Under år 2015 har media haft skriverier om flyktingkrisen i Europa och Sverige. Det har lagts fram som en av de största flyktingkriserna genom svensk historia på grund av mängden som anlänt. Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingtillströmningen i Sverige har på-verkat socialarbetare inom ensamkommande barn i Norrland privat och yrkesmässigt samt vilket stöd socialtjänsten har erbjudit dessa yrkesverksamma i situationen. För att svara på syfte gjordes en kvalitativ studie med sju intervjuer med socialsekreterare. Materialet som har samlats in har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket lett till ett innehållsrikt resultat som har analyserats genom fyra olika teorier. Teorierna täcker in flera aspekter inkluderat micro-, meso- och makro-nivå, för att skapa en helhetsbild vilket framkommit i intervjuerna. Resultaten bevisar att arbetsbelastningen ökade under år 2015 vilket ledde till att arbetsuppgifterna för socialsekreterarna förändrades genom att omprioriteringar behövde göras och största fokus blev på att lösa boendeplatser och de mest akuta saker som dök upp. Under denna period fanns det stöd i form av handledning, utbildning, kollegor och chefsstöd, men tiden räckte inte alltid till för att ta tillvara på stödet. Arbetsbelastningen och sena dagar på jobbet gjorde att socialsekreterarnas privatliv påverkades negativ på diverse sätt.

Denna studie berör formativ bedömning i matematik i grundskolans tidiga år. Studien harundersökt bedömningsformen i forskning samt praktiken.Studiens syfte var att undersöka hur grundskolans tidiga år arbetar med formativ bedömning imatematik och hur detta påverkar eleverna i undervisningen. Utgångspunkten för studien varett sociokulturellt perspektiv. Genom forskning, litteratur och en inblick i verksamheten haren djupare förståelse kring bedömningsformen skapats och nya perspektiv upptäckts. ISkolverket (2011a, s.15) framgår det att bedömningskulturen i klassrummet påverkarindividers inställningar till lärande och detta är drivkraften bakom denna studie.I bakgrunden har olika delar som är av betydelse för den formativa bedömningen lyfts fram.Dessa delar är definition av bedömning, feedback, formativ bedömning, Skolverkets tre steg iden formativa bedömningen, formativ och summativ bedömning i samspel eller motsättning,bedömning i matematik och matematik i Lgr 11.En kvalitativ metod användes till denna studie. Utifrån den kvalitativa metoden valdes tvåredskap vilka var intervju och observation.Resultatet framhävde att bedömning är en stor del i undervisningen men trots det ettsvårtolkat begrepp. Formativ bedömning anses enligt deltagande lärare vara ett effektivtredskap i matematikundervisning men tiden räcker inte alltid till. Alla de deltagande lärarna,forskning och det sociokulturella perspektivet understryker att samtal och dialog ärbetydelsefullt för att den formativa bedömningen ska fungera som ett effektivt redskap iundervisning. Även om inte alla deltagande lärare hade full kännedom om Skolverkets(2011c) tre steg arbetade lärarna omedvetet utifrån stegen.

Prokon is a production consultant firm that operates in the manufacturing industry and strive to increase their client’s profits primarily through primarily work sampling. The consultant firm has a wide customer basis, which requires Prokon to work according to a generalizable model, applicable to all of their clients. Prokon work continuously with improving its firm and with that in mind they are interested in increasing their customer satisfaction. The purpose of the report is to analyze the customer needs, by looking at it from a production and manufacturing perspective, of what Prokon actually delivers. By doing so a stable foundation will emerge to improve internal quality work at Prokon. The report uses the company NIBE as its case study object. Interviews, study visits and general observations has been used to analyze the customer needs. The interviews are based on the GAP Model, which is used to find potential misinterpretations between Prokon and the case study object NIBE. Observations was performed on the work sampling techniques/methods, in order to find knowledge about the possibilities of integrating any implementation to the methods. One of the potential implementations which is brought up in this report is the PPA method, which is analyzed in order to see if it can be integrated into Prokon’s work sampling technique. A couple of items are brought up in the analysis of the rapport, who concerns flaws between Prokon and NIBE as partners, but also internal flaws at Prokon. The analysis can then be linked with previously documented theories to strengthen the items/theses which occurred in the analysis. Four suggestions of improvement arises from the analysis, who are meant to increase Prokon’s customer satisfaction and their internal working methods. Two of which concerns Prokon’s work sampling techniques, another one Prokon’s follow-up and the last one is about Prokon’s ability to customize their offer.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer i Sverige får årligen en stroke. När en person drabbats av stroke påverkas även de anhöriga. Trots kunskap om anhörigas betydelse har hälso- och sjukvården historiskt varit uppbyggt kring ett system som endast sätter patienterna i fokus, där de anhöriga glöms bort. Enligt socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan besitta förmåga att kommunicera med de anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska även kunna informera och undervisa de anhöriga samt försäkra sig om att given information blivit förstådd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av anhöriga till personer som drabbats av stroke - ur ett anhörigperspektiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie bestående av sju kvalitativa artiklar. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Studien bygger på sju kvalitativa artiklar och i resultatet framkom tre huvudkategorier samt fyra underkategorier. Huvudkategorierna innefattade behovet av förtroende för sjuksköterskan, behovet att bli sedd och behovet av att vara delaktig. Underkategorierna som utformades var kommunikationens betydelse, informationens betydelse, behovet av att bli uppmärksammad och behovet av att bli respekterad. Resultatet visade på sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i patientens vård- och händelseförlopp samtidigt som de ständigt bör hållas informerade kring patientens vård. Efter sjukhusvistelsen är det de anhöriga som tar på sig den största delen av patientens vård i hemmet. Det är därför extra viktigt att sjuksköterskorna informerar och kommunicerar med de anhöriga samt visar respekt gentemot deras vilja eller ovilja att vara delaktiga under patientens vårdtillfälle. Slutsats: Denna studie visar på att de anhöriga upplever bristande omvårdnad från sjuksköterskan. Sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i vården. Mer forskning bör bedrivas för att belysa sjuksköterskans omvårdnad av de anhöriga till personer med stroke. Detta för att fylla kunskapsluckorna och hjälpa sjuksköterskan att möta de anhöriga.

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare väljer att undervisa om i sin matematikundervisning i förskolan, varför de väljer det innehållet och vilka metoder de använder sig av för att kunna ta vara på barns nyfikenhet kring matematik. Metoder som användes för att genomföra denna studie är intervjuer och videoobservation. Intervjuerna har genomförts med 3 förskollärare och i videoobservationen deltog 17 barn med 3 förskollärare, fokus har riktats mot förskollärares förhållningssätt. Resultatet visade att förskollärarna använder sig av observation för att upptäcka barns intresse och utifrån observationerna undervisar de matematik för barn i förskolan med stöd i didaktik. Forskollärarna har uppfattningar om vad matematik innebär för barn och förhåller sig i didaktiska frågor när matematik undervisas i förskolan. Detta genom att skapa lärandemiljöer och synliggöra matematik i vad barn gör i vardagen. Förskollärarna strävar efter att nå läroplanens mål avseende barns matematiska uppfattning i förskolan.

Kunskapsöverföring är en svårighet för projektbaserade organisationer på grund av arbetets karaktär som försvårar möjligheten till att behålla kunskap. En typ av projektbaserad organisation är konsultföretag och dessa betraktar kunskap som deras största tillgång. Werr och Stjernberg (2003) har konstaterat att kunskapsöverföring mellan managementkonsulter på Accenture och Ernst & Young sker utifrån tre strategier; metod och verktyg, case och erfarenheter. Den här studien avser att undersöka hur kunskapsöverföring mellan managementkonsulter ser ut på ett annat konsultföretag. Detta har skett genom inspiration från den tidigare studien av ovanstående författare för att se om och hur strategierna uppenbaras vid vårt undersökningsobjekt. Studiens primärdata består av enkäter med öppna frågor samt intervjuer. Studien visar att kunskapsöverföring mellan managementkonsulter fortfarande sker genom de strategier som nämnts ovan. Det framkom dock att det finns olikheter i vad som anses effektivt gällande kunskapsöverföring. Därmed finns det en skillnad i preferenser, vilket kan förklaras av att organisationer ser olika ut.

Lärare i matematik ska skapa och bedriva matematikundervisning där elever får förutsättningar till att lära sig matematik och där de inhämtar matematisk kunskap. Det är av vikt att undervisning i matematik präglas av variation då elever lär sig på olika vis. Elever ska få chansen att använda olika metoder och strategier i undervisningen och inom subtraktion finns det många sätt att beräkna uppgifter på. Däremot anses subtraktion vara ett svårare räknesätt än addition. I den här studien har syftet varit att bidra med kunskaper om hur undervisning i subtraktion bedrivs och genomförs i årskurs 1-3. Studiens resultat baseras på individuella intervjuer med verksamma lärare i matematik i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarna uttryckte sig lära sina elever att beräkna subtraktionsuppgifter med hjälp av addition, uppställning och uppdelning av tal. De baserar dessa val på egna erfarenheter, vilken metod eller strategi de anser är lättast för eleverna och hur de ser att deras elever beräknar. Resultatet visar även att lärarna uttrycker sig använda konkret material och digitala verktyg vid undervisningen av metoder och strategier i subtraktion. De uttrycker sig arbeta kollaborativt med sina elever, men bedriver också subtraktionsundervisning med hjälp av och utifrån en matematikbok. Utifrån resultatet kan vi utläsa att lärarna uttrycker sig variera sin matematikundervisning för att skapa förståelse hos sina elever, men även för att få dem att lära sig olika metoder och strategier.

Hierarkier inom vården är ett abstrakt begrepp som kan studeras ur flera olika vinklar. Det kan ses som en nödvändighet för en fungerande vård där olika yrkesgrupper är över- och underordnade varandra men det kan också ses som ett hinder för en jämlik och välfungerande arbetsmiljö. Eftersom hierarkier kan studeras på så olika sätt så är den ena studien inte den andra lik vilket har sina svårigheter, därför har fokusområdet i denna uppsats varit att studera de olika metoder som använts inom olika typer av studier. För att kunna studera vilken roll vårdadministratören har i den hierarkiska rangordningen krävs nytt material och olika metoder bidrar med olika material. Vårdadministratörerna är en yrkesgrupp som är outforskad, speciellt i relation till hierarkin. Metoden i denna studie har varit att genom en kvalitativ metod välja ut ett antal olika typer av studier och litteratur för att sedan jämföra och studera vilken typ av resultat användningen av olika metoder har gett. Beroende på vilken typ av studie kring hierarki man väljer att göra så ger olika metoder olika information, exempelvis om forskaren vill komma åt djupare, personligare kunskap är intervjuer och observationer bra metoder. Enkäter ger ett större resultat men endast enkla svar och ingen personlig kontakt med undersökningsgruppen. En studie med kombinerade metoder tros få den mest breda kunskapen men mycket material att hantera.

Denna studie syftar till att belysa vilka metoder förskollärare använder sig av för att ge barn förutsättningar att utveckla förmågan till lärande genom drama. Förskolans läroplan (Lpfö 98 2018) innehåller flera mål, bland annat drama, men inte några bestämda metoder. I denna studie kommer förskollärare att intervjuas för att se vilka metoder inom drama som de använder och förskollärarnas argument för deras användning av metoderna. Genom att undersöka vilka metoder inom drama som förskollärare anser att de använder i lärandesyfte kan bidra till barns utveckling genom att belysa vilka lärande egenskaper drama har att erbjuda i förskolans verksamhet. Empiri har samlats in till studien genom inspelade ostrukturerade intervjuer med förskollärare. Metoder som rollek, rollspel, forumspel och dramatisering är vad förskollärarna använder i vardagliga situationer i fri lek samt aktiviteter med syftet att bearbeta konflikter som har uppstått i barngruppen. Teater är den enda metoden samtliga förskollärare använder, men som alla inte är eniga om det lärande innehållet av. Förskollärarna har alla positiv syn på drama som ämne och använder sig av drama i lärandesyfte och anser att de borde använda drama mer än de gör i nuläget. Utöver att barnen ges förutsättningarna till att utveckla förmågor som empati, social kompetens och uppfattning av vad som är rätt och mindre rätt. Förskollärarna anser att drama är ett roligt ämne där barn kan ”släppa loss”, ”gå utanför boxen”, vilket kan öka intresset för lärande hos barnen.

Syftet med föreliggande studie är att studera lärares upplevelser av att arbeta med barn inom autismspektrumtillståndet i grundskolan, och därav intervjuades åtta grundskollärare. Data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Följande teman Påverkan, Första mötet i karriären samt Socialt för barnet blev funna ur dataanalysen. Resultatet indikerar att majoriteten av lärarna kände sig oförberedda när de för första gången skulle möta ett autistiskt barn men efter detta första möte kände flertalet sig mer förberedda. Lärare påverkas både positivt och negativt av att undervisa ett autistiskt barn och lärare måste anpassa sig själva, sitt material, sin undervisning och sitt klassrum utefter det autistiska barnet. Stödet från skolan och lärarnas egna utbildningar upplevdes av majoriteten av lärarna som bristfällig. Läraren arbetar aktivt för att inkludera det autistiska barnet i klassen men de övriga eleverna påverkas både positivt och negativt av det autistiska barnets beteende. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning vilket är i stor grad överensstämmande med föreliggande studie, exempelvis då en samstämmighet mellan vikten av att ha ett bra samarbete med föräldrarna till barnet återfanns både i den föreliggande studien och i föregående.