Emmaboda glas grundades år 1919 och med att tillverka planglas. Idag är de helägda av Saint-Gobain och tillverkar inte längre glas från grunden utan bearbetar enbart planglas. Målet med arbetet är att kartlägga energiåtgången per producerad kvadratmeter glas baserat på vilka processer de genomgår. De största energiförbrukarna på Emmaboda glas är tre eluppvärmda ugnar och det blir utgångspunkten för hur glaset ska kategoriseras. Glaset kategoriseras i tre grupper och energiförbrukningen per grupp beräknas med minsta kvadratmetoden. Det finns en stor mängd mätdata i form av elförbrukning och producerad mängd glas att tillgå och den analyseras för att sedan härledas till önskad produkt. I arbetet tillämpades ett beräkningsprogram för att lösa problemen numeriskt. En viktig förutsättning för denna metod är att produkterna har olika energiförbrukning i förhållande till producerad mängd, eftersom de annars blir svårt att göra en uppdelad energikartläggning för varje produkt om två olika produkter har likartade energiförbrukningar.

Inre tal är ett sätt att tänka som innebär tänkande i form av ord, det vill säga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tänkande utvecklas i ungefär 7-årsåldern och att barn innan dess tänker i visuell form. Då barn övergår till att tänka i fonologisk form använder sig barn under en period av både visuella och fonologiska strategier, men övergår sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestående av omgångar med bilder som representerar ord som antingen är fonologiskt lika, visuellt lika, långa eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sådant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder på fonologisk, visuell eller både fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet. Dock visar inte testet nödvändigtvis den beskrivna utvecklingen utan kan visa att en fonologisk minnesstrategi börjar användas tidigare än i 7-årsåldern och att en visuell strategi kan användas även efter att inre tal blivit den huvudsakliga metoden. I uppsatsen undersöks även om det påverkar resultatet på ett sådant minnesspanntest om deltagarna under testet får svara på vilka minnestekniker de har använt sig av. Detta påverkar resultatet på testet på så sätt att deltagarnas prestation på testet försämras.

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleålderns språkliga utveckling. Syftet var även att undersöka hur pedagogers och föräldrars engagemang kan bidra.  Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökning på två förskolor med olika förutsättningar. Därefter har sedan jämförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har även gjorts enkätundersökningar där föräldrar och pedagoger har fått ge sin syn på hur de upplever att barn påverkas och utvecklas av sagor. Bland svaren har bl.a. pedagoger bidragit till examensarbetet med olika idéer på hur man kan locka barn till sagoläsning på ett pedagogiskt sätt. Det har genomgående under arbetets gång visat sig hur sagans betydelse, och flera olika roller, påverkar barnets språkliga utveckling men även hur sagan påverkar barnets självkänsla, trygghet, koncentration, nyfikenhet och fantasi. Det som lärts är vikten av att vara tydlig  likväl mot enspråkiga barn som flerspråkiga barn och att pedagogen är observant på att uppfatta barnets förståelse språkligt.

Alltsedan de stigande sjukfrånvarotalen under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har olika aspekter av sjukskrivningsprocessen belysts i forskningen. Relativt lite har dock undersökts om de sjukskrivnas egna upplevelser. Syftet med föreliggande studie var att utifrån ett processinriktat perspektiv studera långtidssjukskrivnas erfarenheter och upplevelser av kontroll och handlingsutrymmen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex individer som befunnit sig i sjukskrivning i minst 180 dagar bearbetades genom Grundad Teori. Av analysen framgick att de långtidssjukskrivna upplevde kontrollförlust kopplad till sin sjukdom och regelverket i rehabiliteringsgången. Vidare kände de kontrollförlust i mötet med vård- och myndighetsutövare. Slutligen upplevde de kontrollförlust genom att deras tid förvaltades av andra. Långtidssjukskrivnas upplevelser kan därmed förstås utifrån begränsade handlingsutrymmen i både tid och rum.

Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genom en kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik i den dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv och sociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under fem tillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolan använde sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften. Genom barnens samspel med varandra eller tillsammans med pedagogen formades det musikaliska aktiviteter hos barnen. Under observationstillfällena använde sig barnen och pedagogerna av musiken både vid planerade musikaliska aktiviteter och mer spontana musikaliska aktiviteter. I resultatet delade vi även in observationerna i dessa två teman: planerade musikaliska aktiviteter och spontana musikaliska aktiviteter. Sedan analyserade vi resultatet utefter vilket syfte aktiviteterna skulle kunna ha vid de olika situationerna. Vårt arbete kan användas utav pedagoger för att de själva ska få syn på eller reflektera över sin musikverksamhet på förskolan.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lärare i grundskolans tidigare år har om elevers lärstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nå fram till alla elevers lärstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien användes en kvalitativ ansats och jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lärare i år 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade på lärarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nå fram till elevernas olika sätt att lära på. Lärarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska få arbeta på olika sätt eftersom alla elever tycker att olika saker är roliga. För att se vad eleverna kan i olika ämnen lyssnar lärarna på eleverna i undervisningen men använder sig även av skriftliga examinationer och tycker att det är ett bra sätt för de tystlåtna eleverna att få visa vad de kan.  Av resultaten framkom det att lärarna tycker det är enklast att tillgodose de tre intelligenserna som mest liknar den traditionella undervisningen och dessa tre intelligenser är lingvistisk intelligens, logisk-matematisk intelligens och den spatiala intelligensen. Den kroppslig-kinesteiska intelligensen var något alla lärare tyckte var svårt att tillgodose på grund av utrymmesbrist och den musikaliska intelligensen var den som det var mest delade meningar om bland lärarna. De två sista intelligenserna, intrapersonell intelligens och interpersonell intelligens tillgodoses till största del genom speciella punktinsatser och inte enligt någon planerad metod.

<p>Problematiken för anskaffning av standardsystem inom en verksamhet kan bli omfattande,</p><p>särskilt ifall företaget tar förhastade beslut, och därmed blir anskaffningen en belastning</p><p>istället för tvärtom. Metodutvecklingen för anskaffningen av standardsystem är ett område</p><p>som inte är utforskat i stor utsträckning. Idag finns det en generell metod som används vid</p><p>anskaffning av standardsystem. Metoden kallas för SIV-metod (Standardsystem i</p><p>verksamheter) och har utvecklats av bl.a. Anders G. Nilsson i samband med ett projekt som</p><p>drevs inom institutet V i Stockholm i början av 1990-talet. SIV-metoden har inte utvecklats</p><p>färdigt och behöver därför prövas i fler praktiska fall. Syftet med denna uppsats är ta fram</p><p>metoden och pröva den i praktiken för att se hur pass användbar den är. Vi har arbetat med</p><p>företaget Koneo i Växjö som är ett IT - relaterat företag och har varit i behov av att</p><p>anskaffa ett standardsystem som i deras fall handlade om ett kundvårdssystem, CRM</p><p>(Customer Relationship Management).</p><p>I vår studie har vi tillämpat SIV-metoden för att se hur användbar den är i praktiken. Efter</p><p>genomgånget projekt kan vi konstatera att metoden är användbar i den mening att den ger</p><p>vägledning och tar vara på de grund delar som ingår i processen vid anskaffning av</p><p>standardsystem.</p> / <p>The problems that occur when obtaining or realising Standardsytem within an organisation,</p><p>can be exhaustive if the enterprise rushes to a desicion. Furthermore, this practical</p><p>application could be a burden instead of an opportunity. The method for obtaining realising</p><p>a standardsystem is an area that has not been studied to any greater extents. In the present,</p><p>the SIV-method (SIV: Standardsystem in business) is a general method used in the</p><p>relization of a standardsystem. The SIV-method has been developed by amongst others,</p><p>Anders G. Nilsson, in a project assigned by the V institute in Stockholm, Sweden. The</p><p>reason for this thesis is that the SIV-method is not considered complete and therefore we</p><p>will attempt to investigate this in a practical case. The purpose of this thesis is to test the</p><p>Siv-method in an organisations process for acquiring a standardsystem.</p><p>This research is co-operated in with the enterprise of Koneo. That is in need of a</p><p>standardsytem that concerns and operates the intergration of a Customer Relation</p><p>Managment system, CRM- system. After accomplishing our project we can establish that</p><p>SIV-method is useful, by means of that it takes into consideration main parts of the process</p><p>when obtaining a standardsystem.</p>

Syftet med uppsatsen är att sammanställa och analysera utvalda delar av den svenska forskningen om motstånd mot jämställdhetsarbete inom arbetsorganisationer. Detta görs i form av en kunskapsöversikt för att skapa en mer övergripande bild av forskningsområdet. Med en teoretisk utgångspunkt i kritisk diskursanalys har jag tillsammans med analysmetoden ’What’s the problem represented to be?’ undersökt mitt insamlade material. Fokus i analysen har varit hur motstånd beskrivs i tidigare forskning, hur ’problemet’ framställs, vad som lämnas oproblematiserat, samt vilka konsekvenser en viss problemrepresentation medför.  Av resultatet framgår att motstånd i den tidigare forskningen framställs på flera olika sätt. Exempelvis beskrivs kunskapsbrist, resursbrist och otydlighet vara anledningar till varför en organisation inte kan arbeta med jämställdhet. Samtidigt framställs jämställdhet som någon alla vill ha, men som ingen egentligen vet innebörden av. Jämställdhetsarbete framställs som otydligt, rörigt och komplext, vilket leder till att jämställdhetsarbete förväntas vara detsamma. Att konstruera och framställa jämställdhetsarbetet som för svårt för att arbetas med, kan förstås som ett motstånd mot jämställdhetsarbete. Att jämställdhetsarbete kommer möta motstånd framställs som vedertagen kunskap och något som är viktigt att vara medveten om. Trots den utbredda kunskapen om motstånd är avsaknaden av strategier och metoder för att hantera motstånd stort.  Min tolkning är att det övergripande problemet med de olika framställningarna av motstånd mot jämställdhetsarbete, är att varken ’problemen’, förändringarna eller lösningarna problematiserar relationen mellan könen. Snarare reproducerar och upprätthåller problemrepresentationerna en asymmetrisk maktrelation mellan könen. I den tidigare forskningen framställs motståndet mot jämställdhetsarbete som förklaring till varför mål om jämställdhet inte nås i organisationer och samhället. Jag menar däremot att det inte är motståndet i sig som bör ses som förklaringen till ouppnådda mål. Istället bör själva avsaknaden av metoder och strategier för att bemöta och hantera motståndet, förstås som den främsta förklaringen till varför målen om jämställdhet inte uppnås. Ska mål om jämställdhet nås i organisationer och samhället, räcker uppenbarligen inte kunskap om motstånd för att möta motstånd. / 3M, Metoder Mot Motstånd

The construction industries are relatively conservative type of business that takes a long time to adjust for new methods and embrace new ideas. It dose not matter if the new method seems to be an improved method as long as it is new and untried. Construction companies are reluctant to change form a longtime working method to a relatively unknown method. The purpose with our report is to perform an evaluation of BeWi construction method. Our goal are to present the generally opinion about BeWi from the contractors that has been in contact/worked with the method. We also want to know from the contractor’s point of view if BeWi and the method measure up to the standards that are presented by BeWi and if they believe that improvements need to be done. Our progress up to the final report has consisted of three parts [1]Field studies [2]Interviews [3]Literary studies We started out with field studies where we took notes and observed all the included working phases on the construction site when using the BeWi method. Also during our field studies we ourselves tried working with the method for a more close experience of the work environment. As conclusion we can say that BeWi construction method undeniable are an easy- going and working method that improves the work environment for the construction workers and also has the potential that can lead to better results. The system is based on a new kind of method which can lead to complications during the first times working with it, but the commissioning period relatively short. From an economical point of view the material costs are higher than a regular wooden foundation but we believe that you can compensate this in the long run with the low energy costs that this system gives.