude language; to demonstrate emotional expressions, to mark group affiliation and to take a higher social status in the group, in order to be taken more seriously and gain more respect. It was also shown that home and school environments also play a role in influencing the use of crude language, where children choose between different interpretative repertoires depending on the context.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor på mellanstadiet upplever sitt bruk av kraftuttryck och slangord i och utanför klassrummet. Två undersökningsmetoder har valts för att på bästa sätt få fram ett tillförlitligt resultat; enkät samt strukturerade intervjuer. Enkäten besvarades av 76 elever i årskurs 5 och 6, och intervjuerna genomfördes med sju elever i årskurs 6. Resultatet visar på att elever anpassar sitt språkbruk beroende på situation och omgivning. Det visar också att elevernas attityd till kraftuttryck och slangord är negativ, men att de ändå använder det frekvent. Enkätresultatet tyder på att pojkarna använder mer kraftuttryck än flickorna, medan de intervjuade eleverna betonar individuella skillnader framför könsskillnaderna.

No description available.