Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers syn på erfarenhetspedagogik och användandet av elevers populärkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes på två skolor i områden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkätundersökning bland 57 elever på dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning säger angående erfarenhetspedagogik och populärkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte använde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Enligt elevenkäten ville eleverna att deras fritidsintresse skulle inkluderas mer i undervisningen. Anledningen, enligt pedagogerna, till att populärkulturen inte tas upp i klassrummet är många, bland annat tidsbrist. Sammanfattningsvis säger pedagogerna att läroplanen är den största anledningen till att elevers vardagsintressen inte tas upp i klassrummet. Undersökningen visar dock att det är fler underliggande orsaker som hindrar pedagogerna att involvera elevernas populärkultur i undervisningen.

Den här studien inriktar sig på hur förskollärare jobbar med ämnet kemi. Inom ämnet kemi kommer fokus att ligga på utbildning inom hållbar utveckling och hur förskollärarna skapar en intressant och meningsfull utbildning för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med de spontana stunderna med barnen, till exempel när de ska slänga mat, att berätta för barnen vart maten tar vägen sen. Vad händer med maten och hur det de gör påverkar miljön på ett meningsfullt sätt. Kvalitativ intervju har använts som metod i studien där fokus kommer att ligga på förskollärarens tankar och erfarenheter. Dessa intervjuer kommer att tolkas utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet av min studie visar på att arbetet med hållbar utveckling inte sker i den utsträckningen som förskollärarna skulle vilja. Det framkommer även att det arbete som sker inom hållbar utveckling handlar om diskussioner och samspel mellan pedagoger och barn. / This study focuses on how the teachers in preschool work with the subject chemistry. Within chemistry I have chosen to focus on education for sustainable development and how the teachers create an interesting and meaningful education for the children. The purpose with the study was to see how the preschool teachers use the spontaneous moments, for example when the children throw away food, to tell them where it goes and what will happen with it there and how this affects the environment in a meaningful way. I have been using interviews as a method, to get deeper understanding of the preschool teacher’s thoughts of sustainable development. These interviews were looked at from a chosen perspective, which in this study is the pragmatic perspective. The result of my study is showing that the work with sustainable development is not happening in the scale that the preschool teachers wants to. Another showing pattern is that the work with sustainable development lays in the discussions and interactions between the teachers and the children.

<p>Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. </p><p>Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget. </p><p>Att introducera det meningsfulla lärandet via den problembaserade metoden på grundskolenivån måste ske med varlig och pedagogisk fingertoppskänsla, där läraren successivt trappar ner den traditionella lärarstyrningen till förmån för den handledande funktionen som då tilltar i motsvarande grad. Det meningsskapande lärandets inriktning på en aktivering av elevens hela utvecklingspotential kan initialt utgöra ett markant hinder i lärandet, men när denna motsträviga attityd hos den genomsnittliga eleven väl har övervunnits och denna istället har övergått i en känsla av lärandefrihet, då blir elevaktiveringen istället lärandeformens stora tillgång och resurs.</p>

Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget. Att introducera det meningsfulla lärandet via den problembaserade metoden på grundskolenivån måste ske med varlig och pedagogisk fingertoppskänsla, där läraren successivt trappar ner den traditionella lärarstyrningen till förmån för den handledande funktionen som då tilltar i motsvarande grad. Det meningsskapande lärandets inriktning på en aktivering av elevens hela utvecklingspotential kan initialt utgöra ett markant hinder i lärandet, men när denna motsträviga attityd hos den genomsnittliga eleven väl har övervunnits och denna istället har övergått i en känsla av lärandefrihet, då blir elevaktiveringen istället lärandeformens stora tillgång och resurs.

This Independent work is about testing a method to create meaningful learning and a deeper comprehension in matter of basic hairdressing techniques. I got the idea for this method by reading literature related to my education to become a teacher for hairdressers, the new schoolreform and from my own experience of a teaching method that I saw an opportunity to develope. My teaching method was based on first teaching the pupils the basic techniques, and then give them an assignment were they were to find out their own final result by using a picture for inspiration. They were given an assignment description with certain frames but with freedom of choice how to get to their own final result. By making a job description and a headdrawing to show how the work should be done, and during the process try different ways to achieve the best result, my idea was that a deeper understanding and a feeling of meaningfulness would appear. The result shows that the pupils by freedom within frames experienced meaningful learning and thereby deeper understanding when it comes to basic hairdressing techniques. They also developed skills to write, evaluate their own work and to try new paths for further learning. The conclusion is that this teaching method can be used to achieve the goals according to the be changed and added on to develop the method further, but it is a good foundation as a starting point. / Utvecklingsarbetet i form av ett undervisningsförsök handlade om att försöka skapa meningsfulla lärsituationer och ge djupare förståelse för frisörens grundläggande tekniker. Idén till undervisningsförsöket fick jag genom den valda litteraturen från lärarutbildningen, styrdokumenten samt egna erfarenheten av ett undervisningssätt som jag såg möjligheter att utveckla. Undervisningsförsöket gick ut på att ge eleverna grundteknikerna och utifrån dem ge dem i uppgift att själva hitta ett mål, med en inspirationsbild till hjälp. De fick en uppgiftsbeskrivning, men med frihet att själv hitta vägar att nå sitt mål. Genom att göra en arbetsbeskrivning och en huvudskiss på hur arbetet skulle gå till väga, och under processen prova sig fram till det bästa sättet att nå sitt mål, var tanken att djupare förståelse och en känsla av meningsfullhet skulle uppnås. Resultatet visar att eleverna upplevde att genom frihet inom ramar gav ett meningsfullt lärande och därmed större förståelse för frisörens grundläggande tekniker. De utvecklade även förmågan att skriva, utvärdera sitt eget arbete och pröva nya vägar för fortsatt lärande. Slutsatsen är att detta undervisningssätt kan användas för att uppnå målen i styrdokumenten för Hantverk och Hantverk-Frisör 1 (GY 11 Skolverket). Det finns saker som kan ändras och läggas till för att utveckla undervisningsförsöket ytterligare, men är en god grund att utgå ifrån.

Svensk grammatik och läroböcker har länge haft ett mycket nära förhållande. Hur läroböcker i svenska väljer att presentera grammatik blir därför en relevant faktor för svenska elevers grammatikkunskaper. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur tre läroböcker i svenska för högstadiet, årskurs 8, har valt att förhålla sig till innehåll, disposition, exempel, uppgifter, grafisk utformning och texternas stil. I analysen av läroböckerna studeras även grammatikens utformning ur ett lärandeperspektiv – där huvudfrågan är om läroböckernas uppläggning och utformande mynnar ut i ett bestående lärande. Läroboksanalyserna inspireras av tidigare läroboksforskning genomförd av bland annat Ulla Ekvall, men även av skolgrammatikforskare som Bengt Brodow, Lena Boström och Gunlög Josefsson. De tre läroböckerna som analyseras är ESS i svenska för årskurs 8, Svenska i dag för samma årskurs och Portal Grundbok för årskurs 7–9. Uppsatsens resultat visar att läroböckerna i stor utsträckning har ett genomtänkt och anpassat innehåll med fungerande exempel och uppgifter. Ett meningsfullt lärande är alltså fullt möjligt med grammatikundervisning som har sin utgångspunkt i dessa tre läroböcker.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse och ökad kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger i dagens särskola planerade och genomförde sin undervisning för att öka motivationen till elevernas lärande genom differentierad undervisning. Som teoretiska utgångspunkter har det sociokulturella perspektivet, relationskompetensen samt KASAM-begreppet använts. Tio intervjuer av semistrukturerad modell genomfördes med åtta speciallärare samt två specialpedagoger som arbetar i särskoleverksamhet. Som analysmetod valdes tematisk analys. Resultatet i analysen visade tre huvudteman, vikten av samhörighet och en känsla av sammanhang som motivation för elever i särskolan, differentierad undervisning - en förutsättning för meningsfullt lärande samt svårigheter med att arbeta med differentierad undervisning. Resultatet i studien visade en samstämmighet mellan lärarna och forskningen där ett sociokulturellt perspektiv på lärande, relationskompetens tillsammans med inkludering och differentierad undervisning har en avgörande roll för elevers känsla av sammanhang (KASAM), motivation och lärande. Studiens resultat belyser även andra betydelsefulla faktorer som framkom för att skapa motivation. Speciallärarens utbildning och erfarenhet bidrar till att möta och anpassa undervisningen till varje elev utifrån deras behov inom den specialpedagogiska verksamheten.

Valet vi gjorde gällande undersökningsområde grundar sig i att vi båda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vårt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen för elever med SVA. Vi ville också undersöka vikten av meningsfulla lärandesituationer samt betydelsen relationen har mellan läraren och eleven. För att uppnå detta syfte mötte vi klasslärare, SVA lärare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet som framkommit är tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom ämnet SVA. Klasslärarna har för lite kompetens inom ämnet, kommunen avsätter för lite pengar och tiden är för knapp. Rektorerna har liknande visioner inför framtiden, de vill att kommunen ska öppna ögonen och inse att behovet av SVA undervisning är stort och ständigt ökar. Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut i skolan och genom tidigare forskning fick vi en vision om hur den bör se ut.

Denna kvalitativa studie grundar sig i syftet att undersöka vad meningsfull undervisning i detnaturvetenskapliga klassrummet innebär ur ett lärar- och elevperspektiv i årskurs 4–6. Vilka metodersom engagerar eleverna och som lärare använder eftersom studier visar att ämnet inte engagerareleverna då de har svårt att se syftet med undervisningen. I studiens teoretiska bakgrund har verktygetKASAM – känsla för sammanhang använts i kombination med begrepp kopplat till meningsfulltlärande för att ge stöd till resultatet som studien genererar. Studiens två frågeställningar som besvarasär, vad beskriver lärare skapar ett meningsfullt lärande för elever i naturvetenskapsundervisning samtvad upplever elever är meningsfullt för dem. Datamaterialet består av inspelat intervjumaterial somsamlades in genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppintervjuer. Det inspeladeintervjumaterialet transkriberades och bearbetades med stöd av en tematisk analys. Resultatet visar attundervisningsmetoder som lärare och elever upplever engagerar bör vara varierade, aktiva och erbjudavisuella representationer. Lärare upplever även att koppla undervisningen till ett större sammanhang ärviktigt. Med koppling till vad som påverkar elevernas engagemang lyfts det ur båda perspektiven attlärarens engagemang och dagsform spelar en viktig roll där det anses betydande att tydliggöraundervisningens syfte. Lärarna beskrev även att eleverna har en påverkan på varandras engagemang.Resultatet av denna kvalitativa studie kan vara till stöd för befintliga samt blivande lärare inomnaturvetenskapsämnena för att möjliggöra en klassrumspraktik i undervisningen som för elevernaanses meningsfull.