No description available.

För att främja fysisk aktivitet finns det en arbetsmetod som heter Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Det är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården, tillsammans med externa aktörer, kan främja fysisk aktivitet hos individer. Med hjälp av FaR kan kostnader för läkemedel reduceras, biverkningar av mediciner minskas och patienters rehabilitering ge snabbare resultat. Syftet med studien var att beskriva psykosociala upplevelser hos patienter som förskrivits FaR. För studien valdes en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades. Patienterna upplevde FaR antingen positivt eller negativt. Positiva upplevelser var bland annat ökad ork och en känsla av minskade krav som bildade en pol som benämndes ”Upplevd meningsfullhet”. Patienterna upplevde även att de efter förskrivningen kunde inspirera andra till att bli mer fysiskt aktiva och på så vis skapa en bredare umgängeskrets. Negativa upplevelser var exempelvis känsla av tristess och känsla av misslyckande och de bildade motpolen ”Upplevd otillfredsställelse”. Åldern var en viktig faktor för hur receptet upplevdes och därför önskade patienterna ett mer individanpassat recept. Trots att det enbart ingick fyra intervjuer i studien framkom det att det fanns brister när det gällde mervärden som patienterna förväntades vinna av FaR. Studien kan ses som en grund för fortsatt forskning inom området med fokus på individanpassat recept.

I detta examensarbete granskas ett digitalt läromedel i svenska för årskurs 4–6 med syfte att påvisa vilka uppgiftskulturer som speglas i läromedlets uppgifter till eleverna. Med uppgiftskulturer menas inom vilka kategorier som uppgifterna till eleverna tillhör. I denna granskning används Sten-Olof Ullströms (2009) definitioner och kategoriseringar av uppgiftskulturer som är uppgifter som läskontroll, uppgifter som flykt från texten och uppgifter för att dikta vidare. Under teori och tidigare forskning skrivs uppgifter som flykt från texten om till definitionen uppgifter med text som utgångspunkt. Vidare är syftet även att analysera de digitala mervärdena och kriterier för ett teknikstött lärande. De digitala mervärdena belyser huruvida det digitala läromedlet utnyttjar möjligheter som en tryckt lärobok inte har. Kriterier för teknikstött lärande fokuserar på interaktivitet, återkoppling, narrativa former, individanpassning, samarbetsformer samt på metakognitivt lärande. Analysen visar på att de dominerande uppgiftskulturerna är att eleverna möter uppgifter som läskontroll och uppgifter med text som utgångspunkt. Resultaten visar även att det enskilda arbetet är det mest frekvent förekommande gällande vilka arbetsformer eleverna uppmanas att arbeta i. Huvudslutsatsen presenterar att läromedlet är en bok på burk då det inte utnyttjar de möjligheter som finns gällande ett digitalt läromedel. Uttrycket ”en bok på burk” (s.230) kommer från Peter Gärdenfors (2010) beskrivning att det digitala läromedlet enbart skulle vara en digital version av en tryckt lärobok.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare använder digitala verktyg i samband med undervisning för språkutveckling, samt vilka eventuella pedagogiska mervärden en sådan användning kan medföra för förskollärare och barnen. Undersökningen syftar även till att identifiera faktorer som påverkar användningen av digitala verktyg. Digitala verktyg i denna undersökning handlar till exempel om Ipad, appar, dator, projektor, bee-bot, green screen och tv. För att generera dataunderlaget har intervjuer och observationer genomförts. Dataunderlaget består av åtta intervjuer med förskollärare och fyra observationer av förskollärares språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. Det genererade dataunderlaget har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv som gett mig kategorier vilket presenteras som rubriker i resultatkapitlet. Resultatet i undersökningen visar hur förskollärarna använder digitala verktyg och de fem pedagogiska mervärdena som förskollärarna vill uppnå genom användningen av digitala verktyg. De pedagogiska mervärdena som framkommer är externa experter, samarbetslärande, multimodala stöd, datalogiskt tänkande och aktualitet. I resultatet kommer det även fram faktorer som påverkar förskollärarnas språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. De faktorer som kommit fram är tillgång till digitala verktyg och förskollärarnas digitala kompetens och attityd till digitala verktyg. Vidare har kopplingar mellan resultaten och tidigare forskning gjort vilket diskuteras i diskussionskapitlet. Avslutningsvis kommer en sammanfattande slutsats där jag knyter samman arbetet.

Digitala läromedel används alltmer i den svenska skolan och förändrar elevers inlärningsmiljö. Forskning har visat på att det digitala läromedlet har många fördelar gentemot det analoga när det kommer till representation, interaktion och social positionering, men forskning har visat på det digitala läromedlets brister och tillkortakommanden när det kommer till att läsa informativa texter digitalt. Forskning visar också att med digitala läromedel så försvinner handskriften, som är till stor hjälp för att viska lagra det vi arbetar med i minnet. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om hur elever i årskurs 4 upplever lärandet med hjälp av digitala och analoga läromedel. Erfarenheter från 6 elever i årskurs 4 har belysts med hjälp av öppna intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att återkoppling till elever, orientering i text i de båda läromedelstyperna och att särskilda uppgifter föredras på grund av bekvämlighet. Elevers behov av god och forskningsbaserad återkoppling samt den digitala textens svårigheter diskuteras. Vidare forskning behövs om yngre elevers upplevelser av läromedel, men då med ett perspektiv som också fokuserar på elevers motivation till olika läromedel och uppgifters utformning i de olika läromedlen.

Purpose: In this project work, the purpose is to perform an LCA as well as an LCC on two concept preschools, one with a wooden frame and one with a concrete frame. The result from the LCA is going to highlight, which of the building frames have the lowest environmental impact. In addition to the environmental impact, the project work  is going to include indoor climate together with energy use to get a broader view of the building’s overall performance. Method: This project work is in collaboration with Futurum Fastigheter i Örebro AB, where the authors have been instructed to perform an LCA on two concept preschools. One preschool has a wooden frame and the other has a concrete frame. The objective is to find out which of the buildings has the largest environmental footprint. In addition to this, the authors have evaluated an LCC together with an additional value tool. There are many tools to analyze the consequences from an environmental as well as an economic perspective. The report includes an LCA, LCC and an additional value tool. Result: The results show that the impact on CO2e/m2 for Bettorp was lower than Silva. Furthermore, the comparison between both preschools illustrated that Bettorp had lower emissions in all greenhouse categories except for carbon storage. The additional value tool portrays positive values for each preschool, although they differ. Conclusion: With the help of the software "One Click LCA" and "Visualisering och kvantifiering av mervärden vid energieffektivisering i offentlig sektor", the questionnaire has been answered and they all point to the wooden frame having a less environmental impacts along with a lower social cost of coal. The additional value tool was answered with the help of three employees at Futurum Fastigheter i Örebro AB. One of the participants concluded that there was no difference with regard to additional value between the preschools. The other two participants agreed that the preschool with a wooden frame provided a higher additional value compared to the other preschool.