Bakgrund: Som en följd av Covid-19 behövde organisationer världen över ställa om från ett fysiskt kontorsarbete till ett ofrivilligt distansarbete. Tidigare forskning har framför allt konstaterat att medarbetare har både positiva och negativa upplevelser av det ofrivilliga distansarbetet. I dagsläget finns det däremot en avsaknad av forskning som belyser medarbetarnas ansvar, delaktighet och inflytande i arbetet, närmare bestämt medarbetarskapet, inom denna kontext. Eftersom medarbetarskap är kontextburet är en sådan kunskap kritisk att uppnå. Syfte: Att beskriva medarbetarskapet i kontexten av ett ofrivilligt distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Metod: Studien antar ett tolkande förhållningssätt och utgörs av en deduktiv teoriansats, kvalitativ forskningsdesign samt en kollektiv fallstudie där sju medarbetare utgör fallet. Forskningen har sin grund i fyra centrala teorier, vilket innefattar medarbetarskapets tre hörnstenar, medarbetarskapshjulet, det utvidgade medarbetarskapshjulet samt de fyra nivåerna av medarbetarskap. Insamling av empiri har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från datainsamlingen har analyserats genom en deduktiv tematisk analysmetod, där fyra huvudteman skapades: engagemang och meningsfullhet i arbetet, aktivt ansvarstagande, socialt samspel och relationer samt öppen och förtroendefull dialog. Slutsats: Studiens resultat beskriver att medarbetarskapet i kontexten av ofrivilligt distansarbete innefattar en god gemenskap, ett bra samarbete och öppen dialog. Resultatet visar dock att det krävs mer av medarbetaren själv för att upprätthålla detta vid distansarbete. Över lag har känslan av meningsfullhet varit stark och nivån av engagemang hög. Hängivenheten till arbetsgivaren har i grund och botten varit hög men det har periodvis varit svårt att upprätthålla denna känsla till följd av den fysiska distanseringen. Medarbetarskapet kan även beskrivas med en blandning av den följsamma, specialiserade och initiativrika nivån av medarbetarskap. / Background: Because of Covid-19, organizations had to switch from the traditional office setting to remote work. Previous research indicates that employees have had both positive and negative experiences of involuntarily remote work. However, there is a lack of research regarding the employee’s own responsibility, participation, and influence at work, more exactly the co-workership, in this context. Since co-workership is contextually bound, reaching such an understanding is critical. Purpose: To describe the co-workership in the context of involuntarily remote work from an employee perspective. Method: The study takes on an interpretative approach and consists of a deductive theory-approach, a qualitative research design, and a collective case study where the case consists of seven employees. Moreover, the study has its starting point in four central theories: the three cornerstones of co-workership, the co-workership wheel, the extended co-workership wheel, and the four levels of co-workership. Data has been collected through semi structured interviews. The results from the data collection have been analyzed with a deductive thematic analysis, where four main themes were produced: engagement and meaningfulness at work, social interactions and relationships, active responsibility-taking, and open and trustful dialogue. Conclusion: The result describes that co-workership in the context of involuntarily remote work is characterized by good fellowship, collaboration, and open dialogue. However, the result implies that more is required from the employees themselves to maintain this. Overall, there has been a strong sense of meaningfulness and a high level of engagement. The dedication toward the employer has been high but it has been periodically difficult to maintain this feeling because of the physical distancing. Finally, the co-workership can be described as a combination of the adaptable, specialized, and enterprising levels of co-workership.

Syftet med uppsatsen är att undersöka informanternas relation till pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Syftet kommer besvaras genom att vi undersöker två frågeställningar. I första hand utforskas hur informanterna uttrycker sig angående pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Vår förförståelse är att de informanter som upplever stark yrkesidentitet också vill gå i sen pension. Vi utforskar även hur informanterna uttrycker sig kring pension utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet bidrar med nyanseringar kring aspekter som påverkat deras förhållningssätt till pension, detta sätts sedan i kontrast till tidigare forskning och teori. Empirin samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analys av materialet sker genom kodning. Resultatet visar på att vår ovan beskrivna förförståelse angående yrkesidentitet inte införlivas. Hög eller låg yrkesidentitet har inte en stor inverkan på informanternas tankar kring pension. Andra faktorer var mer relevanta för informanterna. Den andra frågeställningen besvaras genom att resultatet sätts i kontrast till tidigare forskning och teori. De slutsatser som vi drar utifrån den andra frågeställningen är att vår förförståelse som skapats genom tidigare forskning och teori kan delvis införlivas vid analysen. Slutligen i resultat och analys reflekterar vi över empiri som inte svarar till våra två frågor men som bidragit med intressanta forskningsmöjligheter kring ämnet, pension. / The purpose of the thesis is to examine the interviewees relationship to retirement in relation to perceived professional identity. The purpose will be answered by examining two questions. It’s explored how the interviewees express themselves regarding retirement in relation to perceived professional identity. The pre-understanding is that the interviewees who experience a strong professional identity also want to retire late. We also explore how the interviewees express themselves about retirement from an intersectional perspective. The intersectional perspective contributes with nuances around aspects that have influenced their approach to retirement, this is then contrasted with previous research and theory. The empirics are collected through semi structured interviews and analysis of the material takes place through coding and discourse analysis. The results show that our above-described pre-understanding regarding professional identity is not incorporated. High or low professional identity does not have a major impact on the interviewee's thoughts on retirement. Other factors were more relevant to the interviewees. The second question is answered by contrasting the results with previous research and theory. The conclusions we draw based on the second question are that our pre-understanding created through previous research and theory can be partially incorporated into the analysis. Finally, in the results and analysis, we reflect on empirical data that do not answer our two questions but that have contributed interesting hypotheses on the subject, retirement.

Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieelevers upplevelser av att arbeta med ett skarpt filmprojekt (definieras i 1.3). Aktuell forskning belyser mestadels de positiva effekterna av entreprenöriellt lärande likt skarpa projekt. Denna studie fokuserar på elevers uppfattningar av projekt där skola och arbetsliv samarbetar. Genom att intervjua elever och sedan analysera de kvalitativa intervjuerna utifrån en fenomenografisk analysmodell tolkas de upplevelser eleverna ger uttryck för.Resultatet av studien visar att många elever känner en större delaktighet och är beredda att göra en större arbetsinsats vid skarpa projekt med en extern aktör. Några elever uttrycker att de kände sig begränsade i sin kreativa frihet och upplevde inte det skarpa projektet som lika lustfyllt. Elevernas fokus i filmprojektet låg i huvudsak på slutresultatets kvalitet. Vid arbete med skarpa projekt framkommer det i min studie att eleverna är mer fokuserade på slutresultatet än på själva processen. Eleverna ger uttryck för att vikten av att gruppen levererar ett bra slutresultat är vid skarpa projekt högre än vid traditionella projekt av samma typ.

Kreativitet är en av de viktigaste komponenterna i effektiv marknadsföring. Årligen anordnas hundratals branschtävlingar runt om i världen där de mest kreativa kommunikationsinsatserna belönas med priser. Dessa tävlingar har stort inflytande i branschen, men kritiseras även för att premiera nyskapande över andra faktorer trots att forskning visat att effektiv, kreativ reklam innehåller tre dimensioner: nyskapande, meningsfullhet och anknytning.Syftet med denna uppsats är att undersöka om denna kritik är applicerbar även på svenska kommunikationstävlingar, genom att studera i vilken utsträckning vinnare av kreativitetstävlingen Guldägget innehåller de olika kreativitetsdimensionerna.En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där respondenter ur två olika grupper, yrkesverksamma respektive icke-yrkesverksamma inom kommunikationsbranschen, fick ta ställning till nio olika Guldägget-vinnande annonskampanjer. Resultatet baseras på de 198 inskickade enkätsvaren och indikerar att alla kreativitetsdimensionerna finns representerade, men att nivån av anknytning är lägre än övriga två. Tänkbara orsaker är att anknytning är mer subjektivt, att respondenterna inte ingick i annonsernas ursprungliga målgrupp samt att annonsernas ålder påverkat anknytningen negativt.Icke-yrkesverksamma tenderade att skatta meningsfullhet och anknytning lägre än yrkesverksamma inom branschen. Detta kan bero på yrkesverksamma är mer vana vid att analysera reklam, men begränsningar i urvalet gör att inga generella slutsatser kan dras. / Creativity is an essential component in advertising, and there are hundreds of advertising awards that honour the most creative concepts. These creativity awards are influential in the industry, but have received criticism for favouring novelty over other factors. Meanwhile, research shows that advertising creativity has three dimensions: novelty, meaningfulness and connectedness. This thesis investigates if Swedish creativity awards are guilty of the same misrepresentation, by studying which creativity dimensions can be found among winners of the Guldägget award.Respondents from two separate groups – workers in the advertising industry versus outside of the industry – participated in a quantitative survey, where their attitudes towards nine Guldägget-winning advertisements were measured. The results are based off 198 questionnaires and indicate that all dimensions are present. However, connectedness was rated lower than the rest. Possible reasons include connectedness being inherently more subjective, the respondents not being part of the original target group as well as the advertisements’ age having a negative impact.People from outside the advertising industry rated meaningfulness and connectedness lower than those in the industry. A possible reason is that industry people are more accustomed to analysing advertisements; however, shortcomings in the sample prevent general conclusions to be drawn.

Bakgrund: En litteraturgenomgång av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan föräldrar och sjuksköterskor i den palliativa vården av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov föräldrar har under barnets palliativa vårdtid och hur de på bästa sätt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vårdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehållsanalys analyserades berättelser från tio bloggar skrivna av föräldrar till svårt sjuka barn. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman; lämnad ensam i ovisshet, beroendet som förlamar, relationens trygghet och delad verklighet. Analysfynden förklarades med hjälp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet från teorin om KASAM. Slutsats: I början av relationen med sjuksköterskan saknar föräldrarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och visar på en svag känsla av sammanhang. När relationen etableras och utvecklas ses även en ökning i känslan av sammanhang. Så länge föräldrarna upplever i sin relation med sjuksköterskan ett beroende som förlamar och att vara lämnad ensam i ovisshet så kan relationens trygghet och en delad verklighet inte uppnås. Klinisk betydelse: Den nya kunskapen kan användas till att problematisera relationen mellan förälder och sjuksköterskor. En ökad kunskap om individers känsla av sammanhang ger möjlighet för att skapa en individanpassad vård vilket kan förbättra omvårdnaden. / Background: A literature review of current research shows a lack of guidelines when it comes to the cooperation and division of responsibilities between the parents and nurses within the palliative care of children. There are knowledge gaps regarding parents’ needs during this critical time and what nurses should do to best support them. Purpose: The purpose of the study was to examine parents' perceptions of their relationship with nurses during the time their child is in palliative care. Method: Empirical study with a qualitative approach. Narratives from 10 blogs written by parents of seriously ill children were analysed with a modified content analysis. Results: From the analysis four overall themes were revealed; abandoned in uncertainty, paralyzing dependence, security of the relationship and a shared reality. Conclusion: In the beginning of the child’s palliative care the parents’ relationship with the nurse is dominated by a lack of comprehensibility, manageability and meaningfulness and therefore shows a low sense of coherence. When the relationship deepens one can also note an increased sense of coherence. As long as the parents feel abandoned in uncertainty and experience a paralyzing dependence in the relationship with the nurse the security of the relationship and a shared reality cannot be achieved. Clinical implications: The new knowledge can be used to problematize relationships between parents and nurses. A deeper understanding of an individuals' sense of coherence provides an opportunity to create individualized care, which in turn can lead to an improved care.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av meningsfullhet och olika typer av sociala interaktioner hos personer med beviljad insats i form av hemtjänst eller särskilt boende. Vi valde att genomföra en kvantitativ tvärsnittsstudie där pappersenkäter delades ut till personer som var 65 år eller äldre. Totalt deltog 130 respondenter. Empirin analyserades med linjär regression och resultatet tolkades med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi. Våra resultat visade att det fanns fyra faktorer som har ett samband med hur respondenterna skattade sin upplevelse av meningsfullhet i vardagen. Tre av fyra faktorer innefattade sociala interaktioner mellan respondenten och personal medan den fjärde rör familj, vänner och andra personer. Faktorerna benämndes bemötande från personal, stöd från familj, vänner och andra, fika med personalen på särskilt boende samt när personalen har tid att stanna. Resultaten kan bidra till vidare utvecklingsmöjligheter på flera samhällsnivåer samt vara intressanta för vidare forskning som kan visa på kausala samband då vår studie tyder på att det med små medel går att öka upplevelsen av en meningsfull vardag hos äldre personer. Det är också av vikt för personer som jobbar inom äldreomsorgen att förstå att dessa förhållandevis små faktorer har ett betydande samband med hur äldre personer uppfattar meningsfullhet i sin vardag. / The purpose of this study was to investigate the connection between the experience of meaningfulness and different types of social interactions among people with granted service of home care or nursing home. We chose to do a quantitative cross-sectional study with surveys that were handed out to people 65 years or older. The total amount of respondents was 130. The empirics was analyzed with linear regression and the results were interpreted with support of Collins theory of interaction rituals and emotional energy. Our results show that there are four factors that have a connection with how the respondents estimated their experience of meaningfulness in their daily lives. Three out of four factors included social interactions between the respondent and the caring staff while the fourth factor concerned family, friends and other people. The factors are called refutation from the staff, support from your family, friends and others and when the caring staff has time to stay for a while. The results can contribute to further development opportunities on several levels and could be interesting for future research that could show causal relationship implying that the experience of meaningful daily living can increase with small measures among elder people. It is also important that people working in elder care understand that these relatively small factors have a significant connection with how older people perceive meaningfulness in their everyday lives.

Syftet med denna studie är att generera kunskap om hur män hanterar motgångar. Genom att använda oss av en kvalitativ metod har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra män, vilket gör att vi får vi tillgång till deras perspektiv på hantering av motgångar. Resultaten baseras sedan på männens svar vid intervjutillfällena och analyseras sedan utifrån de teoretiska ramverken KASAM (känsla av sammanhang) samt Illeris teori om lärande. Resultaten visar att männens sätt att hantera motgångar varierar, samtidigt som det går att urskilja faktorer som är gemensamma för samtliga män. Socialt stöd och personliga strategier är gemensamma faktorer, som i varierande grad återkommer i männens redogörelser för hur de har hanterat olika motgångar. Trots att socialt stöd är framtonande i det samlade intervjumaterialet, uppger tre av fyra män att de inte vänder sig till signifikanta andra när de mår som sämst. Orsaken till detta är att inte belasta omgivningen. Även alkoholbruk är i viss mån framträdande som ett sätt att tidigare hanterat motgångar på, men också som ett fortsatt tillvägagångssätt i enstaka fall. Samtliga av männen har funnit deras motgångar meningsfulla med tiden, och flera beskriver hur händelsen har varit ett skäl till att engagera sig i frågor och evenemang relaterad till respektive motgång. Gemensamt för männen var synen på motgångar som tvådimensionellt, vilket innebär att en händelse kan upplevas som utmanande alternativt ställas inför en händelse som är okontrollerbar. Resultaten synliggör även motgångar som å ena sidan något individen är delaktig i, och å andra sidan en oförutsedd händelse som individen exponeras inför. / The purpose of this study is to generate knowledge about how men handle adversity. By using aqualitative method, we conducted semi-structured interviews with four men, which gives us access totheir perspective on dealing with adversity. The results are then based on the men's responses to theinterviews and then analyzed on the basis of the theoretical frameworks SOC (sense of coherence) andIlleris theory of learning. The results show that men's ways of dealing with adversity vary, while it ispossible to distinguish factors that are common to all men. Social support and personal strategies arecommon factors, which recur to varying degrees in men's accounts of how they have dealt withvarious adversities. Despite the fact that social support is prominent in the collected interviewmaterial, three out of four men state that they do not turn to significant others when they feel theworst. The reason for this is not to strain the surroundings. Alcohol use is also to some extentprominent as a way of dealing with adversity in the past, but also as a continued approach inindividual cases. All of the men have found their adversity meaningful over time, and several describehow the event has been a reason to get involved in issues and events related to each adversity.Common to men was the view of adversity as two-dimensional, which means that an event can beperceived as challenging or faced with an event that is uncontrollable. The results also show adversityin which, on the one hand, something the individual is involved in, and on the other hand, anunforeseen event to which the individual is exposed.

Inledning och bakgrund: Att bli mamma för första gången innebär en stor livsomställning med förändringar i aktivitetsmönstret och antagandet av en ny roll. Forskning visar att kvinnor skattar sin aktivitetsbalans lägre än männen de lever tillsammans med. Förekomsten av upplevd god aktivitetsbalans kan utgöra förutsättningar för individens hälsa. Aktivitetsbalans definieras som den subjektiva upplevelsen av rätt variation och antal göranden i det individuella aktivitetsmönstret. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förstagångsmödrars, som lever i en parrelation, upplevda aktivitetsbalans under de första 6 till 18 månaderna efter förlossningen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och  innehållsanalys genomfördes. Informanter rekryterades via bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra kategorier: Tidens betydelse för förstagångsmödrars upplevda aktivitetsbalans, Aktiviteter av betydelse för upplevelse av aktivitetsbalans, En personlig inställning till livsomställningen och Omgivningens betydelse för aktivitetsbalans vilka bildade åtta underkategorier.  Slutsats: Återhämtande aktiviteter, aktiviteter som gav en känsla av identitet utanför modersrollen, upplevelse av god fördelning i av hushållssysslor, fritid och barnskötsel partner emellan samt engagemang i arbete och studier var av vikt för upplevelsen av god aktivitetsbalans. / Introduction: Becoming a mother is a life-changing experience that causes changes in the occupational pattern and the adoption of a new role. Research shows that women rate their occupational balance lower than the men they live with. The presence of occupational balance can create good conditions for the experience of health. Occupational balance is defined as the subjective experience of the right variation and amount of occupations in the occupational pattern.  Aim: The aim of the study was to describe how new mothers, in a relationship, experienced occupational balance during the first 6 to 18 months postpartum. Method: The study was a qualitative study with semi-structured interviews and a content analysis was applied. The informants were recruited through convenience- and snowball selection. Results: The result was presented through four categories: The meaning of time for first-time mothers experienced occupational balance, Occupations of significance for experienced occupational balance, A personal view on the change of life and The significance of the social surroundings for occupational balance. These created eight sub-categories.  Conclusions: Activities that created a sense of recovery, identity besides the role as a mother, experiences of a satisfying distribution of housework, leisure, childcare and engagement in work or studies wereas important for the experience of occupational balance.

I och med regeringens beslut om en nationell strategi för skolans digitalisering har Skolverket tagit fram två förslag för hur skolorna ska arbeta med detta. Förslagen ska bidra till att alla barn och elever ska få mer likvärdig möjlighet till att utveckla en digital kompetens. Detta innebär till exempel att alla gymnasieelever ska kunna läsa programmering. Programmering i skolan innebär att elever måste lära sig nya färdigheter inom datorvärlden. Tidigare forskning har visat på att det är svårt att lära sig programmering överlag vilket kan påverka elevernas motivation. Det krävs därför nya metoder som kan hjälpa lärare att lära ut programmering samtidigt som eleverna motiveras av det. Denna studie syftar till att undersöka om spelifiering kan vara en lämplig metod att använda inom programmeringsundervisning i gymnasieskolan, med utgångspunkt ifrån elevernas motivation, intresse och upplevd meningsfullhet. Undersökningen har genomförts genom en triangulering av ett kvasiexperiment på elever och intervjuer med lärare. Kvasiexperimentet genomfördes genom att två klasser i en gymnasieskola delades upp där en grupp fick göra uppgifter med applicerad spelifiering och en agerade kontrollgrupp. Samtliga elever fick svara på en enkät före och efter de fick göra uppgifter och utifrån enkäterna sammanställdes data som analyserades med hjälp av statistiska tester. Lärarna fick endast göra uppgifterna med applicerad spelifiering och sedan delta i intervjuer. Resultaten visar att spelifiering av uppgifterna inte gjort så stor positiv eller negativ påverkan på vare sig motivation, intresse eller upplevd meningsfullhet hos eleverna. Däremot visar resultatet från lärarna att de trodde att spelifiering kan bidra till dessa faktorer. Därför föreslås vidare forskning kring spelifiering med starkare spelelement. / The Swedish government has decided on a national strategy for the digitalization of the Swedish school and have developed two proposals on how the schools should work towards this. These proposals should contribute to all children and students’ equal opportunity to develop digital skills. This means for example that all upper secondary students should be able to study programming. Introducing programming t0 the schools means that students must learn new computer skills. Previous research has shown that it is difficult to learn programming which can affect students ’ motivation. Therefore, there is a need for new methods of teaching that can help teachers teach programming, at the same time as the students get motivated by it. This study aims to investigate if gamification can be an appropriate method to use on a programming class in upper secondary school, with the student’s motivation, interest and perceived meaningfulness in mind. This has been done through a triangulation of a quasi-experiment on the students and interviews with teachers. The quasi-experiment was done with two classes that were split in two where one group got to do tasks with applied gamification and the other group acted as a control group. All students got to answer a survey before and after the tasks and through the results from the surveys, data was analysed with help from statistical tests. All of the teachers got to do the tasks with applied gamification and were interviewed afterwards. The results show that gamification has not made a big impact on the student’s motivation, interest or perceived meaningfulness. However, the results from the teachers show that the teachers do believe that gamification can affect these factors. Therefore, further research on gaming with stronger game elements is proposed.

Med syftet att kritiskt diskutera hur kunskap från samhällsvetenskapen i allmänhet och antropologi i synnerhet skulle kunna göras mer tillgänglig för fler än akademiker undersöker denna studie i vilken utsträckning antropologiprofessorer syns i svensk printmedia. Med medialisering och meningsfullhet som teoretiskt ramverk analyseras professorernas förmåga att kommunicera sin forskning och universitetens anpassning till medielogiken. Studien fokuserar på medialiseringens påverkan på vetenskapens kommunikationsprocess och på samhällelig nivå. Empiriskt baseras studien på redaktionell svensk printmedia mellan åren 2002-2022. Den kvantitativa innehållsanalysen inkluderar 418 observationer av 27 antropologiprofessorer hos 109 tidningsutgivare. Mer än hälften av professorernas framträdanden i printmedia har varit relevanta beaktat antropologisk forskning, med en genomsnittlig frekvens på 0,89 gånger per månad. Detta kan öka antropologins signifikans genom att nå en bredare publik utanför akademiska kretsar. Studien noterar även tveksam relevans i professorernas framträdanden, ofta expertutlåtanden vid nyhetsinslag. Framgångsrik forskningskommunikation bygger på att engagera sig i sitt område utanför akademin och täcka kunskapsluckor i nyhetsrapporteringen. Studien visar ingen påtaglig skillnad i medieexponering för professorerna, varken före eller efter genombrottet av sociala medier i Sverige. Den låga graden av medialisering reser större frågor om universitetens samhälleliga roll och relevans. Genom att revidera universitetens uppdrag och inkludera meningsfullhet kan forskningens värde och betydelse kommuniceras mer effektivt och spela en aktiv roll i mötet med de utmaningar framtiden bär med sig.