Studiens syfte är att undersöka när elever i grundskolan kan tillgodogöra sig sin metakognitiva förmåga och att belysa vilka färdigheter som behövs utvecklas i denna process. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som följer: När i sin fysiologiska och psykologiska utveckling kan elever använda sin metakognitiva förmåga och kan pedagoger påverka så att elevers metakognitiva förmåga utvecklas? Hur i så fall? En kvalitativ undersökning i form av intervjuer användes och totalt djupintervjuades fem speciallister inom områdena neurofysiologi, psykologi och pedagogik. Utöver detta intervjuades 4 pedagoger angående hur de arbetar med utvecklandet av den metakognitiva förmågan hos eleverna. Detta sammankopplades sedan med litteratur och aktuell forskning inom ovan nämnda områden. Vi har valt att använda oss av Vygotskijs kulturteori ur ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att belysa vårt arbete. Några av våra speciallister framhåller att den metakognitiva förmågan tidigast kan vara färdigutvecklad först vid 20-25 årsålder. Detta resultat visar även en stor del av vår litteratur på. De andra två av speciallisterna säger att utvecklingen av denna förmåga kan ske tidigare, men är beroende av hjärnans fysiologi samt stöttning av omgivningen. Alla framhåller hjärnans plasticitet och att det finns individuella skillnader beroende på arv och miljö och att vi idag inte säkert vet vilken kapacitet hjärnan har eller om det kan sägas att den någon gång är färdigutvecklad. Studiens resultat pekar på att det finns avgörande färdigheter som behövs för att kunna använda sin metakognitiva förmåga och att det finns olika faktorer som påverkar användandet av den. Färdigheterna är bl.a. arbetsminne, impulskontroll, koncentration och självreglering av känslor m.m. Vygotskij framhåller vikten av leken för att utveckla dessa färdigheter i samspel med andra. Faktorer som påverkar är genetiskt arv, uppväxtmiljö, stress, kost, motion, fantasi, krav på prestation m.m. Pedagoger och specialister vittnar, helt i linje med litteraturen som används i studien, om vikten av att arbeta med anknytning, återkoppling, repetition, meningsfullhet, lustfyllhet, samt att detta arbete bör vara prestations- och stressbefriat. Därtill bör ett multimodalt inlärningssätt med stora inslag av kultur och utmaningar användas för elevens utveckling av den metakognitiva förmågan.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att motverka de svårigheter som förekommer. Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att motverka de svårigheter som förekommer. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner. Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation.

<p>Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.</p>

Den här studien diskuterar självbedömningens roll utifrån ett lärarperspektiv. Självbedömning är en av två underkategorier till formativ bedömning, den andra är kamratbedömning. Formativ bedömning är ett förhållningssätt som blivit allt vanligare, där lärarens uppgift är att göra sin bedömning utifrån en elevs kunskaper över tid och inte enbart utefter ett provtillfälle. Syftet var att redogöra för hur läraren kan använda DiNO i att stödja elevers självbedömning samt att redogöra för hur de matriser DiNO har i sina uppgifter kan vara användbara verktyg. Syftet besvaras genom följande frågor: redogöra för hur läraren enligt DiNO kan stödja elevers självbedömning samt redogöra för hur matriserna i DiNO:s uppgifter kan vara användbara verktyg för att stödja eleven. Utöver syftet diskuteras även lärarens möjligheter samt svårigheter till att introducera självbedömning för elever.  Urvalet består av citat tagna från DiNO:s lärarhandledning som heter ”Att bedöma för lärande i naturorienterande ämnen”. Utifrån den gjordes en värderande textanalys, vilket genomfördes med hjälp av analysfrågor som anpassades efter studiens syfte och frågeställningar.  Resultatet visar att lärarens stöttning är av stor betydelse för hur eleverna kommer att ta till sig kunskapen om hur en självbedömning utförs, samt hur verktyg kan vara användbara. Detta då eleven lär sig att utföra en bedömning på sin egen arbetsinsats, vilket leder det till att eleven övar upp sin kognitiva förmåga. Det i sin tur leder till att eleven tänker över sitt eget tänkande, det vill säga utvecklar ett metakognitivt tänkande. Som ett resultat av detta blir eleven inte beroende av lärarens återkoppling i samma utsträckning, istället tar eleven ansvar för sitt eget lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever uppfattar återkoppling från lärare. Frågeställningarna är följande: · Vad uppfattar elever är positivt med återkoppling? · Vad uppfattar elever är negativt med återkoppling? För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en enkät med 430 elever i årskurs 8 och årskurs 9. I enkäten fanns en öppen fråga och svaren på denna utgör underlaget för analysen i vår studie. Den metodiska ansats som används i studien är fenomenografisk då den försöker svara på frågan hur elever uppfattar återkoppling. Resultaten visar att elever beskriver att det positiva med återkoppling är att de får veta sitt nuläge, vad de behöver förbättra och utveckla, att den förenklar lärandet samt att den skapar trygghet och motivation. Det negativa uppger de är att den tar tid från lektionen, är för svår, skapar osäkerhet och press samt att återkopplingen ges vid fel tillfälle.

Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.

Denna uppsats behandlar utförandet av drillarna i Alexander Skrjabins nionde pianosonat Black Mass. Teorier om flow tillämpas under instuderingsprocessen av verket, vilket skapar nya alternativa tillvägagångssätt mot en mer effektiv övningsmetodik. Introspektion genom metakognitiv loggbok ger en psykologisk inblick i skapandeprocessen. Tre frågor besvaras skriftligt efter varje övningstillfälle under en månads tid. Dessa frågor är: Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig det? Det insamlade materialet används för att analysera påverkan av flow-teorier och användandet av loggboksanteckningar. En fördel med en kvalitativ studie är att den enskilda individen kan få en tydligare bild av vad hen upplever av undersökningen. I resultatet tydliggörs detta genom att påvisa effekter av förändring både mentalt och rent pianotekniskt i loggboksanteckningarna. Därmed vittnar resultatet om introspektionens fördelar i strävan efter mer flow i pianospelet.

No description available.

Kunskapsöversiktens syfte är att ge svar på läsundervisningens didaktiska struktur somgynnar elevers läsutveckling. Skolinspektionens granskning pekar på att kunskaper kringvilka förmågor som ska läras ut till eleverna saknas. Därför ämnar vi med denna översikt attbidra med kunskaper med hjälp av studier om vad som präglar svenskundervisning sombidrar till optimal läsförståelse och läsutveckling. Med detta vill vi även visa hur ensvensklärare kan arbeta explicit med läsförståelsestrategier i undervisningen med fokus påtextinnehållet och läsbearbetning.Denna systematiska kunskapsöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar och studier.Urvalet av artiklarna genomfördes genom kedjesökningar inom ramen för läsutveckling ochläsförståelsestrategier som inriktar sig på framförallt mot årskurs 7-9.Resultatet visar att högpresterande elever använder sig av betydligt fler lässtrategier och ärbetydligt mer metakognitivt medvetna om sin läs- och lärprocess. Därför börläsundervisningen där explicit lässtrategiundervisning ske i samband med textsamtal somvisat sig främja elever med sämre läsförståelse. Vidare visar resultatet att undervisning omlässtrategier bör vara en aktivitet som läraren kontinuerligt undervisar om och bör därför inteanses som ett isolerat undervisningsämne. Att undervisa i läsförståelsestrategier som bidrartill metakognitiva kunskaper är också fördelaktig då elever kan medvetet utnyttja dessaverktyg som gynnar läsutveckling.

Abstract/SammanfattningProblemområdeFör elever med funktionsnedsättningar är behovet av informations- och kommunikationsteknik många gånger störst och ibland även en förutsättning för att eleverna ska nå målen i sin utbildning. Lärare i grundsärskolan arbetar mycket med att finna lämpliga redskap och metoder som leder till lärande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgänglig. Surfplattan har fått ett genombrott i den svenska skolan. Då den anses ge eleverna nya förutsättningar till lärande och utveckling, medför detta att elever inom grundsärskolan får nya möjligheter att utforska och utmana sitt lärande. Syfte och preciserade frågeställningarStudien syftar till att bidra till kunskapsutveckling om hur och när elever i grundsärskolan använder surfplattan som redskap i sitt lärande och sin utveckling. Studien vill också lyfta fram faktorer som enligt forskning anses betydelsefulla för lärande och utveckling. Frågeställningar:•Hur arbetar eleverna med surfplattan?•I vilka lärsituationer använder eleverna sig av surfplattan? •På vilket sätt bidrar lärare och kamrater till lärande och utveckling hos den enskilde eleven?Teoretisk ramStudien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som bygger på Lev Vygotskijs grundläggande teori om att lärande och utveckling sker genom samspel och interaktion med rätt redskap/resurser och i rätt sammanhang, samt i en situerad kontext, som i denna studie i klassrummet på en grundsärskola. Denna teori har vidareutvecklats av forskare, bl.a. Strandberg, Säljö och Dysthe som omnämns i den teoretiska förankringen.MetodFör att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts i en klass inom grundsärskolan. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom metodtriangulering och innefattar intervjuer, deltagande observationer, informella samtal och fältanteckningar. I studien har sex observationer vid olika lektionstillfällen utförts och två specialpedagoger har intervjuats. Syftet med att välja kvalitativa metoder för undersökningen var att hitta eventuella variationer att ställa mot varandra i en diskussion. Resultat med analysResultatet visar att surfplattan används av eleverna som ett medierande redskap. Eleverna använder surfplattan för att tolka och kommunicera omvärlden och därmed ökar förutsättningarna för dem att vara delaktiga i sitt lärande. Specialpedagoger och elever utgör viktiga mediatorer för den enskilde elevens lärande. Eleven approprierar kunskaper och färdigheter genom att samspela med omgivningen och surfplattan. Jag har funnit att de vuxnas medvetenhet om effekterna av de metakognitiva processerna bidrar till att elevernas lärande utvecklas och har betydelse för om surfplattan ska vara ett framgångsrikt medierande redskap. Resultatet i studien indikerar på, att då eleverna använder surfplattan påverkas deras motivation som i sin tur inverkar på deras uthållighet, engagemang och deltagande.KonklusionSurfplattan är ett redskap som kan bidra till att göra undervisningen mer tillgänglig för elever i grundsärskolan. Om surfplattan ska vara ett framgångsrikt redskap för eleverna i grundsärskolan måste den ses i samspel och interaktion, i rätt sammanhang och i en situerad kontext. Begrepp som metakognition, mediering och appropriering har betydelse för elevernas lärprocesser och bör stå i fokus. Implementering Såväl tidigare forskning som studiens resultat visar att surfplattan är till gagn för grundsärskoleelevernas lärande och utveckling. Surfplattan förenklar möjligheterna att tillgodose individuella behov genom dess utformning, inbyggda utrustning och det stora utbudet av program som finns. Förutsättningar för olika slags kommunikation öppnas upp via surfplattan och underlättar elevernas deltagande och möjligheter till interaktion och samspel. NyckelordAppropriera lärande, grundsärskola, medierande redskap, metakognitiv förmåga, surfplatta